Klimatdata för byggmaterial

230 resurser från Boverkets klimatdatabas, version 02.07.000 (21 januari 2026)

Här finns alla resurser i Boverkets klimatdatabas med klimatpåverkan i produktskedet (A1–A3), transport (A4), spill (A5), omräkningsfaktorer och Boverkets egna användningsråd. Värdena är de generiska data som används i klimatdeklarationer när det saknas en produktspecifik EPD. Välj en kategori för att jämföra resurserna eller öppna en resurs för alla detaljer.

Betong (52)

Fabriksbetong i hållfasthetsklasser från C20/25 till C60/75 och prefabricerade betongelement, i både standardutförande och klimatförbättrat utförande. Betong står ofta för den största delen av en byggnads klimatpåverkan i byggskedet, så valet av betongkvalitet och cementtyp påverkar klimatdeklarationen mer än nästan något annat.

Jämför alla 52 →

Isolering (32)

Mineralull (glas- och stenull), cellplast (EPS, XPS, PIR), cellulosa och andra isolermaterial. Jämför per funktion: samma U-värde kräver olika tjocklek och densitet beroende på material.

Jämför alla 32 →

Fönster, dörrar och glas (28)

Fönster, dörrar, glaspartier och planglas. Värdena anges i regel per m² eller per kg, och aluminium i karmar och bågar driver ofta upp klimatpåverkan.

Jämför alla 28 →

Murblock och tegel (26)

Tegel, lättbetong, lättklinker, kalksandsten och andra murblock. Bränt tegel har hög klimatpåverkan per kg men lång livslängd och litet underhållsbehov.

Jämför alla 26 →

Energi och bränsle (22)

Bränslen och energi som används i byggproduktionen (modul A5) och för transporter (A4): diesel, HVO, el och fjärrvärme. Används för att räkna klimatpåverkan från arbetsmaskiner, uppvärmning och uttorkning på byggarbetsplatsen.

Jämför alla 22 →

Byggskivor (18)

Gipsskivor, spånskivor, OSB, plywood och andra skivmaterial för väggar, tak och bjälklag. Värdena anges per kg; omräkningsfaktorn till kg/m² gör det enkelt att räkna från ytor i en mängdförteckning.

Jämför alla 18 →

Stål och andra metaller (17)

Konstruktionsstål, armering, tunnplåt, rostfritt stål, aluminium och koppar. Andelen skrotbaserat stål avgör i hög grad klimatpåverkan, och produktspecifika EPD:er kan skilja sig mycket från de generiska värdena.

Jämför alla 17 →

Bruk och bindemedel (16)

Cement, kalk, murbruk, putsbruk, spackel och avjämningsmassor. Mängderna är ofta små per kvadratmeter men summeras snabbt i större projekt, särskilt för golvavjämning och putsade fasader.

Jämför alla 16 →

Tätskikt (7)

Takpapp, tätskiktsmattor, plastfolier och andra tätskikt för tak, grund och våtrum.

Jämför alla 7 →

Trävaror (6)

Konstruktionsvirke, limträ, KL-trä och andra träprodukter. Boverkets värden för GWP-GHG redovisas utan inlagrat biogent kol; det biogena kolet anges separat.

Jämför alla 6 →

Färg och fog (5)

Färg, lack, fogmassor och tätningsprodukter. Små mängder per byggnad, men ingår i de byggdelar som omfattas av klimatdeklarationen.

Jämför alla 5 →

Återbrukade byggprodukter (1)

Återbrukade byggprodukter, som enligt Boverkets regler kan räknas med mycket låg klimatpåverkan i produktskedet.

Jämför alla 1 →

Använd värdena i en klimatdeklaration

Ladda upp kalkyl eller mängdförteckning så räknar Planium ut klimatpåverkan per byggdel (A1–A5) med Boverkets data — och föreslår material med lägre utsläpp.

Alla resurser A–Ö

Vanliga frågor om klimatdata

Vad är Boverkets klimatdatabas?
Klimatdatabasen är Boverkets samling av generiska klimatdata för byggresurser som betong, stål, trä, isolering och energi. Den används för att beräkna klimatpåverkan i en klimatdeklaration när byggherren saknar produktspecifika data, till exempel en EPD. Databasen är öppna data och uppdateras ungefär en gång per år.
Vad är skillnaden mellan konservativt och typiskt värde?
Det typiska värdet speglar en genomsnittlig produkt på den svenska marknaden. Det konservativa värdet är det typiska värdet multiplicerat med en påslagsfaktor, oftast 1,25. I klimatdeklarationen ska det konservativa värdet användas, så att den som tar fram produktspecifika data inte missgynnas.
Vilka moduler ingår i en klimatdeklaration?
En klimatdeklaration enligt lagen (2021:787) omfattar byggskedet: produktskedet A1–A3, transport till byggarbetsplatsen A4 och byggproduktionen A5, där spill och energianvändning på arbetsplatsen ingår. Från den 1 juli 2025 omfattar kraven även gränsvärden för klimatpåverkan.
När ska jag använda en EPD i stället för generiska data?
När du vet vilken produkt som faktiskt byggs in. En EPD (miljövarudeklaration) är verifierade data för en specifik produkt från en specifik tillverkare, och den ger ofta lägre värden än det konservativa generiska värdet. EPD:n måste vara giltig och följa EN 15804.
Får jag använda värdena fritt?
Ja. Klimatdatabasen är öppna data och får användas fritt, men Boverket och klimatdatabasen ska anges som källa. Kontrollera alltid vilken version som gäller för ditt projekt — i en och samma klimatdeklaration får bara data från samma version användas.

Behöver du produktspecifika värden? Sök bland EPD:er för byggprodukter eller räkna snabbt med CO₂-beräknaren.

Källa: Boverket, klimatdatabasen, version 02.07.000. Öppna data enligt Boverkets användarvillkor. Hämtad 9 oktober 2026.