Bygglov för garage och uterum

ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Växjö tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2011-07-14 i mål nr P 2002-11, se bilaga

KLAGANDE 1. M.W. 2. M.W.

MOTPARTER 1. Stadsbyggnadsnämnden i Helsingborgs kommun 251 89 Helsingborg 2. E-L.R. 3. U.R.

SAKEN Bygglov för garage och uterum på fastigheten X 11 i Helsingborgs kommun

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

Mark- och miljööverdomstolen undanröjer underinstansernas avgöranden och upphäver det av Stadsbyggnadsnämnden i Helsingborgs kommun den 26 augusti 2010, § 420, Dnr 01186/2010, LOV 2010-0499, beviljade bygglovet på fastigheten X 11 i Helsingborgs kommun.

BAKGRUND

U.R. och E-L.R. fick av Stadsbyggnadsnämnden i Helsingborg bygglov för att uppföra garage och uterum på sin fastighet X 11 i Råå. M.W. och M.W., grannar och ägare till fastigheten X 28, överklagade beslutet och gjorde gällande bl.a. att byggandet av garage m.m. skulle drastiskt försämra ljusinsläppet till deras kök. Såväl länsstyrelsen som mark- och miljödomstolen fastställde efter överklagande stadsbyggnadsnämndens bygglovsbeslut.

YRKANDEN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

M.W. och M.W. har yrkat att mark- och miljödomstolens dom undanröjs och att ansökan om bygglov avslås.

U.R. och E-L.R. har bestritt bifall till överklagandet.

Stadsbyggnadsnämnden i Helsingborgs kommun (nämnden) har vidhållit sitt tidigare ställningstagande om att bygglov kan ges.

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL

Parterna har i Mark- och miljööverdomstolen åberopat i huvudsak samma omständigheter som vid mark- och miljödomstolen.

Mark- och miljööverdomstolen har hållit syn på fastigheterna X 11 och X 28.

Mark- och miljööverdomstolen gör följande bedömning.

Tillämplig lag och relevanta lagbestämmelser framgår av underinstansernas avgöranden.

Råå omfattas av områdesbestämmelser. Syftet med sådana bestämmelser är att de ska utgöra ett komplement till översiktsplanen på så sätt att de säkerställer att syftet med översiktsplanen uppnås. De kan också behövas för att tillgodose ett riksintresse enligt 3 eller 4 kap miljöbalken. Råå utgör ett riksintresse för kulturmiljövården. Områdesbestämmelserna innehåller bl.a. att bebyggelse i form av garage får förläggas i gräns mot granntomt.

Som underinstanserna har redovisat lägger områdesbestämmelserna inte något hinder i vägen för den sökta byggnationen. En viktig skillnad jämfört med detaljplaner, som bör noteras i sammanhanget, är emellertid att områdesbestämmelser inte ger den enskilde någon byggrätt.

Frågan i målet är om den sökta byggnationen utgör en betydande olägenhet för omgivningen. Ett förhållande som därvid ska beaktas är om grannar drabbas av skymd sikt eller sämre ljusförhållanden. Det framgår av förarbetena till plan- och bygglagen att begränsningar som följer av kravet på hänsyn till sikt- och ljusförhållanden i ett tättbebyggt område normalt bör framgå av en detaljplan. - Vid bedömningen av vad som i det enskilda fallet är att betrakta som betydande olägenhet för omgivningen måste även beaktas områdets karaktär och förhållandena på orten (se prop. 1985/86:1 s. 484). Råå, som saknar detaljplan, är tättbebyggt och ett av ortens särdrag är sammanbyggda hus och slutna gaturum. Störda sikt- och ljusförhållanden kan därför behöva tolereras i något högre utsträckning i Råå än på andra platser.

I Boverkets byggregler (BFS 2011:6, BBR 18) anges bl.a. att rum ska utformas och orienteras så att god tillgång till direkt dagsljus är möjlig, om detta inte är orimligt med hänsyn till rummets avsedda användning. I ett allmänt råd (som inte är direkt bindande) till bestämmelsen finns vissa hållpunkter för fönsterglasarean i förhållande till golvarean. Även om bestämmelsen inte är direkt tillämplig i detta mål återspeglar den det förhållandet att ljusinsläpp i en bostad är grundläggande och nödvändigt för dess funktion.

Som Mark- och miljööverdomstolen har kunnat konstatera vid syn på platsen är det fönster som kommer att skymmas litet och placerat förhållandevis högt upp. Det utgör det enda ljusinsläppet i köksdelen av ett större rum som i övrigt innehåller två ytterligare fönster. En byggnation i enlighet med ansökan skulle väsentligen hindra ljusinsläpp till köket och därmed, även med beaktande av Råås nämnda särdrag, innebära en betydande olägenhet.

Vid den avvägning mellan två enskilda intressen som här ska göras anser Mark- och miljööverdomstolen att intresset av garage och uterum i detta fall får vika för behovet av att bibehålla tillräckligt dagsljusinsläpp i en central del av grannbostaden.

Överklagandet ska därför bifallas och det beviljade bygglovet på fastigheten X 11 upphävas.

Domen får enligt 5 kap. 5 § lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar inte överklagas.

I avgörandet har deltagit hovrättslagmannen Lars Dirke, hovrättsråden Vibeke Sylten, referent, och Peder Munck samt tekniska rådet Carl-Gustaf Hagander. Domen är enhällig.

Föredragande har varit Åsa Talvik.

BILAGA

VÄXJÖ TINGSRÄTTS, MARK- OCH MILJÖDOMSTOLEN, DOM

KLAGANDE 1. M.W. 2. M.W.

MOTPARTER 1. Stadsbyggnadsnämnden i Helsingborgs stad 251 89 Helsingborg 2. E-L.R, 3. U.R.

ÖVERKLAGAT BESLUT Länsstyrelsen i Skåne läns beslut 2011-05-03 i ärende nr 403-14136-10, se bilaga 1

SAKEN Bygglov för garage och uterum

DOMSLUT

Överklagandet avslås.

YRKANDEN M.M.

M.W. och M.W. har yrkat att länsstyrelsens beslut upphävs och att E-L.R:s och U.R:s ansökan om bygglov avslås. De har i huvudsak åberopat samma grunder som i överklagandet till länsstyrelsen.

De har därutöver särskilt påpekat att deras driftskostnader för värme har ökat dramatiskt eftersom de inte har kunnat återställa sin värmepump i drift på grund av byggnationen. Detta innebär också miljömässiga belastningar eftersom deras energiförbrukning ökar dramatiskt.

DOMSKÄL

Det har framkommit att M.W. tidigare inte längre är folkbokförd på fastigheten X 28, Han är dock enligt fastighetsregistret fortfarande delägare i aktuell fastighet och får därmed anses ha rätt att föra talan mot länsstyrelsens beslut.

Tillämpliga bestämmelser framgår av det överklagade beslutet. Det är således plan- och bygglagen (1987:10), nedan ÄPBL, som ska tillämpas i målet.

E-L.R:s och U.R:s fastighet X 11 omfattas inte av detaljplan, men däremot av områdesbestämmelser som antagits med stöd av 5 kap 16 § ÄPBL. Av områdesbestämmelserna framgår bland annat att garage, uthus och annan gårdsbyggnad får uppföras i gräns mot granntomt och ska ha pulpet- eller sadeltak. Byggnadshöjd ska anpassas till omgivande bebyggelse och till stadsbilden.

Mark- och miljödomstolen instämmer i länsstyrelsens bedömning avseende att bygglovet, så som de sökta åtgärderna har utformats, inte kan anses strida mot områdesbestämmelserna. Såvitt avser vad klagandena därutöver har anfört vid mark- och miljödomstolen konstaterar domstolen följande.

Invändningarna om påverkan på värmepumpen på X 28 samt minskat ljusinsläpp i köket har redan behandlats av länsstyrelsen i det överklagade beslutet. Domstolen delar länsstyrelsens bedömning även vad avser att betydande olägenhet enligt 3 kap 2 § ÄPBL inte föreligger. Talan om ersättningskrav med anledning av eventuell påverkan på M.W:s och M.W:s värmepump kan väckas av dem i särskild ordning, men påverkar inte i sig den bygglovsprövning som nu ska göras.

Det finns således inget hinder mot att bygglov meddelas. Överklagandet avslås därmed.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 2 (DV 427)

Överklagande senast den 4 augusti 2011.

Carl-Göran Heden Lars Fransson

I domstolens avgörande har deltagit rådmannen Carl-Göran Heden, ordförande, och tekniska rådet Lars Fransson. Föredragande har varit beredningsjuristen Olof Ekström.