Aluminiumprofiler, skrotbaserad: klimatpåverkan och klimatdata
Aluminium profile, scrap-based · Stål och andra metaller · BK04 01510 Metaller · Boverkets klimatdatabas version 02.07.000
Enligt Boverkets klimatdatabas har aluminiumprofiler, skrotbaserad en klimatpåverkan på 2,13 kg CO₂e/kg i produktskedet (A1–A3, konservativt värde). Det är det värde som ska användas i en klimatdeklaration när du saknar en produktspecifik EPD. Det typiska värdet, utan Boverkets påslag (faktor 1,25), är 1,7 kg CO₂e/kg. Med densiteten 2 700 kg/m³ motsvarar det ungefär 5 751 kg CO₂e per kubikmeter.
Använd värdena i en klimatdeklaration
Ladda upp kalkyl eller mängdförteckning så räknar Planium ut klimatpåverkan per byggdel (A1–A5) med Boverkets data — och föreslår material med lägre utsläpp.
Räkneexempel
För 1 000 kg aluminiumprofiler, skrotbaserad blir klimatpåverkan i produktskedet (A1–A3) 2 130 kg CO₂e med det konservativa värdet. Lägger du till transport (A4) och spill på byggarbetsplatsen (A5) blir det sammanlagt 2 302 kg CO₂e, eller 2,3 kg CO₂e/kg för A1–A5.
Användningsråd
Flera användbara EPD:er finns för aluminiumprodukter. Många av EPD:erna är företagsspecifika, men också allmänt användbara eftersom de representerar flera produkttyper. När skillnaden i miljöpåverkan varierar för mycket på grund av vilken typ av metallblandning som används för produkttypen, så delas de rapporterade uppgifterna upp, men om ett genomsnittlig användning av primära och sekundära metaller är möjliga att definiera så anges bara en enda datamängd.
Tillämpning
Aluminiumprofiler inklusive rör och stänger som används i byggbranschen. Aluminium används i byggnadskonstruktioner till exempel som en del av dörrar, fönster, fasadpaneler, ljustak, räcken, staket, telekommunikationsmaster, solenergiteknik, VVS-enheter, stegar och trappor. Aluminiumprofiler används också för stora glaserade ytor som verandor och dubbel-glas-väggar.
Teknik och ingående processer
Aluminium produceras baserat på tekniska specifikationer som normalt är möjliga att uppnå med primära såväl som sekundära resurser.
Kommentar från Boverket
De viktigaste frågorna som påverkar klimatpåverkan av aluminiumprodukter är skrotinnehållet, energieffektiviteten i tillverkningsprocessen och växthusgasutsläpp från de energikällor som används. Jämfört med produktionen av primäraluminium kräver sekundär aluminiumtacka ungefär 5 % av den ursprungliga energiförbrukningen. Alla aluminiumprodukter kan återvinnas efter användning. Aluminiumförlusterna vid smältning är låga, ungefär 3%. Den termiska energin från naturgas som används för att smälta aluminiumskrot i många återvinningsanläggningar bidrar till förbrukningen av cirka 52% av den totala icke-förnybara energiförbrukningen för sekundär götproduktion. På motsvarande sätt bidrar naturgas till ca 48% av GWP-GHG A1-A3. Tillverkningen av primärt aluminiumgöt innefattar brytning av bauxit, raffinering av aluminiumoxid, elektrolys (inklusive produktion av anod och smältning) och gjutning av primärt göt. Miljödata som används här baseras på EPD:er från olika leverantörer som förekommer på den svenska marknaden och jämförs med europeiska LCA-data.
Jämförbarhet
När aluminiumprodukter eller element jämförs med andra material eller materialkombinationer ska bedömningen göras i den avsedda användningen och i ett livscykelperspektiv, dvs. hela livscykeln ska beaktas.
Marknad och tillförsel
Marknaden omfattar inhemska tillverkare såväl som import. Det finns ingen tillgänglig statistik för hur mycket av den metall som konsumeras och dess ursprung i byggbranschen.
Transportscenario (A4)
Boverkets generiska värde för A4 bygger på följande transportsträckor. Har du verkliga avstånd och fordon kan du räkna med dem i stället.
| Sträcka | Avstånd | Fordon | Bränsle |
|---|---|---|---|
| Närdistribution | 40 km | Lastbil | Diesel MK1, reduktionsplikt (2024) |
| Fabrik till återförsäljare/lager | 600 km | Lastbil | Diesel MK1, reduktionsplikt (2024) |
Jämför med liknande resurser
Andra resurser i kategorin stål och andra metaller med samma enhet (kg). Jämför alltid per funktion: olika material kräver olika mängd för samma bärförmåga eller isolerförmåga.
| Resurs | A1–A3 (kg CO₂e/kg) | Stapel | Skillnad |
|---|---|---|---|
| Aluminiumprofiler, skrotbaserad | 2,13 | – | |
| Kopparplåt, 51 % skrotbaserad | 2,48 | +16 % | |
| Lättreglar av stål, primär | 3,01 | +41 % | |
| Spännarmering, stål, 100 % skrotbaserad | 1,25 | −41 % | |
| Konstruktionsstål, 100 % skrotbaserad exkl. legeringsämnen | 1,13 | −47 % | |
| Konstruktionsstål, alla sorter, 80 % primär råvara | 3,15 | +48 % | |
| Spikar, fästdon och beslag, primär stål | 3,24 | +52 % | |
| Tunnplåt för beklädnad, 80 % primär | 3,24 | +52 % | |
| Galvaniserade stålprodukter, 80 % primär | 3,33 | +56 % |