Konstruktionsstål, 100 % skrotbaserad exkl. legeringsämnen: klimatpåverkan och klimatdata
Structural steel, 100 % scrap-based, excl. alloying elements · Stål och andra metaller · BK04 01504 Balk · Boverkets klimatdatabas version 02.07.000
Enligt Boverkets klimatdatabas har konstruktionsstål, 100 % skrotbaserad exkl. legeringsämnen en klimatpåverkan på 1,13 kg CO₂e/kg i produktskedet (A1–A3, konservativt värde). Det är det värde som ska användas i en klimatdeklaration när du saknar en produktspecifik EPD. Det typiska värdet, utan Boverkets påslag (faktor 1,25), är 0,9 kg CO₂e/kg. Med densiteten 7 850 kg/m³ motsvarar det ungefär 8 871 kg CO₂e per kubikmeter.
Använd värdena i en klimatdeklaration
Ladda upp kalkyl eller mängdförteckning så räknar Planium ut klimatpåverkan per byggdel (A1–A5) med Boverkets data — och föreslår material med lägre utsläpp.
Räkneexempel
För 1 000 kg konstruktionsstål, 100 % skrotbaserad exkl. legeringsämnen blir klimatpåverkan i produktskedet (A1–A3) 1 130 kg CO₂e med det konservativa värdet. Lägger du till transport (A4) och spill på byggarbetsplatsen (A5) blir det sammanlagt 1 290 kg CO₂e, eller 1,29 kg CO₂e/kg för A1–A5.
Användningsråd
Om konstruktionsstål med mer återvunnet material än det kylskrot på ca 20% som normalt används och det går inte att få fram en EPD, så kan detta hanteras med detta generiska dataset genom att mixa denna resurs och den för primärt konstruktionsstål. Notera att om dessa data används i den rapporterade klimatdeklarationen för en byggnad så måste det finnas ett intyg om vilken andel levererat konstruktionsstål den specifika produkten har. Notera att detta intyg måste styrka att det återvunna materialet kommer från använda produkter (post consumer recycling).
Tillämpning
Med konstruktionsstål avses stål som används i bärande konstruktioner inom byggindustrin till exempel balkar och pelare.
Teknik och ingående processer
Stål produceras baserat på tekniska specifikationer som normalt är möjliga att uppnå med primära såväl som sekundära resurser.
Kommentar från Boverket
Återvunnet stål sparar 60 till 90% av energin jämfört med produktion av primärt stål. Den maximala andelen skrot i masugnsstål (BOF) är begränsad till cirka 20%. I ljusbågsugn (EAF) kan andelen vara upp till 100%. Men idag är innehållet av återvunnet material vid ståltillverkning begränsat på grund av begränsad tillgänglighet av metallskrot. Enligt EN 15804 är det endast ”post-consumer recycling” som inte har någon uppströms miljöpåverkan från ståltillverkningen. Används begreppet skrot kan det även innehålla spill som enligt EN 15804 ska ha miljöpåverkan från de uppströms processer som genomgåtts. De nuvarande EPD:erna på marknaden tar inte hänsyn till detta, varför stål i allmänhet som är baserat på "skrot" underskattar miljöpåverkan, om den faktiska mängden återvinning efter konsumentledet inte rapporteras i EPD. Det här problemet hanteras inte i den aktuella databasen och måste täckas i framtida uppdateringar. Miljödata som används här i databasen är baserade på EPD från olika leverantörer som förekommer på den svenska marknaden.
Jämförbarhet
När stålprodukter eller element jämförs med andra material eller materialkombinationer ska bedömningen göras i den avsedda användningen och i ett livscykelperspektiv, dvs. hela livscykeln ska beaktas.
Marknad och tillförsel
Marknaden omfattar inhemska tillverkare såväl som import. Det finns ingen tillgänglig statistik för hur mycket av den metall som konsumeras och dess ursprung i byggbranschen.
Transportscenario (A4)
Boverkets generiska värde för A4 bygger på följande transportsträckor. Har du verkliga avstånd och fordon kan du räkna med dem i stället.
| Sträcka | Avstånd | Fordon | Bränsle |
|---|---|---|---|
| Närdistribution | 40 km | Lastbil | Diesel MK1, reduktionsplikt (2024) |
| Fabrik till återförsäljare/lager | 1 000 km | Lastbil | Diesel MK1, reduktionsplikt (2024) |
Jämför med liknande resurser
Andra resurser i kategorin stål och andra metaller med samma enhet (kg). Jämför alltid per funktion: olika material kräver olika mängd för samma bärförmåga eller isolerförmåga.
| Resurs | A1–A3 (kg CO₂e/kg) | Stapel | Skillnad |
|---|---|---|---|
| Konstruktionsstål, 100 % skrotbaserad exkl. legeringsämnen | 1,13 | – | |
| Spännarmering, stål, 100 % skrotbaserad | 1,25 | +11 % | |
| Armeringsstål, obearbetad, 100 % skrotbaserad exkl legering | 0,745 | −34 % | |
| Kopparplåt, 97 % skrotbaserad | 0,625 | −45 % | |
| Aluminiumprofiler, skrotbaserad | 2,13 | +88 % | |
| Kopparplåt, 51 % skrotbaserad | 2,48 | +119 % | |
| Lättreglar av stål, primär | 3,01 | +166 % | |
| Konstruktionsstål, alla sorter, 80 % primär råvara | 3,15 | +179 % | |
| Spikar, fästdon och beslag, primär stål | 3,24 | +187 % |