MÖD 2018:26
Kommunal nämnds klagorätt i mål om bygglov
Mark- och miljööverdomstolen · 18 maj 2018 · mål P 12113-17
Sammanfattning
Länsstyrelsen upphävde nämndens beslut att bevilja bygglov. Nämnden och sökandena överklagade till mark- och miljödomstolen som avslog överklagandena. Både nämnden och sökandena överklagade mark- och miljödomstolens dom. Mark- och miljööverdomstolen har ansett att domen inte gått nämnden emot och nämndens överklagande har därför avvisats.
Vad innebär domen?
Mark- och miljööverdomstolen prövade om en kommunal byggnadsnämnd har rätt att överklaga en dom som upphävt nämndens eget bygglovsbeslut. Nämnden hade beviljat bygglov, länsstyrelsen upphävde beslutet och mark- och miljödomstolen avslog nämndens och sökandenas överklaganden. MÖD konstaterade att en nämnd visserligen är part i målet enligt 5 kap. 2 § lagen om mark- och miljödomstolar, men att klagorätt enligt 13 kap. 8 § PBL också kräver att domen gått parten emot. Att bevaka sitt eget bygglovsbeslut i efterföljande instans ansågs inte ingå i nämndens uppdrag. När ett bygglov upphävs behöver nämnden inte vidta några nya åtgärder, och domen går därför inte nämnden emot. Överklagandet avvisades.
Domen är relevant när en nämnd överväger att överklaga ett avgörande där ett beviljat bygglov upphävts. Nämnden saknar då klagorätt, och det är den enskilde sökanden som får driva frågan vidare. Situationen är en annan om nämnden nekat bygglov och en överprövande instans ändrar beslutet och ger bygglov – då kan nämnden ha ett intresse som grundar klagorätt. I praktiken bör den som fått bygglov räkna med att själv behöva överklaga och driva målet, utan att förlita sig på att nämnden gör det.
Förklaringen är skriven av Planiums AI utifrån domen och är inte juridisk rådgivning.
Referatet i sin helhet
Uppgifter om parterna har tagits bort.
RÄTTEN Hovrättsråden Henrik Löv, Hans Nyman, referent, tekniska rådet Inger Holmqvist samt hovrättsrådet Christina Ericson (deltar inte i beslutet om prövningstillstånd)
FÖREDRAGANDE OCH PROTOKOLLFÖRARE Hovrättsfiskalen Frida Lindlöf
PARTER
Klagande 1. R.A.
2. M.J.
Klagande och motpart Bygg- och miljönämnden i Surahammars kommun
Motparter 1. I.V.
2. J.V.
SAKEN Bygglov till garage/carport på fastigheten XX i Surahammars kommun; nu fråga om prövningstillstånd m.m.
ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Nacka tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2017-12-08 i mål nr P 4810-17
Efter föredragning fattar Mark- och miljööverdomstolen följande
BESLUT (att meddelas 2018-05-18)
Slut
1. Mark- och miljööverdomstolen avvisar Bygg- och miljönämnden i Surahammars kommuns överklagande.
2. Mark- och miljööverdomstolen meddelar inte prövningstillstånd för R.A. och M.J.´s överklagande.
Skälen för besluten
Nämndens klagorätt En kommunal nämnds beslut rörande bygglov får överklagas av den som beslutet angår, om det har gått honom emot och beslutet kan överklagas (13 kap. 8 § plan- och bygglagen [2010:900] och 22 § förvaltningslagen [1986:223]).
I nu aktuellt mål har nämnden beviljat ett bygglov som länsstyrelsen därefter har upphävt. Såväl sökandena av bygglovet, R.A. och M.J., som nämnden överklagade länsstyrelsens beslut till mark- och miljödomstolen som avslog samtliga överklaganden.
När en enskild har överklagat en kommunal nämnds beslut om bygglov blir nämnden motpart till den enskilde vid mark- och miljödomstolens prövning (5 kap. 2 § lagen [2010:921] om mark- och miljödomstolar). Byggnadsnämnden har således pekats ut att bevaka det allmännas intressen i mål av aktuellt slag i vart fall från det att målet når mark- och miljödomstolen. Nämnden har med hänvisning till denna bestämmelse i tidigare avgöranden från Mark- och miljööverdomstolen ansetts ha rätt att överklaga en dom till Mark- och miljööverdomstolen när bygglov har upphävts, se rättsfallen MÖD 2012:22 och 2014:7. För att en part ska ha rätt att överklaga en dom krävs, förutom ställning som part i processen, dessutom att domen på något sätt är till nackdel för parten.
Frågan är om domen kan anses vara till nämndens nackdel utifrån de intressen som nämnden har att företräda i målet. Denna fråga har bedömts i ett flertal avgöranden, se bl.a. rättsfallen MÖD 2017:6 och MÖD 2017:39, men även rättsfallen RÅ 1997 not 269, RÅ 1999 not 17 och 2010 not 82. I vissa av dessa avgöranden har den omständigheten att nämnden intagit motpartställning i tidigare domstolsinstans samt att nämndens beslut har ändrats ansetts vara tillräckligt för beslutet ska anses varit till nämndens nackdel.
Att nämnden som första beslutande myndighet ska ha en rätt att bevaka sitt beslut att ge bygglov i en efterföljande domstolsprocess och överklaga om det upphävs kan inte anses vara nämndens uppdrag enligt plan- och bygglagstiftningen. Den som har fått ett bygglov har däremot självklart ett sådant intresse. Mark- och miljööverdomstolen har i rättsfallen ovan från 2017 funnit att nämnden inte heller har ett klagointresse när tillsynsärenden skickas tillbaka till nämnden för vidare åtgärder. I det fall bygglov upphävs innebär det inte att nämnden måste vidta ytterligare åtgärder utan endast att en överprövande instans gör en annan bedömning i frågan om lov kan ges. Har nämnden däremot inte gett bygglov och en överprövande instans ändrar detta och ger bygglov kan nämnden ha ett intresse att överklaga beslutet.
Sammanfattningsvis anser Mark- och miljööverdomstolen att mark- och miljö- domstolens dom inte har gått nämnden emot och att nämnden därmed inte har rätt att överklaga denna. Nämndens överklagande ska därför avvisas.
Frågan om prövningstillstånd När det gäller R.A.´s och M.J.´s överklaganden får det överklagade avgörandet prövas av Mark- och miljööverdomstolen bara om domstolen har gett prövningstillstånd.
Prövningstillstånd ska ges om
- det finns anledning att betvivla riktigheten av det slut som mark- och miljödomstolen har kommit till,
- det inte går att bedöma riktigheten av det slut som mark- och miljödomstolen har kommit till utan att prövningstillstånd ges,
- det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas av högre domstol, eller
- det annars finns synnerliga skäl att pröva överklagandet.
Mark- och miljööverdomstolen har gått igenom målet och kommit fram till att det inte finns skäl att ge prövningstillstånd i detta fall.
Beslutet får enligt 5 kap. 5 § lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar inte överklagas.
Frida Lindlöf Protokollet uppvisat/
Avgöranden som domen hänvisar till
- MÖD 2012:22
- MÖD 2014:7
- MÖD 2017:6
- MÖD 2017:39
- RÅ 1997 not. 269
- RÅ 1999 not. 17
- RÅ 2010 not. 82
Liknande rättsfall
- NJA 2025:19”Detaljplanen i Borgholm”·8 april 2025PrejudikatDen hänsyn som ska tas till skyddet av jordbruksmark vid beslut om detaljplan har bedömts aktualisera bestämmelser som är relaterade till miljön och naturskyddet.
En förening som har till huvudsakligt ändamål att skydda jordbruksmark från exploatering har därför ansetts berörd av ett beslut om en detaljplan på ett sådant…
- MÖD 2024:74·4 november 2024Klagorätt
Mark- och miljööverdomstolen har bedömt att ägarna till närliggande fastigheter varit berörda av ett beslut att avskriva ett tillsynsärende enligt plan- och byg…
- MÖD 2024:75·22 oktober 2024Klagorätt
En kommunal nämnd beviljade bygglov för bl.a. nybyggnad av maskinhall. Nämnden avvisade ett överklagande av bygglovsbeslutet på den grunden att det ansågs ha ko…
- MÖD 2024:29·15 augusti 2024Klagorätt
En närboende har getts rätt att överklaga slutbesked för enbostadshus och efterföljande startbesked för att inreda ytterligare en bostad i en av bostadsbyggnade…
- MÖD 2024:34·29 maj 2024Hyresgästorganisations klagorätt i tillsyn enligt plan- och bygglagen
Ett beslut att inte vidta ytterligare tillsynsåtgärder enligt plan- och bygglagen har ansetts angå en hyresgästorganisation som företräder boende på fastigheten…
- MÖD 2024:20·7 maj 2024Klagorätt avseende bygglov för nybyggnad av flerbostadshus
MÖD har bedömt att ägarna till två fastigheter, som ligger nära men inte angränsar direkt till bygglovsfastigheten, har haft rätt att överklaga ett bygglovsbesl…
- MÖD 2026:18·26 maj 2026Bygglov för mur
En mur skulle uppföras på mark som enligt den avstyckningsplan från år 1937 som gällde för området betecknades som ”Förgårdsområde, ej avsett att bebyggas”. Enl…
- MÖD 2026:13·21 maj 2026Tillsyn med anledning av åtgärder på fastighet
En fastighetsägare hyrde mot betalning ut två byggnader, ett s.k. attefallshus och ett äldre fritidshus, på sin fastighet. Den lagliga användningen av husen var…