Tunnplåt för beklädnad, 80 % primär: klimatpåverkan och klimatdata

Steel sheets for cladding, 80 % primary · Stål och andra metaller · BK04 01505 Plåt · Boverkets klimatdatabas version 02.07.000

Enligt Boverkets klimatdatabas har tunnplåt för beklädnad, 80 % primär en klimatpåverkan på 3,24 kg CO₂e/kg i produktskedet (A1–A3, konservativt värde). Det är det värde som ska användas i en klimatdeklaration när du saknar en produktspecifik EPD. Det typiska värdet, utan Boverkets påslag (faktor 1,25), är 2,59 kg CO₂e/kg. Med densiteten 7 850 kg/m³ motsvarar det ungefär 25 434 kg CO₂e per kubikmeter.

A1–A3, konservativt värde
3,24kg CO₂e/kg
Används i klimatdeklarationen
A1–A3, typiskt värde
2,59kg CO₂e/kg
Utan konservativt påslag
A4 transport
0,099kg CO₂e/kg
Generiskt transportscenario
A5 spill
0,167kg CO₂e/kg
Spillfaktor 1,05 (5 % spill)

Använd värdena i en klimatdeklaration

Ladda upp kalkyl eller mängdförteckning så räknar Planium ut klimatpåverkan per byggdel (A1–A5) med Boverkets data — och föreslår material med lägre utsläpp.

Räkneexempel

För 1 000 kg tunnplåt för beklädnad, 80 % primär blir klimatpåverkan i produktskedet (A1–A3) 3 240 kg CO₂e med det konservativa värdet. Lägger du till transport (A4) och spill på byggarbetsplatsen (A5) blir det sammanlagt 3 506 kg CO₂e, eller 3,51 kg CO₂e/kg för A1–A5.

Användningsråd

Flera användbara EPD finns för stålprodukter. Många av EPDerna är företagsspecifika, men också allmänt användbara eftersom de representerar flera produkttyper. När skillnaden i miljöpåverkan varierar för mycket på grund av vilken typ av metallblandning som används för produkttypen, så delas de rapporterade uppgifterna upp, men om ett genomsnittlig användning av primära och sekundära metaller är möjliga att definiera så anges bara en enda datamängd.

Tillämpning

Data avser en stålplåt för beklädnadsändamål av väggar samt tak och inkluderar profilerad plåt. Stålet kan vara varmförzinkat eller med COR-TEN-yta och ofta målad.

Teknik och ingående processer

Stål produceras baserat på tekniska specifikationer som normalt är möjliga att uppnå med primära såväl som sekundära resurser.

Kommentar från Boverket

Återvunnet stål sparar 60 till 90% av energin jämfört med produktion av primärt stål. Den maximala andelen skrot i masugnsstål (BOF) är begränsad till cirka 20%. I ljusbågsugn (EAF) kan andelen vara upp till 100%. Men idag är innehållet av återvunnet material vid ståltillverkning begränsat på grund av begränsad tillgänglighet av metallskrot. Enligt EN 15804 är det endast ”post-consumer recycling” som inte har någon uppströms miljöpåverkan från ståltillverkningen. Används begreppet skrot kan det även innehålla spill som enligt EN 15804 ska ha miljöpåverkan från de uppströms processer som genomgåtts. De nuvarande EPD:erna på marknaden tar inte hänsyn till detta, varför stål i allmänhet som är baserat på "skrot" underskattar miljöpåverkan, om den faktiska mängden återvinning efter konsumentledet inte rapporteras i EPD. Det här problemet hanteras inte i den aktuella databasen och måste täckas i framtida uppdateringar. Miljödata som används här i databasen är baserade på EPD från olika leverantörer som förekommer på den svenska marknaden.

Jämförbarhet

När stålprodukter eller element jämförs med andra material eller materialkombinationer ska bedömningen göras i den avsedda användningen och i ett livscykelperspektiv, dvs. hela livscykeln ska beaktas.

Marknad och tillförsel

Marknaden omfattar inhemska tillverkare såväl som import. Det finns ingen tillgänglig statistik för hur mycket av den metall som konsumeras och dess ursprung i byggbranschen.

Transportscenario (A4)

Boverkets generiska värde för A4 bygger på följande transportsträckor. Har du verkliga avstånd och fordon kan du räkna med dem i stället.

SträckaAvståndFordonBränsle
Närdistribution40 kmLastbilDiesel MK1, reduktionsplikt (2024)
Fabrik till återförsäljare/lager1 000 kmLastbilDiesel MK1, reduktionsplikt (2024)

Jämför med liknande resurser

Andra resurser i kategorin stål och andra metaller med samma enhet (kg). Jämför alltid per funktion: olika material kräver olika mängd för samma bärförmåga eller isolerförmåga.