Torkbetong, exponeringsklass XC1: klimatpåverkan och klimatdata
Rapid drying concrete, exposure class XC1 · Bruk och bindemedel · BK04 01002 Bruksbindemedel · Boverkets klimatdatabas version 02.07.000
Enligt Boverkets klimatdatabas har torkbetong, exponeringsklass xc1 en klimatpåverkan på 0,222 kg CO₂e/kg i produktskedet (A1–A3, konservativt värde). Det är det värde som ska användas i en klimatdeklaration när du saknar en produktspecifik EPD. Det typiska värdet, utan Boverkets påslag (faktor 1,25), är 0,178 kg CO₂e/kg. Med densiteten 2 350 kg/m³ motsvarar det ungefär 522 kg CO₂e per kubikmeter.
Använd värdena i en klimatdeklaration
Ladda upp kalkyl eller mängdförteckning så räknar Planium ut klimatpåverkan per byggdel (A1–A5) med Boverkets data — och föreslår material med lägre utsläpp.
Räkneexempel
För 1 000 kg torkbetong, exponeringsklass xc1 blir klimatpåverkan i produktskedet (A1–A3) 222 kg CO₂e med det konservativa värdet. Lägger du till transport (A4) och spill på byggarbetsplatsen (A5) blir det sammanlagt 234 kg CO₂e, eller 0,234 kg CO₂e/kg för A1–A5.
Användningsråd
Betongprodukten är vanlig inom bostadsbyggande i delar där uttorkningstiden är styrande. Så kallad torkbetong har egenskaper anpassade för snabb och pålitlig uttorkningstid och används inomhus i byggnader för väggar och bjälklag. Torkbetong är ingen entydig betongkvalitet utan har varierande egenskaper såsom vct/vbt, hållfatshetsklass, exponeringsklass mm. Resursen avser en generisk torkbetong för inomhusändamål. Önskas mer egenskaper för en betong måste uppgifter från en leverantör användas. Normalt armeras betong. Armering hanteras som en egen resurs i denna databas. För provning av tryckhållfasthet hänvisar EN 206 till följande standard: EN 12390-3, Testing hardened concrete — Part 3: Compressive strength of test specimens. I tabell 12 i EN 206 anger ”Klasser för tryckhållfasthet för normal betong och tung betong”. Denna kompletteras i SS 137003 med ”Tabell 1 — Mellanliggande klasser för tryckhållfasthet”.
Tillämpning
Husbyggnadsbetong används framförallt till byggnadens bärande delar. Betongreceptet styrs utöver av tryckhållfasthet av exponeringsklass, men också av andra egenskaper, till exempel konsistens, tid för härdning och uttorkning.
Teknik och ingående processer
Betongens hållfasthetsklass följer standarden SS-EN 206:2013+A1:2016 och SS 137003:2015.
Kommentar från Boverket
Betong tillverkas av berg, grus och cement där huvudråvaran är kalksten. I klimatförbättrad betong ersätts en del av cementet med alternativa bindemedel. De data som anges, baserade på betongens hållfasthetsklass, avspelar vanligt använda betongrecept på marknaden. Fabriksdata för modul A3 baseras på uppgifter från ett större antal EPD:er. Av det angivna värdet på klimatpåverkan är bidraget från tillverkningsprocessen (A3) relativt liten i förhållande till cementet som normalt står för mer än 90 % av klimatpåverkan i modul A1-A3. Miljödata för de cement som använts är baserade på EPD:er för vanligt använda cementsorter på den svenska marknaden.
Jämförbarhet
När betongprodukter jämförs med andra material eller materialkombinationer ska bedömningen göras i den avsedda användningen och i ett livscykelperspektiv, dvs. hela livscykeln ska beaktas.
Marknad och tillförsel
Betongfabrikerna är spridda över hela landet och miljödata kan anses som representativa då använda betongrecept samt bindemedelsmix avspeglar produktionen hos alla dessa tillverkare, samt baseras på ett flertal EPD:er.
Transportscenario (A4)
Boverkets generiska värde för A4 bygger på följande transportsträckor. Har du verkliga avstånd och fordon kan du räkna med dem i stället.
| Sträcka | Avstånd | Fordon | Bränsle |
|---|---|---|---|
| Fabrik till byggarbetsplats | 35 km | Lastbil | Diesel MK1, reduktionsplikt (2024) |
Jämför med liknande resurser
Andra resurser i kategorin bruk och bindemedel med samma enhet (kg). Jämför alltid per funktion: olika material kräver olika mängd för samma bärförmåga eller isolerförmåga.
| Resurs | A1–A3 (kg CO₂e/kg) | Stapel | Skillnad |
|---|---|---|---|
| Torkbetong, exponeringsklass XC1 | 0,222 | – | |
| Avjämningsmassor < 22 % cement | 0,22 | −1 % | |
| Färdigblandad fyllnadsbruk (för håldäck, mm) | 0,22 | −1 % | |
| Mur- och putsbruk B (CS III) | 0,209 | −6 % | |
| Torrbruk, finbetong K30 (C32/40) | 0,24 | +8 % | |
| Mur- och putsbruk C (CS II) | 0,203 | −9 % | |
| Putsbruk C (CS II), pumpbar | 0,203 | −9 % | |
| Avjämningsmassor < 17 % cement | 0,195 | −12 % | |
| Murbruk A (CS IV) | 0,249 | +12 % |