Snö- & vindlast per plats — sk, vb och qp(z) enligt BFS 2024:6

Skriv in en adress eller koordinater och hämta karakteristisk snölast och referensvindhastighet från Boverket — och se snölasten på taket och vindens hastighetstryck qp(z) med fullständig härledning enligt SS-EN 1991-1-3 och 1-4.

Adress, ort eller koordinater

Snölast på mark sk

kN/m²

Referensvindhastighet vb

m/s

Terrängtyp

Byggnadshöjd h

Bredd b (tvärs vinden)

Djup d (längs vinden)

Taktyp

Taklutning α

Sarg/hinder på tak, höjd (0 = inget)

Topografi (snö)

Snölast på tak s

1,6 kN/m²

μ = 0,8 · Ce 1 · Ct 1 · sk 2

Karakteristiskt hastighetstryck qp(h)

0,85 kN/m²

ce(10 m) = 2,35, terräng II

Hastighetstryck qb

0,36 kN/m²

vb = 24 m/s

Total vindkraft Fw (b·h)

179 kN

cf = 1,05, cscd = 1,0

Beräkningen följer Eurokod med svenska nationella val (BFS 2024:6, f.d. EKS) och är avsedd som underlag i tidiga skeden. Ersätter inte dimensioneringskontroll enligt BFS 2024:6.

Lastfall snö

Lastfall	μ	s (kN/m²)
Fall (i) — utan drift	0,8 / 0,8	1,6 / 1,6
Fall (ii) — drift, halv last på sida 1	0,4 / 0,8	0,8 / 1,6
Fall (iii) — drift, halv last på sida 2	0,8 / 0,4	1,6 / 0,8

Formfaktorer vind (cpe,10) och nettotryck med cpi = +0,2/−0,3

Zon	cpe,10	w (cpi +0,2)	w (cpi −0,3)	Anm.
A	−1,2	−1,19	−0,762	0–4 m från hörn (e/5)
B	−0,8	−0,847	−0,423	4 m–bortre hörn
D	0,78	0,491	0,915	lovart
E	−0,46	−0,559	−0,136	lä
F	−0,58	−0,661	−0,237	hörn vid takfot, e/4 × e/10 (5 × 2 m)
F	0,6	0,339	0,762	hörn vid takfot, e/4 × e/10 (5 × 2 m)
G	−0,56	−0,644	−0,22	takfot, e/10 = 2 m
G	0,6	0,339	0,762	takfot, e/10 = 2 m
H	−0,22	−0,356	0,068	lovart takfall
H	0,36	0,136	0,559	lovart takfall
I	−0,4	−0,508	−0,085	lä takfall
I	0	−0,169	0,254	lä takfall
J	−0,6	−0,678	−0,254	lä vid nock, e/10 = 2 m
J	0	−0,169	0,254	lä vid nock, e/10 = 2 m

Beräkningen är en uppskattning och ersätter inte projektering eller leverantörens anvisningar. Kontrollera alltid mot handlingar, produktdatablad och gällande regelverk.

Snölast enligt SS-EN 1991-1-3

Snölasten på taket beräknas som s = μi · Ce · Ct · sk. Den karakteristiska snölasten på mark sk hämtas från Boverkets snölastkarta (BFS 2024:6, tidigare EKS). Formfaktorn μ beror på taklutning och taktyp enligt tabell 5.2: 0,8 för lutningar upp till 30°, linjärt avtagande till 0 vid 60°, och för flerskeppstak upp till 1,6 i ränndalarna.

För sadeltak redovisas tre lastfall — utan drift samt två driftfall med halv last på ena takfallet — och det största värdet blir dimensionerande. Anger du en sarg eller ett hinder på taket beräknas även drivbildningen enligt avsnitt 6.2 med μ2 = γ·h/sk (0,8–2,0) över driftlängden ls = 2h (5–15 m).

Vindlast enligt SS-EN 1991-1-4

Referensvindhastigheten vb (21–26 m/s i Sverige) ger referenshastighetstrycket qb = ½·ρ·vb². Det karakteristiska hastighetstrycket på höjden z beräknas med råhetsfaktorn cr(z) = kr·ln(z/z0) och turbulensintensiteten Iv(z) för vald terrängtyp 0–IV — samma formler som ligger bakom tabellen i de svenska nationella valen, så resultatet stämmer med tabellvärdena.

Verktyget visar dessutom formfaktorerna cpe,10 för väggzonerna A–E (tabell 7.1) och takzonerna F–J (tabell 7.2 för platta tak, 7.4a för sadeltak), nettotrycket med invändigt tryck cpi = +0,2/−0,3, samt den totala vindkraften Fw på byggnaden med bärverksfaktorn cscd = 1,0.

Från laster till dimensionering

Snö och vind är variabla laster som kombineras med egentyngd och nyttig last enligt SS-EN 1990 — se verktyget Lastkombinationer för γd, ψ-faktorer och 6.10a/6.10b. I Planium kan du ställa frågor direkt mot dina konstruktionshandlingar och få svar med källhänvisning: prova gratis.

Vanliga frågor

Var kommer snölasten sk och vindhastigheten vb ifrån?

Från Boverkets öppna klimatlast-API, som bygger på snölastkartan och vindlastkartan i BFS 2024:6 (tidigare EKS). Karakteristisk snölast på mark sk ligger mellan 1,0 och 5,5 kN/m² i Sverige och referensvindhastigheten vb mellan 21 och 26 m/s. Juridiskt är det kartorna i författningen som gäller — API-värdet är ett uppslag.

Hur räknas snölasten på taket?

Enligt SS-EN 1991-1-3: s = μ · Ce · Ct · sk. Formfaktorn μ1 är 0,8 för taklutningar upp till 30° och minskar linjärt till 0 vid 60°. För sadeltak kontrolleras även driftfallen där ena takfallet bär halv last. Ce är 1,0 för normal topografi (0,8 vindutsatt, 1,2 skyddad) och Ct = 1,0.

Vad är skillnaden mellan qb och qp(z)?

qb = ½·ρ·vb² är referenshastighetstrycket (ρ = 1,25 kg/m³). qp(z) är det karakteristiska hastighetstrycket på höjden z, som tar hänsyn till terrängens råhet och turbulens: qp(z) = [1 + 7·Iv(z)]·½·ρ·vm(z)². Det är qp(z) som multipliceras med formfaktorerna cpe och cpi för att ge vindtrycket på ytorna.

Vilken terrängtyp ska jag välja?

Terrängtyp 0 gäller öppet hav, I sjöar och plana områden utan hinder, II öppet landskap med enstaka hinder (vanligt val utanför tätort), III förorter, byar och skog, och IV stadsbebyggelse där minst 15 % av ytan har byggnader över 15 m. Tveksamma fall — välj den öppnare (lägre) typen, den ger högre last.

Räcker det här för bygglov eller konstruktionsritningar?

Nej. Verktyget ger de karakteristiska lasterna med härledning enligt Eurokod och svenska nationella val, som underlag för tidiga bedömningar och rimlighetskontroll. Dimensioneringen ska verifieras enligt BFS 2024:6 av en konstruktör, inklusive lokala effekter som snödrift, lokal vindlast på hörn och kanter samt orografi.

Fler gratis verktyg

Exponeringsklass

Miljö → XC/XD/XS/XF-klasser, min C, max vct, cnom och AMA-text.

Öppna

Brandklass & R-krav

Byggnadsklass, brandsäkerhetsklass och R-krav — med minimimått för betong, stål och trä.

Öppna

Lastkombinationer

γd, ψ-faktorer, 6.10a/b och SLS-kombinationer — dimensionerande markerad.

Öppna

Profiltabell

Stålprofiler med bärförmåga, limträ/KL-trä-kontroll och HD/F-spännvidder.

Öppna

Räkna är bra — att hitta svaren i handlingarna är bättre

I Planium ställer du frågan direkt till dina bygghandlingar: AI-agenten söker i ritningar, beskrivningar och protokoll och svarar med källhänvisning.

Prova Planium gratis Alla gratis verktyg