Klimatdata för isolering

32 resurser i Boverkets klimatdatabas, version 02.07.000

Mineralull (glas- och stenull), cellplast (EPS, XPS, PIR), cellulosa och andra isolermaterial. Jämför per funktion: samma U-värde kräver olika tjocklek och densitet beroende på material. Lägst klimatpåverkan per kg har cellulosafiber, återvunnet papper, lösull (0,2 kg CO₂e/kg), högst har xps, extruderad polystyren (4,5 kg CO₂e/kg).

Alla resurser, sorterade efter klimatpåverkan

ResursA1–A3 konservativt
Cellulosafiber, återvunnet papper, lösull0,2 kg CO₂e/kg
Träfiber, primar råvara, lösull0,241 kg CO₂e/kg
Perlit0,25 kg CO₂e/kg
Cellglas, krossad, > 90% återvunnet glas0,313 kg CO₂e/kg
Träfiber, primar råvara, skivor0,371 kg CO₂e/kg
Cellulosafiber, primär råvara, lösull0,5 kg CO₂e/kg
Cellulosafiber, oanvänt papper, lösull0,625 kg CO₂e/kg
Cementbunden träullsplatta0,715 kg CO₂e/kg
Hampabetongblock0,715 kg CO₂e/kg
Cellulosafiber, oanvänt papper, skivor0,75 kg CO₂e/kg
Hampaisolering, skivor, 8 % polyester eller polyolefin0,805 kg CO₂e/kg
Hampaisolering, skivor, 8 % polylaktid (PLA) som bindemedel0,805 kg CO₂e/kg
Cellglas, skivor, > 90% återvunnet glas1,03 kg CO₂e/kg
Glasull, fasadskivor1,08 kg CO₂e/kg
Glasull, skivor och rullar1,11 kg CO₂e/kg
Glasull, lösull, bjälklag1,13 kg CO₂e/kg
Glasull, lösull, vindsbjälklag1,13 kg CO₂e/kg
Glasull, lösull, väggar1,2 kg CO₂e/kg
Glasull, ljudisolering1,49 kg CO₂e/kg
Stenull, lösull, golvbjälklag1,6 kg CO₂e/kg
Stenull, lösull, vindsbjälklag1,6 kg CO₂e/kg
Stenull, lösull, vägg1,6 kg CO₂e/kg
Stenull, markskiva1,6 kg CO₂e/kg
Stenull, skivor och rullar1,6 kg CO₂e/kg
Stenull, takskiva1,6 kg CO₂e/kg
Stenull, fasadskiva1,61 kg CO₂e/kg
Stenull, putsskiva1,61 kg CO₂e/kg
Cellglas, skivor, > 50% återvunnet glas1,89 kg CO₂e/kg
Fenolbaserad isolering2,75 kg CO₂e/kg
EPS, expanderad polystyren4 kg CO₂e/kg
Polyisocyanurat (PIR) värmeisolering4,4 kg CO₂e/kg
XPS, extruderad polystyren4,5 kg CO₂e/kg

Använd värdena i en klimatdeklaration

Ladda upp kalkyl eller mängdförteckning så räknar Planium ut klimatpåverkan per byggdel (A1–A5) med Boverkets data — och föreslår material med lägre utsläpp.

Så läser du tabellen

A1–A3 är produktskedet: råvaror, transport till fabrik och tillverkning. Det konservativa värdet innehåller Boverkets påslag och ska användas i klimatdeklarationen när produktspecifika data saknas. A4 är transport till byggarbetsplatsen och spill är den andel material som går förlorad vid byggproduktionen (A5).

Hitta produktspecifika EPD:er för isolering →

Andra kategorier

Källa: Boverket, klimatdatabasen, version 02.07.000. Öppna data enligt Boverkets användarvillkor.