Bygga i Kumla
Kumla kommun · Örebro län · centralort Kumla
Kumla kommun har 22 665 invånare (+7,1 % sedan 2015). 2021–2025 färdigställdes i snitt 124 nya lägenheter per år, 5,5 per 1 000 invånare — högre än riket (4,7) och Örebro län (3,9). I centrala Kumla visar SGU:s kartor jordarten postglacial finsand och ett modellerat jorddjup på ca 13 m. Snölasten på mark är sk = 2,0 kN/m² och referensvindhastigheten vb = 24 m/s. Länsstyrelsen har registrerat 255 potentiellt förorenade områden i kommunen.
Siffrorna här gäller kommunen och centralorten. Skriv in en adress så hämtar Planium jordlager, brunnar, skyddad natur och väder för just din tomt och sammanställer en rapport.
Bostadsbyggande i Kumla
Färdigställda lägenheter i nybyggda hus per år. 2021–2025 låg 74 % av de nya lägenheterna i flerbostadshus (lägre än riket, 81 %).
- 201589
- 2016109
- 2017150
- 201845
- 201950
- 202079
- 2021142
- 2022159
- 2023187
- 202469
- 202562
- 2026*6
| Kumla | Örebro län | Riket | |
|---|---|---|---|
| Färdigställda / 1 000 inv. och år | 5,5 | 3,9 | 4,7 |
| Påbörjade / 1 000 inv. och år | 2,4 | 2,9 | 3,9 |
| Andel i flerbostadshus | 74 % | 76 % | 81 % |
| Befolkning sedan 2015 | +7,1 % | +6,0 % | +7,7 % |
| Hyresrätt | 408 (66 %) |
|---|---|
| Bostadsrätt | 81 (13 %) |
| Äganderätt | 130 (21 %) |
* 2026: kvartal 1–2, preliminära uppgifter. Påbörjade hittills i år: 8 lägenheter.
Källa: SCB, BO0101 Nybyggnad av bostäder (kvartalsdata summerade per år; senaste året är preliminärt)
Bostadsbeståndet
Kumla har 10 402 bostadslägenheter (2025). 40 % är byggda före 1961 — i nivå med riket (38 %), vilket säger något om behovet av renovering och ombyggnad.
- –193014 %
- 1931–19404 %
- 1941–195011 %
- 1951–196011 %
- 1961–197012 %
- 1971–198019 %
- 1981–19909 %
- 1991–20005 %
- 2001–20106 %
- 2011–20204 %
- 2021–4 %
| Kumla | Örebro län | Riket | |
|---|---|---|---|
| Andel småhus | 53 % | 44 % | 41 % |
| Andel hyresrätter | 42 % | 46 % | 39 % |
| Byggt före 1961 | 40 % | 44 % | 38 % |
| Byggt 2001 eller senare | 14 % | 15 % | 16 % |
| Invånare per km² land | 110,8 | 36,1 | 25,9 |
Källa: SCB, BO0104 Bostadsbestånd
Mark och geologi i Kumla
Avläst i SGU:s kartor vid Kumlas centrum (59,1243° N, 15,1457° Ö). Marken kan se helt annorlunda ut några hundra meter bort — använd platsrapporten för en specifik adress.
| Jordart | Postglacial finsand |
|---|---|
| Berggrund | Sandsten |
| Jorddjup till berg (modell) | ca 13 m |
| Uran i markytan | 5,7 ppm |
| Grundvattentillgång, små magasin | 1 790 l/dygn/ha |
Jorddjupet vid centrum är högre än medianen för landets centralorter (10 m). Stora jorddjup betyder ofta att grundläggning på berg kräver pålar, och att lösa leror eller silt kan ge sättningar.
Uranhalten 5,7 ppm är högre än medianen för centralorterna (2,8 ppm). Uran i berg och jord avger radon; höga halter och genomsläppliga jordarter som grus och sand ökar risken för markradon. Gör alltid en markradonundersökning och planera radonskyddat eller radonsäkert byggande vid behov.
Sand och grus har god bärighet och dränerar bra, men är genomsläppliga för markradon.
Källa: SGU — jordartskartan, berggrundskartan, jorddjupsmodellen, flygburna gammamätningar (uran) och grundvattentillgång i små magasin (CC BY 4.0)
Översvämning, skyfall och skred
Kumla har kartlagt var vatten samlas vid kraftiga skyfall. Fråga kommunen om kartan när du planerar höjdsättning och dagvatten.
Inga översvämningskarterade vattendrag nära Kumla. Det utesluter inte översvämning från mindre vattendrag, sjöar eller havet.
- Centrala Kumla ligger utanför SGU:s områden med förutsättningar för skred i finkornig jordart.
- Kommunen ingår inte i MCF:s översiktliga stabilitetskartering för finkorniga jordarter.
Källa: Myndigheten för civilt försvar (f.d. MSB) — översvämningskarteringar, skyfallskarteringar och översiktlig stabilitetskartering; SGU — förutsättningar för skred i finkornig jordart
Potentiellt förorenade områden
Länsstyrelsen har 255 objekt i Kumla i EBH-stödet — 11,3 per 1 000 invånare, högre än riket (8,1). Bygger du på eller intill ett sådant område krävs normalt en miljöteknisk markundersökning, och schaktmassorna måste hanteras därefter.
| Riskklass 1 — mycket stor risk | 15 |
|---|---|
| Riskklass 2 — stor risk | 24 |
| Riskklass 3 — måttlig risk | 18 |
| Riskklass 4 — liten risk | 7 |
| Ej riskklassade | 191 |
| Övrigt BKL 3 | 61 |
|---|---|
| Plantskola | 15 |
| Grafisk industri | 13 |
| Verkstadsindustri - utan halogenerade lösningsmedel | 13 |
| Drivmedelshantering | 12 |
Källa: Länsstyrelserna, EBH-stödet: Potentiellt förorenade områden (CC BY 4.0). Endast antal visas, inga enskilda fastigheter.
Skyddad natur
Naturreservat, nationalparker och Natura 2000-områden påverkar var och hur man får bygga — och strandskyddet gäller dessutom 100 m från alla sjöar och vattendrag.
| Naturreservat | 6 |
|---|---|
| Nationalparker | 0 |
| Biotopskyddsområden | 1 |
| Kumla | Örebro län | Riket | |
|---|---|---|---|
| Reservat och nationalparker per 100 km² | 2,9 | 3,8 | 1,4 |
Källa: SCB och Naturvårdsverket, MI0603 Formellt skyddad natur (2025)
Snö- och vindlast
Vid Kumla är sk = 2,0 kN/m² — lägre än snittet för Örebro län (2,2 kN/m²).
| Snölast på mark, sk | 2,0 kN/m² |
|---|---|
| Referensvindhastighet, vb | 24 m/s |
| Lägsta lufttemperatur, Tmin | −36 °C |
Källa: Boverket, klimatlaster enligt BFS 2024:6
Mer om att bygga i Kumla
Vanliga frågor om att bygga i Kumla
Vilken jordart finns i Kumla?
Är det mycket radon i Kumla?
Finns det översvämningskartor för Kumla?
Hur mycket bostäder byggs i Kumla?
Vilken snölast gäller i Kumla?
Andra kommuner i Örebro län
Nya bostäder per 1 000 invånare och år (senaste fem åren) och snölast.
- Bygga i Askersund 1,9 / 1 000 · sk 2,0
- Bygga i Degerfors 0,5 / 1 000 · sk 2,0
- Bygga i Hallsberg 3,5 / 1 000 · sk 2,0
- Bygga i Hällefors 0,1 / 1 000 · sk 2,5
- Bygga i Karlskoga 1,9 / 1 000 · sk 2,5
- Bygga i Laxå 0,2 / 1 000 · sk 2,0
- Bygga i Lekeberg 2,5 / 1 000 · sk 2,0
- Bygga i Lindesberg 0,3 / 1 000 · sk 2,0
- Bygga i Ljusnarsberg 0,1 / 1 000 · sk 3,0
- Bygga i Nora 0,9 / 1 000 · sk 2,5
- Bygga i Örebro 5,6 / 1 000 · sk 2,0
Ska du bygga i Kumla?
Planium tar fram en platsrapport för din adress, skriver dagvatten- och geotekniska PM, räknar laster och hjälper dig genom bygglovet — med kommunens egna förutsättningar som underlag.
Uppgifterna hämtas från öppna data hos SCB, SGU, Myndigheten för civilt försvar, Länsstyrelserna och Boverket (senast uppdaterade 2026-10-09). De är underlag för tidiga bedömningar och ersätter inte geotekniska, miljötekniska eller radonundersökningar på platsen.