Timprisberäknare — från kostnad till debiterbart timpris

Räkna i fyra steg. Först den totala lönekostnaden: månadslönen gånger arbetsgivaravgiften och påslaget för semester, pension och försäkringar. Med 38 000 kr i lön blir det 38 000 × 1,3142 × 1,12 ≈ 55 900 kr per månad. Lägg sedan till övriga omkostnader — bil, verktyg, lokal, försäkringar och administration — säg 15 000 kr, så landar totalkostnaden runt 70 900 kr per månad för en anställd.

Tredje steget är debiteringsgraden: av 167 arbetstimmar kan kanske 75 % faktureras, alltså cirka 125 timmar. Självkostnaden per debiterbar timme blir då 70 900 / 125 ≈ 566 kr. Sista steget är marginalen — med 10 % vinstmarginal blir timpriset 566 / 0,90 ≈ 629 kr exklusive moms, eller cirka 786 kr inklusive moms.

Debiteringsgraden är den enskilt känsligaste siffran i kalkylen. Varje timme som går till restid, offerter, materialinköp eller pappersarbete måste betalas av de timmar som faktureras. Sjunker graden från 75 till 65 % i exemplet ovan stiger självkostnaden från 566 till drygt 650 kr per timme — utan att en enda kostnad har ökat.

• Planera rutter och inköp så restiden minskar.
• Ta betalt för etablering och servicebil i stället för att baka in allt i timpriset.
• Följ upp verklig debiteringsgrad per månad — gissa inte.

Timpriset är grunden även när du lämnar fasta priser — skillnaden är vem som bär risken. Vid löpande räkning betalar kunden verklig tid och risken ligger hos kunden; vid fast pris ligger risken hos dig, och då bör marginalen vara högre för att täcka oförutsett. Ett vanligt arbetssätt är att kalkylera jobbet i timmar gånger sitt framräknade timpris, lägga en riskpott på svårbedömda moment och först därefter besluta om fast pris är rimligt att lämna.

Kom också ihåg skillnaden mellan marginal och påslag när du prissätter: marginal räknas på priset, påslag på kostnaden. Blandar du ihop dem prissätter du systematiskt för lågt.