Trallberäknare — virke och skruv till altanen

Varje brädrad tar upp trallbredden plus springan: med 120 mm trall och 5 mm springa blir det 125 mm per rad. Antalet rader är altanens bredd delad med det måttet, och löpmetern blir rader × altanens längd. Lägg på ungefär 10 % spill — trallvirke säljs i fallande längder (ofta 3,6–4,8 m) och alla kapbitar går inte att använda, plus att enstaka brädor brukar sorteras bort för vankant eller sprickor.

Planera skarvarna innan du börjar skruva: en skarv måste alltid hamna mitt på en regel, och snyggast blir det om skarvarna förskjuts mellan raderna i stället för att bilda en rak linje över altanen.

De vanligaste trallprofilerna är 28×120 och 34×145. 28×120 är standard för normala altaner på cc 600, medan 34×145 ger ett styvare, mer plankliknande golv som tål längre regelavstånd och hårdare belastning — men kostar mer per kvadratmeter. 22 mm trall kräver tätare reglar, cc 400.

Välj träskyddsklass efter var virket sitter: NTR/AB räcker för trallbrädorna som ligger ovan mark, men reglar, bärlinor och stolpar med markkontakt ska vara NTR/A. Låt nytt tryckimpregnerat virke torka ut innan du oljar det, och skruva med rostfri A4- eller C4-klassad trallskruv — vanlig förzinkad skruv korroderar i kontakt med impregneringsmedlen.

En plan och stabil regelstomme är skillnaden mellan en altan som håller i 25 år och en som börjar svikta efter fem. Som tumregel klarar en 45×145-regel på cc 600 cirka 1,8 m fri spännvidd, men kontrollera alltid mot leverantörens spännviddstabell — särskilt vid höga altaner eller punktlaster som spabad.

Se till att reglarna lutar svagt från huset (ca 1:100) så att vattnet rinner av, och lägg gärna regelpapp eller EPDM-remsa ovanpå reglarna: den skyddar regelöverkanten från stående vatten i skruvhålen, som annars är den vanligaste startpunkten för röta.