Vilka byggnader kräver klimatdeklaration?

Nya byggnader som kräver bygglov, med vissa undantag — bland annat byggnader med tidsbegränsat lov i högst två år, industri- och ekonomibyggnader, vissa mindre byggnader och fall där byggherren är privatperson som bygger för eget bruk. Skyldigheten ligger på byggherren och deklarationen krävs i regel för slutbesked.

Vad omfattar modulerna A1–A5?

Byggskedet i livscykelanalysen: A1–A3 är produktskedet (råvaror, transporter inom leverantörskedjan och tillverkning), A4 är transporter till byggarbetsplatsen och A5 är bygg- och installationsprocessen inklusive energi och materialspill. Dagens deklaration omfattar A1–A5 för klimatskärm, bärande delar och innerväggar.

Gäller gränsvärden för klimatpåverkan nu?

Nej. Boverkets förslag om gränsvärden från 1 juli 2025 genomfördes inte. Den nuvarande inriktningen, samordnad med EU:s energiprestandadirektiv, är en utökad livscykeldeklaration omkring 2028 för större byggnader och gränsvärden omkring 2030. Detaljerna bereds — kontrollera aktuellt läge hos Boverket.

Vad är skillnaden mellan generiska data och EPD?

Generiska data ur Boverkets klimatdatabas är representativa, medvetet konservativa värden som får användas när produktspecifika data saknas. En EPD är en tredjepartsgranskad miljövarudeklaration för en specifik produkt och ger nästan alltid lägre, mer rättvisande värden — kräv EPD:er för de tunga materialposterna i upphandlingen.

När i projektet ska klimatberäkningen göras?

Minst två gånger: en tidig beräkning på systemhandling, när stomval och konstruktionsprinciper fortfarande kan påverkas, och en slutlig beräkning på verkliga mängder och inköp som underlag för deklarationen. Den tidiga beräkningen är den som kan förändra beslut.

Klimatdeklaration för byggnader — krav, A1–A5 och gränsvärden

Vad är en klimatdeklaration?

Sedan den 1 januari 2022 gäller lagen (2021:787) om klimatdeklaration för byggnader: byggherren ska beräkna och redovisa den klimatpåverkan som uppstår när en ny byggnad uppförs, och lämna in deklarationen till Boverket. Utan registrerad klimatdeklaration får byggnadsnämnden i regel inte ge slutbesked — deklarationen är alltså en förutsättning för att ta byggnaden i bruk, inte en frivillig miljöredovisning.

Syftet är i första hand pedagogiskt och strukturellt: att göra byggskedets utsläpp synliga och jämförbara, bygga upp data och kompetens i branschen, och förbereda för kommande gränsvärden. Byggskedet har länge legat i skuggan av driftsenergin — men i takt med att nya byggnader blivit allt energisnålare står material och byggproduktion för en stor och växande andel av en byggnads totala klimatpåverkan över livscykeln.

Deklarationen redovisas i kilogram koldioxidekvivalenter per kvadratmeter bruttoarea (kg CO₂e/m² BTA) och omfattar byggskedet — modulerna A1–A5 — för byggnadens klimatskärm, bärande konstruktionsdelar och innerväggar.

Vem omfattas — och vilka undantag finns?

Skyldigheten gäller byggherren vid uppförande av nya byggnader som kräver bygglov. Det spelar ingen roll om byggherren är ett bolag, en kommun eller en bostadsrättsförening — men lagen innehåller flera undantag, bland annat:

Byggnader med tidsbegränsat bygglov avsedda att användas i högst två år
Byggnader för industri- eller verkstadsändamål
Ekonomibyggnader för jordbruk, skogsbruk eller liknande näring
Byggnader utan uppvärmningsbehov av viss mindre storlek samt byggnader som inte kräver bygglov
Byggnader där byggherren är en privatperson som bygger för eget bruk
Vissa byggnader för totalförsvaret och byggnader av betydelse för Sveriges säkerhet

Undantagen har detaljvillkor — kontrollera alltid aktuell lag- och förordningstext eller Boverkets vägledning för det enskilda fallet. För ombyggnad och tillbyggnad gäller idag ingen deklarationsplikt, men det kan komma att ändras när regelverket utökas (se avsnittet om gränsvärden nedan).

LCA-grunderna: livscykelns moduler

Klimatdeklarationen bygger på livscykelanalysens (LCA) standardiserade modulindelning enligt EN 15978, där en byggnads liv delas in i skeden: byggskedet (A), användningsskedet (B), slutskedet (C) och effekter bortom livscykeln (D). Dagens svenska deklaration omfattar byggskedet:

A1 — råvaruförsörjning: utvinning och förädling av råmaterial (kalksten till cement, järnmalm till stål, skog till trävaror).
A2 — transport till tillverkning: frakter inom leverantörskedjan fram till fabrik.
A3 — tillverkning: produktion av byggprodukterna (cementugnen, stålverket, sågverket). A1–A3 kallas tillsammans produktskedet och dominerar oftast totalen.
A4 — transport till byggarbetsplatsen: frakten från fabrik eller lager till bygget.
A5 — bygg- och installationsprocessen: energi till byggbodar, maskiner och kranar samt materialspill på arbetsplatsen.

Grovt förenklat brukar A1–A3 stå för den klart största delen av byggskedets utsläpp, medan A4 och A5 tillsammans utgör en mindre men inte försumbar andel. Fördelningen varierar dock kraftigt med stomval, transportavstånd och byggmetod — dra inga slutsatser utan att räkna. Vår CO₂-beräknare för byggmaterial ger en snabb första känsla för hur materialval slår.

Boverkets klimatdatabas och EPD:er

Beräkningen kräver klimatdata för varje byggprodukt, och där finns två källor. Generiska data hämtas ur Boverkets klimatdatabas — representativa värden för byggprodukter på den svenska marknaden. De generiska värdena är medvetet konservativt satta (påslag mot marknadsgenomsnittet), just för att det ska löna sig att ta fram bättre data.

Specifika data kommer från miljövarudeklarationer, EPD:er (Environmental Product Declaration) — tredjepartsgranskade produktdeklarationer enligt EN 15804. En leverantörs EPD för just deras betongrecept, KL-träelement eller stålprofil ger nästan alltid lägre och mer rättvisande värden än det generiska. I upphandlingen är det därför klok praxis att kräva EPD:er av leverantörerna för de tunga materialposterna.

Praktiskt räknar de flesta i ett LCA-verktyg som kopplar kalkylens eller mängdförteckningens poster mot klimatdatabas och EPD:er. Kvaliteten på mängderna avgör kvaliteten på deklarationen — en genomarbetad mängdförteckning är halva jobbet, och samma mängder du ändå tar fram för betong och andra material är grunden för klimatberäkningen.

Gränsvärden: aktuellt läge

När lagen infördes var planen tydlig: först redovisningsplikt, sedan skärpning med gränsvärden. Boverket föreslog i en rapport 2023 att gränsvärden skulle införas redan den 1 juli 2025 — men det förslaget genomfördes inte. I stället valde regeringen att samordna skärpningen med EU:s reviderade direktiv om byggnaders energiprestanda (EPBD), som kräver att medlemsländerna redovisar och så småningom begränsar byggnaders livscykelutsläpp.

Den inriktning som nu gäller — utifrån Boverkets pågående regeringsuppdrag — är i huvuddrag:

En utökad klimatdeklaration som omfattar hela livscykeln (även användnings- och slutskede) planeras träda i kraft omkring januari 2028, till att börja med för större byggnader (över 1 000 m²).
Gränsvärden för byggnaders klimatpåverkan planeras införas omkring januari 2030, då även mindre byggnader omfattas av den utökade deklarationen.
Boverket har under 2026 lämnat författningsförslag, och detaljerna — nivåer, byggnadskategorier och infasning — bereds vidare.

Slutsatsen för den som bygger idag: gränsvärden finns ännu inte i kraft, men riktningen är entydig, och tidiga beställarkrav (miljöcertifieringar, kommunala markanvisningar, upphandlingskriterier) ställer redan i praktiken egna "gränsvärden". Den som lär sig räkna och sänka klimatpåverkan nu slipper panikinlärning när kraven blir bindande. Kontrollera alltid aktuellt läge hos Boverket — regelverket är i rörelse.

Så tar du fram klimatdeklarationen steg för steg

Planera från start: utse ansvarig för klimatberäkningen redan i projekteringen och skriv in datakrav (EPD:er, mängdunderlag, spill och energi på arbetsplatsen) i upphandlingarna.
Gör en tidig beräkning på systemhandling: en grov LCA när stomval fortfarande kan ändras är värd mer än en exakt när allt är låst.
Samla in verkliga data under bygget: inköpta mängder, följesedlar, energiförbrukning i produktionen och faktiska transporter — det behövs för A4–A5.
Räkna: koppla slutliga mängder mot EPD:er och Boverkets klimatdatabas, modul för modul.
Registrera deklarationen hos Boverket och spara beräkningsunderlaget — byggherren ska kunna visa hur siffrorna tagits fram.
Återför: jämför utfallet med den tidiga beräkningen och med tidigare projekt, och ta med lärdomarna i nästa kalkyl — klimatdata är ett utmärkt objekt för strukturerad erfarenhetsåterföring.

Så minskar du byggnadens klimatpåverkan

Beräkningen är medlet — minskningen är målet. De största hävstängerna finns tidigt, och de flesta handlar om de tunga materialposterna:

Optimera konstruktionen: bygg inte mer stomme än nödvändigt. Slankare bjälklag, optimerade spännvidder och rätt dimensionering minskar både kostnad och utsläpp — den billigaste betongen är den som aldrig gjuts.
Välj rätt betong och stål: klimatförbättrad betong med alternativa bindemedel och stål med hög återvunnen andel eller fossilfri produktion kan sänka de tyngsta posterna rejält, ofta till måttlig merkostnad.
Pröva stomalternativ: trästomme eller hybridstomme kan ge betydligt lägre A1–A3 för rätt byggnadstyp — men jämför alltid hela systemet, inklusive grundläggning, akustik- och brandlösningar.
Återbruka och bevara: den klimatsmartaste byggdelen är den som redan finns. Återbrukat tegel, stål och installationer, och framför allt bevarande av befintlig stomme vid ombyggnad, slår nästan alla nyproduktionsval.
Pressa A4–A5: närproducerade material, ruttoptimering, fossilfria arbetsmaskiner, el i stället för diesel på etableringen och systematisk spillminimering.
Glöm inte driften: klimatskärmens prestanda avgör utsläppen i decennier — kontrollera gärna konstruktionens U-värde mot energikraven samtidigt som du räknar på dess klimatpåverkan.

Ett vanligt mönster i praktiken: den första klimatberäkningen i ett projekt förändrar inga beslut, för den kommer för sent. Den andra — i nästa projekt, gjord på systemhandling med förra projektets utfall som referens — gör det. Det är därför beräkningskompetens och erfarenhetsdata är värda mer än perfekta enskilda deklarationer.

Vanliga misstag i klimatdeklarationsarbetet

Deklarationen upptäcks vid slutbesked. Ingen har ägt frågan, mängdunderlaget är spritt och beräkningen görs i panik veckorna före inflyttning. Utse ansvarig och lägg in deklarationen i projektets tidplan från dag ett.
Bara generiska data. Utan EPD:er för betong, stål och andra tunga poster blir deklarationen onödigt hög — de konservativa schablonvärdena straffar den som inte samlat in produktdata. Skriv EPD-krav i inköpen.
Mängder utan spårbarhet. Byggherren ska kunna visa hur siffrorna tagits fram; en beräkning byggd på lösa antaganden utan koppling till kalkyl eller inköp håller inte vid granskning.
A4 och A5 glöms bort. Transporter till arbetsplatsen och energi i produktionen kräver data som bara kan samlas in under bygget — börja logga från byggstart, inte i efterhand.
Beräkningen används inte. En deklaration som bara arkiveras hos Boverket ger noll förbättring. Jämför utfallet mot tidiga beräkningar och tidigare projekt, och låt siffrorna påverka nästa stomval.

Mönstret är detsamma som för all kvalitetsdokumentation: det som planeras in från start blir en rutin, det som upptäcks på slutet blir en kris. Klimatdeklarationen är dessutom ett växande konkurrensmedel — beställare jämför redan anbud på klimatpåverkan, och den entreprenör som kan visa verifierade siffror från tidigare projekt har ett försprång som är svårt att köpa ikapp.

Klimatdeklaration för byggnader: krav, beräkning och gränsvärden