Bygga i Gnesta
Gnesta kommun · Södermanlands län · centralort Gnesta
Gnesta kommun har 11 343 invånare (+6,5 % sedan 2015). 2021–2025 färdigställdes i snitt 18 nya lägenheter per år, 1,6 per 1 000 invånare — lägre än riket (4,7) och Södermanlands län (5,6). I centrala Gnesta visar SGU:s kartor jordarten postglacial lera och ett modellerat jorddjup på ca 7 m. Snölasten på mark är sk = 1,5 kN/m² och referensvindhastigheten vb = 23 m/s. Länsstyrelsen har registrerat 113 potentiellt förorenade områden i kommunen.
Siffrorna här gäller kommunen och centralorten. Skriv in en adress så hämtar Planium jordlager, brunnar, skyddad natur och väder för just din tomt och sammanställer en rapport.
Bostadsbyggande i Gnesta
Färdigställda lägenheter i nybyggda hus per år. 2021–2025 låg 53 % av de nya lägenheterna i flerbostadshus (lägre än riket, 81 %).
- 201551
- 201616
- 201760
- 201885
- 2019175
- 202078
- 202152
- 202215
- 202311
- 20244
- 20257
- 2026*3
| Gnesta | Södermanlands län | Riket | |
|---|---|---|---|
| Färdigställda / 1 000 inv. och år | 1,6 | 5,6 | 4,7 |
| Påbörjade / 1 000 inv. och år | 0,9 | 5,2 | 3,9 |
| Andel i flerbostadshus | 53 % | 76 % | 81 % |
| Befolkning sedan 2015 | +6,5 % | +5,9 % | +7,7 % |
| Hyresrätt | 47 (53 %) |
|---|---|
| Bostadsrätt | 0 (0 %) |
| Äganderätt | 42 (47 %) |
* 2026: kvartal 1–2, preliminära uppgifter. Påbörjade hittills i år: 2 lägenheter.
Källa: SCB, BO0101 Nybyggnad av bostäder (kvartalsdata summerade per år; senaste året är preliminärt)
Bostadsbeståndet
Gnesta har 5 272 bostadslägenheter (2025). 33 % är byggda före 1961 — lägre än riket (38 %), vilket säger något om behovet av renovering och ombyggnad.
- –193017 %
- 1931–19404 %
- 1941–19505 %
- 1951–19607 %
- 1961–197013 %
- 1971–198021 %
- 1981–199010 %
- 1991–20008 %
- 2001–20108 %
- 2011–20208 %
- 2021–0 %
| Gnesta | Södermanlands län | Riket | |
|---|---|---|---|
| Andel småhus | 62 % | 42 % | 41 % |
| Andel hyresrätter | 33 % | 44 % | 39 % |
| Byggt före 1961 | 33 % | 38 % | 38 % |
| Byggt 2001 eller senare | 16 % | 15 % | 16 % |
| Invånare per km² land | 24,5 | 49,3 | 25,9 |
Källa: SCB, BO0104 Bostadsbestånd
Mark och geologi i Gnesta
Avläst i SGU:s kartor vid Gnestas centrum (59,0468° N, 17,3076° Ö). Marken kan se helt annorlunda ut några hundra meter bort — använd platsrapporten för en specifik adress.
| Jordart | Postglacial lera |
|---|---|
| Berggrund | Vacka |
| Jorddjup till berg (modell) | ca 7 m |
| Uran i markytan | 5,4 ppm |
| Grundvattentillgång, små magasin | 821 l/dygn/ha |
Jorddjupet vid centrum är lägre än medianen för landets centralorter (10 m). Grunt till berg underlättar grundläggning men kan innebära sprängning för källare och ledningar.
Uranhalten 5,4 ppm är högre än medianen för centralorterna (2,8 ppm). Uran i berg och jord avger radon; höga halter och genomsläppliga jordarter som grus och sand ökar risken för markradon. Gör alltid en markradonundersökning och planera radonskyddat eller radonsäkert byggande vid behov.
Finkorniga jordarter som lera och silt är sättningskänsliga och kan ha begränsad stabilitet i slänter — räkna med geoteknisk utredning tidigt.
Källa: SGU — jordartskartan, berggrundskartan, jorddjupsmodellen, flygburna gammamätningar (uran) och grundvattentillgång i små magasin (CC BY 4.0)
Översvämning, skyfall och skred
Gnesta har kartlagt var vatten samlas vid kraftiga skyfall. Fråga kommunen om kartan när du planerar höjdsättning och dagvatten.
- Trosaån · karterad 2015
- Centrala Gnesta ligger utanför SGU:s områden med förutsättningar för skred i finkornig jordart.
- Kommunen ingår inte i MCF:s översiktliga stabilitetskartering för finkorniga jordarter.
Källa: Myndigheten för civilt försvar (f.d. MSB) — översvämningskarteringar, skyfallskarteringar och översiktlig stabilitetskartering; SGU — förutsättningar för skred i finkornig jordart
Potentiellt förorenade områden
Länsstyrelsen har 113 objekt i Gnesta i EBH-stödet — 10,0 per 1 000 invånare, högre än riket (8,1). Bygger du på eller intill ett sådant område krävs normalt en miljöteknisk markundersökning, och schaktmassorna måste hanteras därefter.
| Riskklass 1 — mycket stor risk | 1 |
|---|---|
| Riskklass 2 — stor risk | 12 |
| Riskklass 3 — måttlig risk | 9 |
| Riskklass 4 — liten risk | 9 |
| Ej riskklassade | 82 |
| Bilvårdsanläggning, bilverkstad samt åkeri | 16 |
|---|---|
| Betning av säd | 14 |
| Plantskola | 14 |
| SPIMFAB | 7 |
| Avfallsdeponi - icke-farligt, farligt avfall | 6 |
Källa: Länsstyrelserna, EBH-stödet: Potentiellt förorenade områden (CC BY 4.0). Endast antal visas, inga enskilda fastigheter.
Skyddad natur
Naturreservat, nationalparker och Natura 2000-områden påverkar var och hur man får bygga — och strandskyddet gäller dessutom 100 m från alla sjöar och vattendrag.
| Naturreservat | 24 |
|---|---|
| Nationalparker | 0 |
| Biotopskyddsområden | 38 |
| Gnesta | Södermanlands län | Riket | |
|---|---|---|---|
| Reservat och nationalparker per 100 km² | 5,2 | 3,1 | 1,4 |
Källa: SCB och Naturvårdsverket, MI0603 Formellt skyddad natur (2025)
Snö- och vindlast
Vid Gnesta är sk = 1,5 kN/m² — i nivå med snittet för Södermanlands län (1,6 kN/m²).
| Snölast på mark, sk | 1,5 kN/m² |
|---|---|
| Referensvindhastighet, vb | 23 m/s |
| Lägsta lufttemperatur, Tmin | −32 °C |
Källa: Boverket, klimatlaster enligt BFS 2024:6
Mer om att bygga i Gnesta
Vanliga frågor om att bygga i Gnesta
Vilken jordart finns i Gnesta?
Är det mycket radon i Gnesta?
Finns det översvämningskartor för Gnesta?
Hur mycket bostäder byggs i Gnesta?
Vilken snölast gäller i Gnesta?
Andra kommuner i Södermanlands län
Nya bostäder per 1 000 invånare och år (senaste fem åren) och snölast.
- Bygga i Eskilstuna 6,0 / 1 000 · sk 1,5
- Bygga i Flen 1,6 / 1 000 · sk 1,5
- Bygga i Katrineholm 3,9 / 1 000 · sk 1,5
- Bygga i Nyköping 6,1 / 1 000 · sk 1,5
- Bygga i Oxelösund 6,3 / 1 000 · sk 1,5
- Bygga i Strängnäs 8,4 / 1 000 · sk 1,5
- Bygga i Trosa 6,4 / 1 000 · sk 1,5
- Bygga i Vingåker 1,4 / 1 000 · sk 2,0
Ska du bygga i Gnesta?
Planium tar fram en platsrapport för din adress, skriver dagvatten- och geotekniska PM, räknar laster och hjälper dig genom bygglovet — med kommunens egna förutsättningar som underlag.
Uppgifterna hämtas från öppna data hos SCB, SGU, Myndigheten för civilt försvar, Länsstyrelserna och Boverket (senast uppdaterade 2026-10-09). De är underlag för tidiga bedömningar och ersätter inte geotekniska, miljötekniska eller radonundersökningar på platsen.