Talerätt

RÄTTEN Hovrättsråden Anna Tiberg, Ingrid Åhman, referent, och Ulf Wickström samt tekniska rådet Ewa Andrén Holst

FÖREDRAGANDE OCH PROTOKOLLFÖRARE Föredraganden Leonard Örner

PARTER

Klagande Varamons Vänner, 802516-1681

Motpart Motala kommun 591 86 Motala

SAKEN Klagorätt

ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Växjö tingsrätts, mark- och miljödomstolen, beslut 2019-06-28 i mål nr P 424-19

Motala kommun beslutade den 10 december 2018 att anta detaljplaner för kvarteren Tvättsvampen, Badgästen, Toppmurklan och Fjällskivlingen samt för fastigheterna Folkets Park 1 m.fl. Syftet med detaljplanerna är att möjliggöra en större besöksanläggning (semestercenter med badland, sport- och nöjesaktiviteter samt kommunal simhall), byggnader för tillfällig vistelse (hotell- och semesterbostäder), parkeringsytor och ett naturområde.

Föreningen Varamons Vänner överklagade beslutet att anta detaljplan för kvarteret Tvättsvampen till mark- och miljödomstolen som i det nu överklagade avgörandet avvisade föreningens överklagande.

Varamons Vänner har yrkat att Mark- och miljööverdomstolen ska upphäva mark- och miljödomstolens avvisningsbeslut och visa målet åter till mark- och miljödomstolen för prövning i sak.

Motala kommun har avstått från att yttra sig till Mark- och miljööverdomstolen.

Efter föredragning fattar Mark- och miljööverdomstolen följande

BESLUT (att meddelas 2020-06-05)

Mark- och miljööverdomstolen avslår överklagandet.

Skälen för beslutet

Ett beslut att anta en detaljplan som kan antas medföra en betydande miljöpåverkan på grund av att planområdet får tas i anspråk för verksamheter eller åtgärder som anges i 4 kap. 34 § plan- och bygglagen (2010:900), PBL, får enligt 13 kap. 12 § i samma lag överklagas av en sådan ideell förening eller annan juridisk person som avses i 16 kap. 13 § miljöbalken, dvs. som 1. har till huvudsakligt ändamål att tillvarata naturskydds- eller miljöskyddsintressen, 2. inte är vinstdrivande, 3. har bedrivit verksamhet i Sverige under minst tre år, och 4. har minst 100 medlemmar eller på annat sätt visar att verksamheten har allmänhetens stöd.

Den nu aktuella detaljplanen innebär att planområdet får tas i anspråk för en besöksanläggning innehållande bl.a. ett inomhusvattenland. Mark- och miljööverdomstolen bedömer att det är fråga om en sådan verksamhet som avses i 4 kap. 34 § PBL och en ideell förening som uppfyller kraven i 16 kap. 13 § miljöbalken har därmed rätt att överklaga antagandebeslutet. Föreningen Varamons Vänner uppfyller kraven i punkterna 1, 2 och 4 i bestämmelsen. Frågan i målet är om kravet i punkten 3 medför att föreningen inte har rätt att överklaga.

Av den utredning som har getts in framgår att ett arbete för att värna om Varamon inleddes av en arbetsgrupp i april 2017 när planerna på en exploatering av de aktuella områdena hade kommit till allmänhetens kännedom. Denna grupp bildade våren 2018 föreningen Varamons Vänner som registrerades den 26 april samma år. Det innebär att föreningen, när den överklagade beslutet att anta detaljplanen, hade varit verksam under cirka åtta månader. Föreningen uppfyller alltså inte det krav som lagtexten ställer upp i punkten 3.

Kravet på viss verksamhetstid syftade till att klagorätten skulle förbehållas föreningar som hade stadga och livskraft i sin organisation. Talerätten skulle ges till breda organisationer, dvs. organisationer som inte skapats enbart för att under kort tid driva en viss fråga. (Se prop. 2004/05:65 s. 88.)

När det gäller miljöorganisationers rätt att överklaga har Högsta domstolen i NJA 2012 s. 921 uttalat att reglerna i Århuskonventionen innebär att det kan behöva göras nyanserade bedömningar, som endast i begränsad utsträckning lämnar utrymme för fasta och absoluta krav på exempelvis verksamhetstid och medlemsantal som kan upprätthållas i alla situationer. Tillämpningen av 16 kap. 13 § miljöbalken ska därför ske mot bakgrund av syftet att ge organisationerna en omfattande och lättillgänglig möjlighet att överklaga och detta ska gälla även i fall då återverkningarna på miljön inskränker sig till lokala förhållanden. Vidare anförde domstolen följande. Om en organisation inte svarar mot kriterierna i 16 kap. 13 § miljöbalken, får det göras en bedömning av samtliga omständigheter i det enskilda fallet. Kriterierna får alltså aldrig ses isolerade från det bakomliggande syftet, nämligen att fastställa om organisationen är verksam på ett sådant sätt att den kan anses representera allmänheten, närmast för att bevaka allmänna naturskydds- eller miljöintressen. Därför får kriterierna ses som hållpunkter för bedömningen, inte som krav av självständig betydelse som i sig kan utesluta en rätt att överklaga.

Högsta domstolen har vidare i ett avgörande den 11 mars 2020 i mål Ö 6017-18 uttryckt att det vid en tolkning av bestämmelserna om överklaganderätt i ljuset av Århuskonventionens krav och målsättningar saknas anledning att vara så restriktiv och uppställa sådana krav på säkerhet angående konventionens innebörd, att Sverige riskerar att bryta mot konventionen (p. 28).

Frågan är om en organisation som inte uppfyller kravet att ha bedrivit verksamhet i Sverige under minst tre år ändå kan anses bedriva sin verksamhet på ett sådant sätt att den representerar allmänheten för att bevaka allmänna naturskydds- eller miljöskyddsintressen.

Av utredningen framgår att föreningen bildades för att värna om Varamon och förhindra den exploatering som denna och övriga fyra detaljplaner i ärendet möjliggör. Ett protokoll från föreningens årsmöte den 9 april 2019 visar att all föreningens verksamhet också har haft den inriktningen. Visserligen anges föreningens syfte något vidare i stadgarna. Men under den korta tid då föreningen har varit verksam har det inte förekommit någonting som tyder på att föreningen avser att ta upp någon annan verksamhet än engagemanget i de aktuella planärendena.

Mark- och miljööverdomstolen gör bedömningen att föreningen Varamons Vänner, som har bildats i närtid med enda syfte att driva en viss uppkommen fråga i ett enskilt exploateringsföretag, inte bedriver sin verksamhet på ett sådant sätt att den kan anses representera allmänheten för att bevaka allmänna naturskydds- eller miljöintressen. Inte heller enligt Århuskonventionen ges den typen av organisationer talerätt. Det var därför riktigt att mark- och miljödomstolen avvisade föreningens överklagande.

Mark- och miljööverdomstolen prövar denna dag även frågor om talerätt beträffande övriga fyra detaljplaner (se Mark- och miljööverdomstolens mål P 7838-19, P 7841-19, P 8051-19 och P 8218-19).

Det får anses vara av vikt för ledning av rättstillämpningen att målet prövas av Högsta domstolen. Mark- och miljööverdomstolen tillåter därför enligt 5 kap. 5 § lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar att beslutet överklagas.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga Överklagande senast 2020-06-26

Leonard Örner

Protokollet uppvisat/