Bygglov för brygga

ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Växjö tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2024-11-15 i mål nr P 1418-24, se bilaga A

SAKEN

Bygglov för brygga på fastigheten A i Karlskrona kommun

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

Mark- och miljööverdomstolen avslår överklagandet.

YRKANDEN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

A har yrkat att Mark- och miljööverdomstolen ska fastställa Miljö-och samhällsbyggnadsnämnden i Karlskrona kommuns beslut att ge bygglov.

Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden i Karlskrona kommun (nämnden) har vidhållit sitt beslut att ge bygglov.

B har motsatt sig ändring av mark- och miljödomstolens dom.

UTVECKLING AV TALAN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

A har i allt väsentligt anfört detsamma som i mark- och miljödomstolen med i huvudsak följande tillägg. På motsvarande sätt som Högsta domstolen uttalat i NJA 2020 s. 786 ska kommunens uppfattning ges särskild vikt även när kommunen meddelat ett väl motiverat positivt beslut. Det är kommunen som har planmonopol och ansvaret att värdera konsekvenserna av att avvika från detaljplanen. Om kommunen anser att åtgärden tillgodoser ett angeläget gemensamt behov och att undantag ska göras från planbestämmelsen måste det tillmätas stor betydelse.

Nämnden har hänvisat till vad den anfört i sitt beslut.

B har i allt väsentligt anfört detsamma som hos länsstyrelsen.

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL

Frågan i målet är om det finns förutsättningar att ge bygglov för en 20 meter lång brygga med åtminstone tolv båtplatser.

Fastigheten omfattas av en byggnadsplan från 1965 som gäller som en detaljplan antagen med stöd av 17 kap. 4 § första stycket den äldre plan- och bygglagen (1987:10) samt punkten 5 i övergångsbestämmelserna till den nu gällande plan- och bygglagen (2010:900), PBL. Som underinstanserna redogjort för får det aktuella vattenområdet, såvitt nu är aktuellt, inte överbyggas i annan mån än som krävs för mindre bryggor. Mark- och miljööverdomstolen delar underinstansernas bedömning att den sökta bryggan på grund av dess omfattning inte utgör en sådan mindre brygga som detaljplanen tillåter. Åtgärden strider därför mot detaljplanen.

Som underinstanserna konstaterat har genomförandetiden för detaljplanen gått ut. Enligt 9 kap. 31 c § PBL får bygglov i en sådan situation ges för en åtgärd som avviker från en detaljplan antingen om åtgärden är förenlig med detaljplanens syfte och tillgodoser ett angeläget gemensamt behov eller ett allmänt intresse (punkten 1), eller om åtgärden innebär en sådan annan användning av mark eller vatten som utgör ett lämpligt komplement till den användning som har bestämts i detaljplanen (punkten 2).

Inledningsvis konstaterar Mark- och miljööverdomstolen att bryggan är förenlig med detaljplanens syfte. Vidare är utgångspunkten för prövningen, som mark- och miljödomstolen och länsstyrelsen konstaterat, att bestämmelsen i 9 kap. 31 c § är en undantagsbestämmelse. Att åtgärden enligt formuleringen i bestämmelsens första punkt ska tillgodose ”ett angeläget gemensamt behov” innebär att det ska vara en åtgärd som kommer flera människor till godo och som innebär väsentliga fördelar för dem som får nytta av åtgärden. Det kan bl.a. avse en åtgärd som kommer merparten av dem som bor i ett flerbostadshus till godo, t.ex. en komplementbyggnad för förvaring av cyklar eller barnvagnar, en ny tvättstuga eller ett förråd (se prop. 2013/14:126 s. 309 och 310). Det är i det här fallet fråga om en brygga med båtplatser uppförd i privat regi för fritids- och nöjesändamål i ett område beläget på fastlandet. Enligt Mark- och miljööverdomstolen är det inte en åtgärd som är jämförbar med den typ av åtgärder av mer daglig eller nödvändig nytta som räknas upp i förarbetena (jfr även Mark- och miljööverdomstolens dom den 24 januari 2017 i mål nr P 969 16).

A har med hänvisning till NJA 2020 s. 786 också gjort gällande att kommunens uppfattning att bryggan tillgodoser ett angeläget gemensamt behov ska tillmätas särskild vikt. Högsta domstolen uttalar i det avgörandet att så bör vara fallet, om en kommun inom ramen för en saklig och opartisk tillämpning, motsätter sig en planstridig åtgärd och anför beaktansvärda och legitima skäl för detta. I synnerhet gäller detta om den sökta åtgärden är av mera betydande slag (se punkten 30). Mark- och miljööverdomstolen anser inte att situationen då en kommun motsätter sig ett bygglov för en planstridig åtgärd är jämförbar med en situation då en kommun anser att bygglov ska ges för en planstridig åtgärd. Inte heller i övrigt är Högsta domstolens resonemang tillämpliga i det här målet. Mark- och miljööverdomstolen delar därmed mark- och miljödomstolens och länsstyrelsens bedömning att bryggan inte kan anses tillgodose ett sådant angeläget gemensamt behov som avses i 9 kap. 31 c § punkten 1 PBL.

Mark- och miljööverdomstolen delar även mark- och miljödomstolens och länsstyrelsens bedömning att bryggan inte heller tillgodoser ett sådant allmänt intresse som kan motivera bygglov enligt 9 kap. 31 c punkten 1 PBL.

Vad gäller frågan om bryggan innebär ett lämpligt komplement till den användning som har bestämts i detaljplanen talar redan den omständigheten att detaljplanen innehåller bestämmelser som reglerar i vilken utsträckning vattenområdet får tas i anspråk för bryggor mot detta (se prop. 2013/14:126, s. 183). Mark- och miljööverdomstolen instämmer därmed även i mark- och miljödomstolens och länsstyrelsens bedömning att det inte heller finns förutsättningar att ge bygglov enligt 9 kap. 31 c § punkten 2 PBL.

Sammanfattningsvis saknas förutsättningar att ge bygglov för den sökta bryggan. T.T.s överklagande ska därför avslås.

Domen får enligt 5 kap. 5 § lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar inte överklagas.

I avgörandet har deltagit hovrättslagmannen Vibeke Sylten, hovrättsrådet Margaretha Gistorp, tekniska rådet Johan Andrade Hagland och hovrättsrådet Elisabeth Hartley, referent.

Föredragande har varit Sonja Rodhe.

BILAGA A

VÄXJÖ TINGSRÄTTS, MARK- OCH MILJÖDOMSTOLEN

ÖVERKLAGAT BESLUT

Länsstyrelsen i Blekinge läns beslut den 16 februari 2024 i ärende med diarienummer 4605-2022, se bilaga 1

SAKEN

Beslut om bygglov på fastigheten A i Karlskrona kommun

DOMSLUT

Mark- och miljödomstolen avslår överklagandet.

BAKGRUND

A ansökte hos Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden i Karlskrona om bygglov för förlängning av en befintlig brygga på fastigheten A i Karlskrona kommun. Ansökan om bygglov bifölls av miljö- och samhällsbyggnadsnämnden genom beslut av den 18 augusti 2022, § 127.

Nämndens bygglovsbeslut överklagades av B till Länsstyrelsen i Blekinge Län som genom beslut av den 16 februari 2024 upphävde det av nämnden beviljade bygglovet.

A har nu överklagat länsstyrelsens beslut till mark- och miljödomstolen.

YRKANDEN M.M.

A har yrkat att mark- och miljödomstolen, med ändring av länsstyrelsens beslut, ska fastställa nämndens beslut att bevilja bygglov. Till stöd för sin talan har han anfört i huvudsak följande.

Området omfattas av en byggnadsplan som fastställdes av länsstyrelsen 1964 och vann laga kraft 1967. Bryggan ligger inom vattenområde som enligt plankartan har beteckningen V. På plankartan beskrivs planbestämmelse V som vattenområde, inom vilket endast må anläggas båt- och badbryggor samt anordning för småbåtslip. På plankartan nämns således inte att områdets användning ska begränsas till mindre bryggor. I de tillhörande planbestämmelserna anges att område med V betecknat område skall utgöra vattenområde, som icke får utfyllas eller överbyggas i annan mån än som erfordras för mindre bryggor, strandskoningar eller dylikt.

Bryggan som ansökan avser är totalt 24 meter lång varav 20 meter avser brygg-ponton och 4 meter landgång. Bryggan anläggs längst ut på en stenpir som har byggts långt före byggnadsplanen antogs. I första hand gör det gällande att en brygga på 20 meter är planenlig, eftersom det är beskrivningen av område V som står på plankartan som ska tillämpas. Enligt nämnda beskrivning finns ingen begränsning i storlek. Om definitionen i de medföljande planbestämmelserna ska tillämpas för område V görs i andra hand gällande att bryggan är planenlig eftersom den endast är 20 meter lång vilket i sig är en mindre brygga. Bryggan strider inte mot detaljplanen. Länsstyrelsens beslut ska därför undanröjas och bygglov ska ges.

Både i förarbeten (se prop. 2013/14:126 s. 309 f) och i praxis (se MÖD:s dom den 24 januari 2017 i mål P 969-16) finns exempel på att parkeringsplatser/garage avsedda för närboende utgör ett sådant ändamål som kan tillgodoses enligt 9 kap 31c § plan- och bygglagen. En plats för parkering av båtar (brygga) kan likställas med en plats för parkering av bilar. Det närliggande strandnära bostadsområdet har under senare tid omvandlats från ett område med fritidsbostäder till område för permanentboende. Denna utveckling har medvetet drivits på av kommunen genom en utökning av byggrätter i området genom ändring i detaljplanen under 2012. Bebyggelsen i området har även utökats genom att ett område direkt norr om den tidigare bebyggelsen planlades för småhusbebyggelse under 2018 (DP 755/18) och därefter bebyggdes. Behovet av ytterligare båtplatser är stort och bryggan är till för att tillgodose det behovet. Om inte annat styrks behovet genom att samtliga båtplatser är uthyrda till närboende. Bryggan tillgodoser ett gemensamt behov för de boende i området och bygglov kan därför ges enligt 9 kap 31 c § plan- och bygglagen.

I bedömningen måste även beaktas att när 9 kap. 31 c § plan- och bygglagen infördes under 2015 var syftet att göra det enklare för kommuner att medge bygglov vid planavvikelser. Den utökade möjligheten till undantag från planbestämmelser i äldre planer kopplades till det kommunala planmonopolet och att det ankommer på kommunen att bestämma markens lämpliga användningsområde. Det bör i bedömningen således läggas särskild vikt vid att kommunen anser att åtgärden uppfyller ett angeläget ändamål.

DOMSKÄL

Tillämpliga bestämmelser

Tillämpliga bestämmelser framgår av det överklagade beslutet.

Mark- och miljödomstolens bedömning

A har gjort gällande att anläggandet av bryggan är en åtgärd som är förenlig med den för området gällande byggnadsplanen. I planbestämmelsen för område V anges att det är ett vattenområde som inte får överbyggas i annan mån än som erfordras för mindre bryggor. Med anledning av hur planbestämmelsen är utformad anser domstolen att det aktuella vattenområdet enligt planen endast får tas anspråk för mindre bryggor. Den i målet aktuella bryggan, vilken omfattar tolv båtplatser och är cirka 20 meter lång, kan inte bedömas vara en mindre brygga. Det är därmed enligt mark- och miljödomstolen en planstridig åtgärd. Vad A anfört till stöd för att den aktuella åtgärden skulle vara planenlig föranleder inte någon annan bedömning.

Mark- och miljödomstolen instämmer i länsstyrelsens bedömning när det gäller frågan om bygglov kan beviljas för den aktuella bryggan enligt 9 kap. 31 c § punkt 1 och 2 plan- och bygglagen (2010:900). Vad A har anfört till stöd för att förutsättningarna för beviljande av bygglov skulle vara uppfyllda enligt nu nämnda bestämmelse föranleder inte någon annan bedömning från domstolens sida.

Mark- och miljödomstolen avslår således mot bakgrund av ovan gjorda överväganden överklagandet från A

HUR MAN ÖVERKLAGAR,

se bilaga 2 (MMD-02) Överklagande senast den 6 december 2024.

Lars Svensson Jonas T Sandelius

I domstolens avgörande har deltagit rådmannen Lars Svensson, ordförande, och tekniska rådet Jonas T Sandelius. Föredragande har varit tingsnotarien Martin Winters.