Isoleringsberäknare — räkna ut isoleringsåtgång

Grunden är enkel: mät ytan som ska isoleras, lägg på en spillmarginal och dela med paketets innehåll i m². För rena regelväggar räcker ofta 5 % spill eftersom skivorna är c/c-anpassade och kläms fast utan kapning — vid snedtak, vinklar och många genomföringar bör du räkna med 10 % eller mer.

Paketinnehållet sjunker snabbt med tjockleken: ett paket 45 mm regelskivor täcker nästan 9 m², medan ett paket 220 mm bara räcker till knappt 2 m². Beräknaren föreslår typiska värden per tjocklek, men innehållet skiljer mellan fabrikat och lambdaklass — stäm alltid av mot produktbladet.

Regelskivor säljs i bredder anpassade till regelavståndet: 565 mm för cc 600 och 415 mm för cc 450. Rätt bredd gör att skivan fjädrar ut mot reglarna och fyller facket helt — springor på bara någon procent av ytan kan försämra konstruktionens isolerförmåga märkbart.

Lambdaklassen (33, 35, 37 eller 39) anger hur bra materialet isolerar: lägre är bättre. Klass 37 är arbetshästen i regelväggar, medan klass 33 används när utrymmet är begränsat och varje millimeter räknas — t.ex. vid renovering där väggtjockleken inte får växa. Skillnaden mellan 33 och 37 motsvarar ungefär en dimension i tjocklek.

Som riktvärden vid nybyggnad: ytterväggar hamnar ofta på 195–290 mm totalt (regelstomme plus korslagt installationsskikt), och vindsbjälklag på 400–500 mm. Golv på mark isoleras normalt med 200–300 mm cellplast under plattan. Kraven styrs av byggnadens totala energiprestanda i BBR, så tjocklekarna fastställs i energiberäkningen — inte per byggdel.

Vid tilläggsisolering är vindsbjälklaget nästan alltid den bästa investeringen: stor yta, enkel åtkomst och störst temperaturskillnad. Kontrollera bara att vindens ventilation och ångspärr hanteras rätt så att fukt inte stängs in.