Bygga i Uppvidinge
Uppvidinge kommun · Kronobergs län · centralort Åseda
Uppvidinge kommun har 8 911 invånare (−4,4 % sedan 2015). 2021–2025 färdigställdes i snitt 11 nya lägenheter per år, 1,2 per 1 000 invånare — lägre än riket (4,7) och Kronobergs län (5,0). I centrala Åseda visar SGU:s kartor jordarten isälvssediment och ett modellerat jorddjup på ca 2 m. Snölasten på mark är sk = 2,5 kN/m² och referensvindhastigheten vb = 24 m/s. Länsstyrelsen har registrerat 205 potentiellt förorenade områden i kommunen.
Siffrorna här gäller kommunen och centralorten. Skriv in en adress så hämtar Planium jordlager, brunnar, skyddad natur och väder för just din tomt och sammanställer en rapport.
Bostadsbyggande i Uppvidinge
Färdigställda lägenheter i nybyggda hus per år. 2021–2025 låg 11 % av de nya lägenheterna i flerbostadshus (lägre än riket, 81 %).
- 20151
- 201617
- 201711
- 20180
- 20190
- 202070
- 20210
- 202219
- 20239
- 20248
- 202517
- 2026*0
| Uppvidinge | Kronobergs län | Riket | |
|---|---|---|---|
| Färdigställda / 1 000 inv. och år | 1,2 | 5,0 | 4,7 |
| Påbörjade / 1 000 inv. och år | 0,7 | 3,8 | 3,9 |
| Andel i flerbostadshus | 11 % | 82 % | 81 % |
| Befolkning sedan 2015 | −4,4 % | +6,1 % | +7,7 % |
| Hyresrätt | 38 (72 %) |
|---|---|
| Bostadsrätt | 0 (0 %) |
| Äganderätt | 15 (28 %) |
* 2026: kvartal 1–2, preliminära uppgifter. Påbörjade hittills i år: 2 lägenheter.
Källa: SCB, BO0101 Nybyggnad av bostäder (kvartalsdata summerade per år; senaste året är preliminärt)
Bostadsbeståndet
Uppvidinge har 4 718 bostadslägenheter (2025). 55 % är byggda före 1961 — högre än riket (38 %), vilket säger något om behovet av renovering och ombyggnad.
- –193023 %
- 1931–19408 %
- 1941–195011 %
- 1951–196013 %
- 1961–197017 %
- 1971–198012 %
- 1981–19908 %
- 1991–20004 %
- 2001–20100 %
- 2011–20202 %
- 2021–1 %
| Uppvidinge | Kronobergs län | Riket | |
|---|---|---|---|
| Andel småhus | 70 % | 52 % | 41 % |
| Andel hyresrätter | 35 % | 42 % | 39 % |
| Byggt före 1961 | 55 % | 36 % | 38 % |
| Byggt 2001 eller senare | 3 % | 17 % | 16 % |
| Invånare per km² land | 7,6 | 24,0 | 25,9 |
Källa: SCB, BO0104 Bostadsbestånd
Mark och geologi i Åseda
Avläst i SGU:s kartor vid Åsedas centrum (57,1681° N, 15,3510° Ö). Marken kan se helt annorlunda ut några hundra meter bort — använd platsrapporten för en specifik adress.
| Jordart | Isälvssediment |
|---|---|
| Berggrund | Tonalit-granodiorit |
| Jorddjup till berg (modell) | ca 2 m |
| Uran i markytan | 2,7 ppm |
| Grundvattentillgång, små magasin | 1 574 l/dygn/ha |
Jorddjupet vid centrum är lägre än medianen för landets centralorter (10 m). Grunt till berg underlättar grundläggning men kan innebära sprängning för källare och ledningar.
Uranhalten 2,7 ppm är i nivå med medianen för centralorterna (2,8 ppm). Uran i berg och jord avger radon; höga halter och genomsläppliga jordarter som grus och sand ökar risken för markradon. Gör alltid en markradonundersökning och planera radonskyddat eller radonsäkert byggande vid behov.
Källa: SGU — jordartskartan, berggrundskartan, jorddjupsmodellen, flygburna gammamätningar (uran) och grundvattentillgång i små magasin (CC BY 4.0)
Översvämning, skyfall och skred
MCF har ingen skyfallskartering registrerad för Uppvidinge. Låt en dagvattenutredning visa hur tomten avvattnas vid skyfall.
Inga översvämningskarterade vattendrag nära Åseda. Det utesluter inte översvämning från mindre vattendrag, sjöar eller havet.
- Centrala Åseda ligger utanför SGU:s områden med förutsättningar för skred i finkornig jordart.
- Kommunen ingår inte i MCF:s översiktliga stabilitetskartering för finkorniga jordarter.
Källa: Myndigheten för civilt försvar (f.d. MSB) — översvämningskarteringar, skyfallskarteringar och översiktlig stabilitetskartering; SGU — förutsättningar för skred i finkornig jordart
Potentiellt förorenade områden
Länsstyrelsen har 205 objekt i Uppvidinge i EBH-stödet — 23,0 per 1 000 invånare, högre än riket (8,1). Bygger du på eller intill ett sådant område krävs normalt en miljöteknisk markundersökning, och schaktmassorna måste hanteras därefter.
| Riskklass 1 — mycket stor risk | 13 |
|---|---|
| Riskklass 2 — stor risk | 24 |
| Riskklass 3 — måttlig risk | 58 |
| Riskklass 4 — liten risk | 17 |
| Ej riskklassade | 93 |
| Glasindustri | 28 |
|---|---|
| Drivmedelshantering | 21 |
| Avfallsdeponi - icke-farligt, farligt avfall | 14 |
| Verkstadsindustri - utan halogenerade lösningsmedel | 13 |
| Skjutbana - kulor | 11 |
Källa: Länsstyrelserna, EBH-stödet: Potentiellt förorenade områden (CC BY 4.0). Endast antal visas, inga enskilda fastigheter.
Skyddad natur
Naturreservat, nationalparker och Natura 2000-områden påverkar var och hur man får bygga — och strandskyddet gäller dessutom 100 m från alla sjöar och vattendrag.
| Naturreservat | 23 |
|---|---|
| Nationalparker | 0 |
| Biotopskyddsområden | 37 |
| Uppvidinge | Kronobergs län | Riket | |
|---|---|---|---|
| Reservat och nationalparker per 100 km² | 2,0 | 1,8 | 1,4 |
Källa: SCB och Naturvårdsverket, MI0603 Formellt skyddad natur (2025)
Snö- och vindlast
Vid Åseda är sk = 2,5 kN/m² — högre än snittet för Kronobergs län (1,8 kN/m²).
| Snölast på mark, sk | 2,5 kN/m² |
|---|---|
| Referensvindhastighet, vb | 24 m/s |
| Lägsta lufttemperatur, Tmin | −34 °C |
Källa: Boverket, klimatlaster enligt BFS 2024:6
Mer om att bygga i Uppvidinge
Vanliga frågor om att bygga i Uppvidinge
Vilken jordart finns i Åseda?
Är det mycket radon i Uppvidinge?
Finns det översvämningskartor för Uppvidinge?
Hur mycket bostäder byggs i Uppvidinge?
Vilken snölast gäller i Uppvidinge?
Andra kommuner i Kronobergs län
Nya bostäder per 1 000 invånare och år (senaste fem åren) och snölast.
- Bygga i Alvesta 3,5 / 1 000 · sk 1,5
- Bygga i Lessebo 4,2 / 1 000 · sk 2,0
- Bygga i Ljungby 4,3 / 1 000 · sk 1,5
- Bygga i Markaryd 1,3 / 1 000 · sk 1,5
- Bygga i Tingsryd 0,9 / 1 000 · sk 2,0
- Bygga i Växjö 7,1 / 1 000 · sk 1,5
- Bygga i Älmhult 3,2 / 1 000 · sk 1,5
Ska du bygga i Uppvidinge?
Planium tar fram en platsrapport för din adress, skriver dagvatten- och geotekniska PM, räknar laster och hjälper dig genom bygglovet — med kommunens egna förutsättningar som underlag.
Uppgifterna hämtas från öppna data hos SCB, SGU, Myndigheten för civilt försvar, Länsstyrelserna och Boverket (senast uppdaterade 2026-10-09). De är underlag för tidiga bedömningar och ersätter inte geotekniska, miljötekniska eller radonundersökningar på platsen.