Bygga i Västerås
Västerås kommun · Västmanlands län · centralort Västerås
Västerås kommun har 161 240 invånare (+11,0 % sedan 2015). 2021–2025 färdigställdes i snitt 1 012 nya lägenheter per år, 6,3 per 1 000 invånare — högre än riket (4,7) och Västmanlands län (4,1). I centrala Västerås visar SGU:s kartor jordarten postglacial finlera och ett modellerat jorddjup på ca 9 m. Snölasten på mark är sk = 1,5 kN/m² och referensvindhastigheten vb = 22 m/s. Länsstyrelsen har registrerat 935 potentiellt förorenade områden i kommunen.
Siffrorna här gäller kommunen och centralorten. Skriv in en adress så hämtar Planium jordlager, brunnar, skyddad natur och väder för just din tomt och sammanställer en rapport.
Bostadsbyggande i Västerås
Färdigställda lägenheter i nybyggda hus per år. 2021–2025 låg 86 % av de nya lägenheterna i flerbostadshus (högre än riket, 81 %).
- 2015530
- 2016707
- 2017892
- 20181 127
- 2019992
- 20201 000
- 2021958
- 20221 247
- 20231 779
- 2024671
- 2025405
- 2026*69
| Västerås | Västmanlands län | Riket | |
|---|---|---|---|
| Färdigställda / 1 000 inv. och år | 6,3 | 4,1 | 4,7 |
| Påbörjade / 1 000 inv. och år | 4,8 | 3,3 | 3,9 |
| Andel i flerbostadshus | 86 % | 81 % | 81 % |
| Befolkning sedan 2015 | +11,0 % | +6,2 % | +7,7 % |
| Hyresrätt | 3 313 (65 %) |
|---|---|
| Bostadsrätt | 1 147 (23 %) |
| Äganderätt | 600 (12 %) |
* 2026: kvartal 1–2, preliminära uppgifter. Påbörjade hittills i år: 239 lägenheter.
Källa: SCB, BO0101 Nybyggnad av bostäder (kvartalsdata summerade per år; senaste året är preliminärt)
Bostadsbeståndet
Västerås har 81 803 bostadslägenheter (2025). 33 % är byggda före 1961 — lägre än riket (38 %), vilket säger något om behovet av renovering och ombyggnad.
- –19305 %
- 1931–19404 %
- 1941–195010 %
- 1951–196014 %
- 1961–197023 %
- 1971–198013 %
- 1981–19908 %
- 1991–20004 %
- 2001–20105 %
- 2011–202010 %
- 2021–5 %
| Västerås | Västmanlands län | Riket | |
|---|---|---|---|
| Andel småhus | 32 % | 40 % | 41 % |
| Andel hyresrätter | 40 % | 39 % | 39 % |
| Byggt före 1961 | 33 % | 41 % | 38 % |
| Byggt 2001 eller senare | 20 % | 13 % | 16 % |
| Invånare per km² land | 167,5 | 54,6 | 25,9 |
Källa: SCB, BO0104 Bostadsbestånd
Mark och geologi i Västerås
Avläst i SGU:s kartor vid Västerås centrum (59,6173° N, 16,5422° Ö). Marken kan se helt annorlunda ut några hundra meter bort — använd platsrapporten för en specifik adress.
| Jordart | Postglacial finlera |
|---|---|
| Berggrund | Vacka |
| Jorddjup till berg (modell) | ca 9 m |
| Uran i markytan | 6,5 ppm |
| Grundvattentillgång, små magasin | 497 l/dygn/ha |
Jorddjupet vid centrum är lägre än medianen för landets centralorter (10 m). Grunt till berg underlättar grundläggning men kan innebära sprängning för källare och ledningar.
Uranhalten 6,5 ppm är högre än medianen för centralorterna (2,8 ppm). Uran i berg och jord avger radon; höga halter och genomsläppliga jordarter som grus och sand ökar risken för markradon. Gör alltid en markradonundersökning och planera radonskyddat eller radonsäkert byggande vid behov.
Finkorniga jordarter som lera och silt är sättningskänsliga och kan ha begränsad stabilitet i slänter — räkna med geoteknisk utredning tidigt.
Källa: SGU — jordartskartan, berggrundskartan, jorddjupsmodellen, flygburna gammamätningar (uran) och grundvattentillgång i små magasin (CC BY 4.0)
Översvämning, skyfall och skred
Västerås har kartlagt var vatten samlas vid kraftiga skyfall. Fråga kommunen om kartan när du planerar höjdsättning och dagvatten.
- Svartån Västerås · karterad 2025
- Centrala Västerås ligger inom ett område där SGU anger förutsättningar för skred i finkornig jordart.
- MCF:s översiktliga stabilitetskartering omfattar 9 utredningsområden i kommunen.
Källa: Myndigheten för civilt försvar (f.d. MSB) — översvämningskarteringar, skyfallskarteringar och översiktlig stabilitetskartering; SGU — förutsättningar för skred i finkornig jordart
Potentiellt förorenade områden
Länsstyrelsen har 935 objekt i Västerås i EBH-stödet — 5,8 per 1 000 invånare, lägre än riket (8,1). Bygger du på eller intill ett sådant område krävs normalt en miljöteknisk markundersökning, och schaktmassorna måste hanteras därefter.
| Riskklass 1 — mycket stor risk | 5 |
|---|---|
| Riskklass 2 — stor risk | 61 |
| Riskklass 3 — måttlig risk | 139 |
| Riskklass 4 — liten risk | 34 |
| Ej riskklassade | 696 |
| Bilvårdsanläggning, bilverkstad samt åkeri | 193 |
|---|---|
| Verkstadsindustri - utan halogenerade lösningsmedel | 107 |
| Övrigt BKL 4 | 82 |
| Grafisk industri | 65 |
| Drivmedelshantering | 52 |
Källa: Länsstyrelserna, EBH-stödet: Potentiellt förorenade områden (CC BY 4.0). Endast antal visas, inga enskilda fastigheter.
Skyddad natur
Naturreservat, nationalparker och Natura 2000-områden påverkar var och hur man får bygga — och strandskyddet gäller dessutom 100 m från alla sjöar och vattendrag.
| Naturreservat | 20 |
|---|---|
| Nationalparker | 0 |
| Biotopskyddsområden | 29 |
| Västerås | Västmanlands län | Riket | |
|---|---|---|---|
| Reservat och nationalparker per 100 km² | 2,1 | 2,6 | 1,4 |
Källa: SCB och Naturvårdsverket, MI0603 Formellt skyddad natur (2025)
Snö- och vindlast
Vid Västerås är sk = 1,5 kN/m² — lägre än snittet för Västmanlands län (2,0 kN/m²).
| Snölast på mark, sk | 1,5 kN/m² |
|---|---|
| Referensvindhastighet, vb | 22 m/s |
| Lägsta lufttemperatur, Tmin | −36 °C |
Källa: Boverket, klimatlaster enligt BFS 2024:6
Mer om att bygga i Västerås
Vanliga frågor om att bygga i Västerås
Vilken jordart finns i Västerås?
Är det mycket radon i Västerås?
Finns det översvämningskartor för Västerås?
Hur mycket bostäder byggs i Västerås?
Vilken snölast gäller i Västerås?
Andra kommuner i Västmanlands län
Nya bostäder per 1 000 invånare och år (senaste fem åren) och snölast.
- Bygga i Arboga 1,9 / 1 000 · sk 1,5
- Bygga i Fagersta 0,9 / 1 000 · sk 2,5
- Bygga i Hallstahammar 2,8 / 1 000 · sk 2,0
- Bygga i Kungsör 1,5 / 1 000 · sk 1,5
- Bygga i Köping 0,9 / 1 000 · sk 1,5
- Bygga i Norberg 0,1 / 1 000 · sk 2,5
- Bygga i Sala 0,9 / 1 000 · sk 2,0
- Bygga i Skinnskatteberg 0,3 / 1 000 · sk 2,5
- Bygga i Surahammar 0,7 / 1 000 · sk 2,0
Ska du bygga i Västerås?
Planium tar fram en platsrapport för din adress, skriver dagvatten- och geotekniska PM, räknar laster och hjälper dig genom bygglovet — med kommunens egna förutsättningar som underlag.
Uppgifterna hämtas från öppna data hos SCB, SGU, Myndigheten för civilt försvar, Länsstyrelserna och Boverket (senast uppdaterade 2026-10-09). De är underlag för tidiga bedömningar och ersätter inte geotekniska, miljötekniska eller radonundersökningar på platsen.