RÅ 2009 ref. 26

Byggnadsavgift kan inte tas ut av dödsboet efter den som ägde den byggnad på vilken en ifrågasatt olovlig åtgärd har vidtagits.

Regeringsrätten · 5 maj 2009 · mål 4116-04

Vad innebär domen?

Regeringsrätten slog fast att byggnadsavgift enligt 10 kap. 9 § äldre plan- och bygglagen bara kan tas ut av den som ägde fastigheten eller byggnaden när den olovliga åtgärden vidtogs. I målet hade ägaren bytt fönster och kommunen beslutat om byggnadsavgift. Ägaren avled under domstolsprocessen, och frågan blev om dödsboet kunde träda i hans ställe. Regeringsrätten konstaterade att lagen inte ger stöd för att påföra någon annan än den dåvarande ägaren avgiften. Eftersom han hade avlidit kunde någon byggnadsavgift inte tas ut, och nämndens talan ogillades.

Domen är relevant när en tillsynsmyndighet överväger sanktioner för en olovlig åtgärd och den som ägde fastigheten vid tidpunkten inte längre är kvar, exempelvis efter en försäljning eller ett dödsfall. Den visar att byggnadsavgiften är knuten till personen som ägde vid överträdelsen, inte till fastigheten eller till ett dödsbo. För bygglovshandläggare innebär det att tidpunkten för ägandet måste klarläggas tidigt, och att ett påbörjat avgiftsärende kan falla om den ansvarige avlider innan beslutet vinner laga kraft.

Förklaringen är skriven av Planiums AI utifrån domen och är inte juridisk rådgivning.

Fråga Planium hur domen påverkar ditt ärende

Referatet i sin helhet

Uppgifter om parterna har tagits bort.

B.L. bytte fönster på en byggnad på fastigheten Gnagaren 3 i Malmö som han ägde. Han ansåg att åtgärden inte var av sådant slag att bygglov krävdes. Stadsbyggnadsnämnden i Malmö kommun bedömde dock att bygglovsplikt förelåg och beslutade den 12 oktober 1999 att med stöd av 10 kap. 4 och 9 §§ plan- och bygglagen (1987:10), PBL, påföra honom en byggnadsavgift om 6 912 kr för "utan bygglov vidtagen fasadändring (utbyte av fönster)". B.L. överklagade beslutet till Länsstyrelsen i Skåne län som den 10 december 2001 avslog överklagandet. Detta beslut överklagade han till Länsrätten i Skåne län som i en dom den 7 juni 2002 upphävde beslutet att påföra B.L. byggnadsavgift. Stadsbyggnadsnämnden överklagade detta beslut till Kammarrätten i Göteborg. Under målets handläggning där avled B.L. Kammarrätten behandlade då dödsboet efter B.L. som motpart till stadsbyggnadsnämnden. Kammarrätten avslog i en dom den 9 juni 2004 nämndens överklagande med motiveringen att bygglovsplikt inte förelåg. Det saknades därför förutsättningar att påföra byggnadsavgift.

Stadsbyggnadsnämnden överklagade kammarrättens dom och yrkade att Regeringsrätten skulle fastställa nämndens beslut om byggnadsavgift.

Dödsboet efter B.L. bestred bifall till överklagandet.

Regeringsrätten (2009-05-05, Nordborg, Eliason, Wennerström, Lundin, Jermsten) yttrade: Skälen för Regeringsrättens avgörande. Enligt 10 kap. 9 § PBL ska byggnadsavgift tas ut av den som när överträdelsen begicks var ägare av den fastighet, byggnad eller anläggning som den olovliga åtgärden avsåg.

B.L. ägde byggnaden och fastigheten när fönstren byttes ut. Det finns inget stöd i lag för att påföra någon annan än honom själv byggnadsavgift om åtgärden skulle visa sig vara bygglovspliktig. Eftersom han har avlidit kan någon byggnadsavgift inte tas ut. Nämndens talan ska därför ogillas.

Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten avslår överklagandet.

Föredraget 2009-03-18, föredragande Ritseson, målnummer 4116-04

Byggnadsavgift kan inte tas ut av dödsboet efter den som ägde den byggnad på vilken en ifrågasatt olovlig åtgärd har vidtagits.

Vad innebär domen?

Referatet i sin helhet

Liknande rättsfall