Underlagspapp: klimatpåverkan och klimatdata
Bitumen waterproofing membrane, bottom layer · Tätskikt · BK04 01401 Underlagspapp · Boverkets klimatdatabas version 02.07.000
Enligt Boverkets klimatdatabas har underlagspapp en klimatpåverkan på 0,85 kg CO₂e/kg i produktskedet (A1–A3, konservativt värde). Det är det värde som ska användas i en klimatdeklaration när du saknar en produktspecifik EPD. Det typiska värdet, utan Boverkets påslag (faktor 1,25), är 0,68 kg CO₂e/kg. Med ytvikten 4 kg/m² blir det ungefär 3,4 kg CO₂e per kvadratmeter.
Använd värdena i en klimatdeklaration
Ladda upp kalkyl eller mängdförteckning så räknar Planium ut klimatpåverkan per byggdel (A1–A5) med Boverkets data — och föreslår material med lägre utsläpp.
Räkneexempel
För 1 000 kg underlagspapp blir klimatpåverkan i produktskedet (A1–A3) 850 kg CO₂e med det konservativa värdet. Lägger du till transport (A4) och spill på byggarbetsplatsen (A5) blir det sammanlagt 940 kg CO₂e, eller 0,94 kg CO₂e/kg för A1–A5.
Användningsråd
Polymerbitumenbaserade tätskikt är membran med armering och täckmassa av polymerbitumen på båda sidorna. Man skiljer mellan två typer av polymerbitumen: elastomerbitumen (PYE) och plastomerbitumen (PYP). Data är representativa för en PYE-bitumenbaserade ytpapp som används på den svenska marknaden. I de nordiska länderna används främst tätskikt bestående av bitumen modifierad med SBS (styren-butadien-styren).
Tillämpning
Bitumenbaserade tätskikt används främst på tak och läggs normalt i flera skikt, men det finns även alternativ med ett lager men kräver då ett tak med en taklutning på minst 1:2 - 1:20.
Teknik och ingående processer
Tillverkningen görs genom att värma råvarorna (bitumen och sampolymerer) till en specifik temperatur och blanda dem. Därefter appliceras blandningen på förstärkningsstrukturen (polyester eller glasfiber). Det resulterande membranet kyls och behandlas sedan med mineralkorn. Bitumen levereras vanligtvis varm direkt från oljeraffinaderiet till tillverkningsplatsen, där det värms upp ytterligare. Betydande skillnader mellan tillverkare uppstår främst av mängden bitumen och SBS som används i produkterna. Eftersom SBS står för en stor andel av utsläppen påverkar användning av alternativa sampolymerer för att modifiera bitumen GWP-GHG A1-A3 värdet.
Kommentar från Boverket
De generiska värdena baseras på marknadssituationen i Finland som antas vara representativ för alla nordiska länder och information som samlats in från de största tillverkarnas produkter för bitumentätskikt. Uppgifterna för GWP A1-A3 baseras på data som samlats in från tillverkarna och representerar de vanligaste produkterna. Dessa tillverkare representerar över 95% av den finska takmarknaden för bitumentätskikt.
Jämförbarhet
När bitumenbaserade tätskikt jämförs med andra material eller materialkombinationer ska denna bedömningen göras med hänsyn till avsedda användningen och i ett livscykelperspektiv, dvs. hela livscykeln ska beaktas.
Marknad och tillförsel
Konsumtionen i Sverige domineras av inhemsk produktion men viss import förekommer.
Transportscenario (A4)
Boverkets generiska värde för A4 bygger på följande transportsträckor. Har du verkliga avstånd och fordon kan du räkna med dem i stället.
| Sträcka | Avstånd | Fordon | Bränsle |
|---|---|---|---|
| Närdistribution | 40 km | Lastbil | Diesel MK1, reduktionsplikt (2024) |
| Fabrik till återförsäljare/lager | 400 km | Lastbil | Diesel MK1, reduktionsplikt (2024) |
Jämför med liknande resurser
Andra resurser i kategorin tätskikt med samma enhet (kg). Jämför alltid per funktion: olika material kräver olika mängd för samma bärförmåga eller isolerförmåga.
| Resurs | A1–A3 (kg CO₂e/kg) | Stapel | Skillnad |
|---|---|---|---|
| Underlagspapp | 0,85 | – | |
| Takpapp, enskiktstätning | 0,813 | −4 % | |
| Ytpapp | 0,7 | −18 % | |
| Takshingle | 0,5 | −41 % | |
| Plastfolie, ångspärr | 2,75 | +224 % | |
| Takduk, PVC | 5,69 | +569 % | |
| Plastfolie, variabel ångspärr | 7,36 | +766 % |