Kalkbruk D (CS I): klimatpåverkan och klimatdata
Plastering type D (CS I) · Bruk och bindemedel · BK04 01099 Bindemedel och bruk övrigt · Boverkets klimatdatabas version 02.07.000
Enligt Boverkets klimatdatabas har kalkbruk d (cs i) en klimatpåverkan på 0,153 kg CO₂e/kg i produktskedet (A1–A3, konservativt värde). Det är det värde som ska användas i en klimatdeklaration när du saknar en produktspecifik EPD. Det typiska värdet, utan Boverkets påslag (faktor 1,25), är 0,122 kg CO₂e/kg. Med densiteten 1 600 kg/m³ motsvarar det ungefär 245 kg CO₂e per kubikmeter.
Använd värdena i en klimatdeklaration
Ladda upp kalkyl eller mängdförteckning så räknar Planium ut klimatpåverkan per byggdel (A1–A5) med Boverkets data — och föreslår material med lägre utsläpp.
Räkneexempel
För 1 000 kg kalkbruk d (cs i) blir klimatpåverkan i produktskedet (A1–A3) 153 kg CO₂e med det konservativa värdet. Lägger du till transport (A4) och spill på byggarbetsplatsen (A5) blir det sammanlagt 198 kg CO₂e, eller 0,198 kg CO₂e/kg för A1–A5.
Användningsråd
Data är representativt för ett puts- och murbruk som uppfyller AMA Hus brukstyp D (sammansättning: KC 50/50/950).
Tillämpning
Produkten används till grovputsning, slamning samt murning vid nybyggnad och vid restaurering av gamla byggnader. Produkten kan användas både inom- och utomhus. Vanligtvis används produkten som murbruk i olika typer av murverk eller som putsbruk på tegelsten. Produkten används även vid putsning av gamla träkonstruktioner.
Teknik och ingående processer
Tillverkarna blandar de olika insatsvarorna som används för produkten. Sand som används kan eventuellt utvinnas lokalt och torkas. Den tekniska representativiteten definieras därför av den tekniska prestandadeklarationen som gäller för produkten.
Kommentar från Boverket
Bruket tillverkas av cement, kalk, sand och andra tillsatser. Av det angivna värdet på klimatpåverkan är bidraget från tillverkningsprocessen (A3) relativt liten i förhållande till de olika bindemedel såsom cement och kalk som normalt står för mer än 90% av klimatpåverkan i modul A1-A3.
Jämförbarhet
När bruk jämförs med andra material eller materialkombinationer ska bedömningen göras i den avsedda användningen och i ett livscykelperspektiv, dvs. hela livscykeln ska beaktas. Materialåtgången är ca 20 kg/m² (10 mm) kg/m² vid putsning och ca 70 kg/m² vid murning.
Marknad och tillförsel
Brukstillverkarna blandar produkterna i Sverige och miljödata kan anses vara representativa för den svenska marknaden.
Transportscenario (A4)
Boverkets generiska värde för A4 bygger på följande transportsträckor. Har du verkliga avstånd och fordon kan du räkna med dem i stället.
| Sträcka | Avstånd | Fordon | Bränsle |
|---|---|---|---|
| Närdistribution | 40 km | Lastbil | Diesel MK1, reduktionsplikt (2024) |
| Fabrik till återförsäljare/lager | 300 km | Lastbil | Diesel MK1, reduktionsplikt (2024) |
Jämför med liknande resurser
Andra resurser i kategorin bruk och bindemedel med samma enhet (kg). Jämför alltid per funktion: olika material kräver olika mängd för samma bärförmåga eller isolerförmåga.
| Resurs | A1–A3 (kg CO₂e/kg) | Stapel | Skillnad |
|---|---|---|---|
| Kalkbruk D (CS I) | 0,153 | – | |
| Torrbruk, grovbetong K25 (C28/35) | 0,166 | +8 % | |
| Avjämningsmassor < 17 % cement | 0,195 | +27 % | |
| Mur- och putsbruk C (CS II) | 0,203 | +33 % | |
| Putsbruk C (CS II), pumpbar | 0,203 | +33 % | |
| Mur- och putsbruk B (CS III) | 0,209 | +37 % | |
| Avjämningsmassor < 22 % cement | 0,22 | +44 % | |
| Färdigblandad fyllnadsbruk (för håldäck, mm) | 0,22 | +44 % | |
| Torkbetong, exponeringsklass XC1 | 0,222 | +45 % |