Lastkombinationer enligt BFS 2024:6 (Eurokod 0)

Lägg in egentyngd, nyttig last, snö och vind, välj säkerhetsklass — och få alla brott- och bruksgränskombinationer enligt SS-EN 1990 med svenska nationella val, med den dimensionerande kombinationen markerad och ψ-faktorerna redovisade.

Säkerhetsklass

Laster (karakteristiska värden, samma enhet)

Benämning

Typ

Värde

Benämning

Typ

Lasttyp

Värde

Benämning

Typ

Lasttyp

Värde

sk (snö)

kN/m²

Dimensionerande ULS (STR)

22,67

1·0,89·1,35·Gk(G) + 1·1,5·Qk,1(Q) + 1·1,5·0,7·Qk(S)

Dimensionerande SLS (karakteristisk)

17,1

Gk(G) + Qk,1(Q) + 0,7·Qk(S)

γd

1

SK3

Beräkningen följer Eurokod med svenska nationella val (BFS 2024:6, f.d. EKS) och är avsedd som underlag i tidiga skeden. Ersätter inte dimensioneringskontroll enligt BFS 2024:6.

Alla kombinationer

Kombination	Huvudlast	Uttryck	Värde
STR-6.10a	–	1·1,35·Gk(G) + 1·1,5·0,7·Qk(Q) + 1·1,5·0,7·Qk(S)	21,9
STR-6.10b	Q	1·0,89·1,35·Gk(G) + 1·1,5·Qk,1(Q) + 1·1,5·0,7·Qk(S)	22,67
STR-6.10b	S	1·0,89·1,35·Gk(G) + 1·1,5·0,7·Qk(Q) + 1·1,5·Qk,1(S)	21,77
EQU-6.10	Q	1·1,1·Gk(G) + 1·1,5·Qk,1(Q) + 1·1,5·0,7·Qk(S)	21,65
EQU-6.10	S	1·1,1·Gk(G) + 1·1,5·0,7·Qk(Q) + 1·1,5·Qk,1(S)	20,75
SLS-characteristic	Q	Gk(G) + Qk,1(Q) + 0,7·Qk(S)	17,1
SLS-characteristic	S	Gk(G) + 0,7·Qk(Q) + Qk,1(S)	16,5
SLS-frequent	Q	Gk(G) + 0,5·Qk,1(Q) + 0,2·Qk(S)	13,1
SLS-frequent	S	Gk(G) + 0,3·Qk(Q) + 0,4·Qk,1(S)	12,7
SLS-quasi-permanent	–	Gk(G) + 0,3·Qk(Q) + 0,2·Qk(S)	12,1

ψ-faktorer (BFS 2024:6 Tab. B-1)

Last	ψ0	ψ1	ψ2
Q	0,7	0,5	0,3
S	0,7	0,4	0,2

Reduktion av nyttig last (αA / αn)

Kategori

Belastad area A

m²

Antal våningar av samma kategori ovanför

αA

0,75

5/7·0.7 + 10/40 = 0.75

αn

0,85

(2 + (4 − 2)·0.7)/4

Beräkningen är en uppskattning och ersätter inte projektering eller leverantörens anvisningar. Kontrollera alltid mot handlingar, produktdatablad och gällande regelverk.

Partialkoefficienter enligt svenska nationella val

Sverige tillämpar SS-EN 1990 med ekvationerna 6.10a och 6.10b för brottgränstillstånd STR/GEO, med ξ = 0,89 så att egentyngden i 6.10b får koefficienten 1,2. Säkerhetsklassen hanteras med γd som multipliceras på de ogynnsamma lastkoefficienterna: 0,83 för SK1, 0,91 för SK2 och 1,0 för SK3. Gynnsam permanent last har koefficient 1,0 utan γd.

För jämviktsbrott (EQU) används 1,1·γd på ogynnsam och 0,9 på gynnsam egentyngd. Verktyget listar samtliga kombinationer med varje variabel last som huvudlast och markerar den som ger störst värde.

ψ-faktorer och reduktion av nyttig last

Kombinationsfaktorerna ψ0, ψ1 och ψ2 hämtas per lasttyp — och för snö per snölastzon. Hjälpfunktionen för αA/αn visar hur mycket den nyttiga lasten får reduceras för stora areor respektive många våningar, enligt SS-EN 1991-1-1 §6.3.1.2, inklusive den svenska begränsningen αA ≥ 0,6 för kategori C och D och regeln om minst tre våningar av samma kategori för αn.

Vidare i projekteringen

Snö- och vindlastens karakteristiska värden hämtar du i Snö- & vindlast. Profilers bärförmåga kontrollerar du i Profiltabell. Och när handlingarna växer hittar Planium svaren i dem åt dig — prova gratis.

Vanliga frågor

Vad är säkerhetsklass och γd?

Säkerhetsklassen (SK1–SK3) uttrycker risken för allvarliga personskador om bärverksdelen går till brott. I Sverige hanteras den med partialkoefficienten γd = 0,83 (SK1), 0,91 (SK2) och 1,0 (SK3), som multipliceras med lastkoefficienterna för ogynnsamma laster. Primära bärverk i byggnader där människor vistas är normalt SK3.

Vad är skillnaden mellan 6.10a och 6.10b?

Sverige använder ekvationsparet 6.10a/6.10b i SS-EN 1990. 6.10a: γd·1,35·Gk + γd·1,5·ψ0·Qk (alla variabla laster reducerade med ψ0) — styr när egentyngden dominerar. 6.10b: γd·0,89·1,35·Gk (= γd·1,2·Gk) + γd·1,5·Qk,1 + γd·1,5·ψ0·Qk,i — huvudlasten oreducerad. Den största av de två blir dimensionerande.

Hur väljs ψ-faktorerna?

Per lasttyp enligt de svenska nationella valen (tabell B-1): nyttig last A/B 0,7/0,5/0,3, C/D 0,7/0,7/0,6, E 1,0/0,9/0,8, vind 0,3/0,2/0, temperatur 0,6/0,5/0. För snö beror ψ på snölasten på mark: sk ≥ 3 kN/m² ger 0,8/0,6/0,2, 2–3 ger 0,7/0,4/0,2 och under 2 ger 0,6/0,3/0,1.

När får nyttig last reduceras med αA och αn?

αA = 5/7·ψ0 + 10/A ≤ 1,0 reducerar den nyttiga lasten på stora belastade areor (dock minst 0,6 för kategori C och D). αn = (2 + (n − 2)·ψ0)/n reducerar lasten på pelare och väggar när minst tre våningar av samma kategori ligger ovanför. Reduktionerna får inte kombineras och gäller inte lager (E), fordon (F/G) eller tak (H).

Vilka bruksgränskombinationer finns?

Karakteristisk (Gk + Qk,1 + Σψ0·Qk,i) för irreversibla gränstillstånd som sprickor i betong, frekvent (Gk + ψ1·Qk,1 + Σψ2·Qk,i) för reversibla, och kvasi-permanent (Gk + Σψ2·Qk,i) för långtidseffekter som krypning och långtidsnedböjning.