Bygglov har vägrats för uppförande av ett s.k.

Byggnads- och miljöskyddsnämnden i Norrköpings kommun beviljade den 17 augusti 2005 HSB Hyresfastigheter i Östra Östergötland AB (härefter HSB) bygglov för uppförande av ett miljöhus för källsortering på punktprickad mark på fastigheten Kondoren 4. Som skäl för beslutet angavs att förutsättningarna för bygglov enligt 8 kap. plan- och bygglagen (1987:10), PBL, var uppfyllda då förslaget kunde anses som en mindre avvikelse från detaljplanen som inte stred mot planens syfte.

Sedan Å.G. överklagat nämndens avgörande upphävde Länsstyrelsen i Östergötlands län detta genom beslut den 31 januari 2006.

HSB överklagade länsstyrelsens beslut, varefter Länsrätten i Östergötlands län i dom den 24 maj 2006 på anförda skäl upphävde beslutet och fastställde byggnads- och miljöskyddsnämndens beslut om bygglov.

Å.G. överklagade länsrättens dom hos Kammarrätten i Jönköping men beviljades inte prövningstillstånd av kammarrätten. Sedan Å.G. överklagat avslagsbeslutet meddelade Regeringsrätten den 19 juli 2007 honom prövningstillstånd för prövning av hans talan i kammarrätten. Handlingarna överlämnades till kammarrätten för fortsatt handläggning.

Å.G. yrkade vid den fortsatta handläggningen att kammarrätten skulle upphäva beviljat bygglov och fastställa länsstyrelsens beslut. Han anförde i huvudsak följande. Det finns egentligen inget behov av ett särskilt miljöhus. En separat bod, som dessutom står på punktprickad mark, kommer att vålla hyresgästerna besvär. När länsrätten uttalar sig om rationell sophantering tar rätten ställning till en fråga som ligger utanför målet. Tomtmarken kring Nelinsgatan 1 är uppdelad i två helt skilda partier. Den del av marken som ska bebyggas uppgår till ca 150 kvm. Gräsytan och sandgången, där uthuset ska ligga, har plats för cykelställ och piskställning. På den lilla plats som kan användas för rekreation finns barnens sandlåda. Länsrätten försummar helt att beakta den trafik för hämtning av avfallet, som blir resultatet av ett uthus på den föreslagna platsen. Nämnden har inte beaktat PBL utan tillåtit att den ytterst begränsade och punktprickade tomten utnyttjas för en mer eller mindre kommersiell verksamhet. - Å.G. ingav och åberopade ett flertal fotografier tagna på platsen.

Såväl HSB som Byggnads- och miljöskyddsnämnden bestred bifall till överklagandet.

Kammarrätten i Jönköping (2008-01-25, Rosén, Gårdmark) yttrade: För fastigheten Kondoren 4 gäller en den 25 mars 1954 antagen stadsplan, som enligt 17 kap. 4 § PBL gäller som detaljplan. Miljöhuset är uppfört på mark som enligt gällande detaljplan inte får bebyggas, s.k. punktprickad mark. Uppförandet av miljöhuset strider således mot bestämmelserna i den gällande detaljplanen. Enligt 8 kap. 11 § sjätte stycket PBL får emellertid bygglov lämnas till åtgärder som innebär mindre avvikelser från planen, om avvikelserna är förenliga med syftet med planen. Avvikelsen bör inte bedömas enbart utifrån absoluta mått och tal utan bör ses i förhållande till samtliga i målet föreliggande omständigheter, bl.a. skalan och karaktären hos den aktuella miljön. - Av handlingarna i målet framgår att miljöhuset har en byggnadsarea om ca 20 kvm. Fastigheten Kondoren 4 består, förutom den mark som är bebyggd med bostadshus, av uteslutande punktprickad mark. Detaljplanen tillåter alltså inte någon ytterligare bebyggelse inom fastigheten, varför någon planenlig placering av miljöhuset inte finns. Miljöhuset utgör ett till den tekniska och samhälleliga utvecklingen anpassat, naturligt bostadskomplement och ett uppförande av huset får därmed anses som förenligt med planens huvudsakliga syfte, bostadsändamål. Mot denna bakgrund och med instämmande i det av länsrätten refererade yttrandet från Boverket i ett tidigare mål finner kammarrätten att den avsedda åtgärden kan godtas som en mindre avvikelse från den gällande detaljplanen. Platsen för miljöhuset ligger i gatukant och kan inte anses innebära något påtagligt ingrepp i möjligheterna till utevistelse på tomten. Några andra hinder enligt 3 kap. PBL mot att bevilja bygglov har inte heller framkommit. Överklagandet bör därför avslås. - Kammarrätten avslår överklagandet.

Adjungerande ledamoten Skoglund var av skiljaktig mening och anförde. Huvudfrågan i målet är om uppförandet av den aktuella byggnaden kan tillåtas som en mindre avvikelse från detaljplanen eller om bygglov för dess uppförande kräver en detaljplaneändring. Vidare aktualiseras den allmänna frågan om samhället bör skapa förutsättningar för en sådan byggnads avsedda funktion - att förbättra möjligheterna till modern avfallshantering - genom reglering i plansammanhang eller genom att i varje särskilt fall pröva tillåtligheten av relevanta byggnadsåtgärder gentemot äldre planbestämmelser, vid vilkas tillkomst behoven i fråga om avfallshantering var delvis annorlunda. I rättsfallet RÅ 1990 ref. 53 II uttalade sig Regeringsrätten till förmån för det förstnämnda alternativet. För denna ståndpunkt talar också det faktum att krav på arbetsmiljömässigt godtagbara förhållanden för avfallshantering gällt även för äldre byggnader under lång tid, vilket kommit till uttryck i 17 kap. 20 § tredje stycket PBL. Även om krav på källsortering av avfall är en senare företeelse, menar jag att kommunerna haft god tid på sig att genom ett aktivt planarbete tillgodose de behov som utvecklingen på detta område givit upphov till. - Mot denna bakgrund och med hänsyn tagen till de förarbetsuttalanden för vilka redogjorts i länsrättens dom (s. 2) och som därutöver gjorts i prop. 1989/90:37 s. 54 ff., gör jag följande bedömning. - Marken på fastigheten Kondoren 4 består - bortsett från den mark som bebyggts med bostadshus - i sin helhet av punktprickad mark, varför den aktuella byggnaden i sin helhet ianspråktar sådan mark. Från de boendes synpunkt är det fråga om förhållandevis begränsade ytor som genom punktprickningen skyddats från bebyggelse och som därigenom avsetts kunna nyttjas för utevistelse m.m. Vid en sammantagen bedömning finner jag att byggnadsåtgärden inte kan betraktas som en mindre avvikelse från den gällande detaljplanen. Bygglov kan därmed enligt min mening inte beviljas utan föregående planförfarande som utmynnat i planändring. Jag anser således att överklagandet borde ha bifallits. Överröstad i denna del är jag i övrigt ense med majoriteten.

Å.G. överklagade kammarrättens dom hos Regeringsrätten och yrkade att bygglov inte skulle beviljas. Till stöd för sin talan anförde han bl.a. följande. Miljöhuset ligger mindre än tio meter från bostadshuset. Det har ett dominerande läge på den mark som inte får bebyggas. Det har placerats mycket nära en del av tomten som är avsedd för fritidsverksamhet och där det finns en sandlåda för barnen. Cykelparkeringen har blivit helt oorganiserad. Det verkar som om det har blivit slentrian att godkänna miljöhus.

Byggnads- och miljöskyddsnämnden bestred ändring av kammarrättens dom och anförde bl.a. att nämnden ansåg att länsrätten och kammarrätten hade gjort en riktig bedömning.

HSB bestred ändring av kammarrättens dom och anförde bl.a. följande. Uppförande av miljöhuset är att betrakta som en mindre avvikelse från detaljplanen. Byggnaden har en viktig funktion och är inte på något sätt störande för sin omgivning. Miljöhus bidrar starkt till utvecklingen av en hållbar miljö genom att de möjliggör ökad sortering av avfall. Detta bör gynnas bl.a. genom att man har överseende med mindre avvikelser från fastlagda normer och regler.

Regeringsrätten (2010-02-26, Heckscher, Dexe, Lundin, Ståhl, Saldén Enérus) yttrade: Skälen för Regeringsrättens avgörande. Regeringsrättens prövning gäller om bygglov ska beviljas för uppförande av ett s.k. miljöhus på fastigheten Kondoren 4 i Norrköping. För fastigheten gäller en detaljplan (stadsplan) enligt vilken viss mark inte får bebyggas. Den mark som får bebyggas upptas av ett högt flerfamiljshus. Miljöhuset, som är omkring 20 kvm, skulle alltså uppföras på mark som inte får bebyggas, s.k. punktprickad mark.

En förutsättning för att bygglov ska meddelas är att åtgärden inte strider mot detaljplanen (8 kap. 11 § första stycket PBL). Bygglov får dock lämnas till åtgärder som innebär mindre avvikelser från planen om avvikelserna är förenliga med syftet med planen (8 kap. 11 § sjätte stycket PBL). Frågan i målet är om uppförandet av miljöhuset är en sådan mindre avvikelse.

Regeringsrätten har i bl.a. RÅ 1990 ref. 53 II prövat om en åtgärd utgjort en mindre avvikelse från en detaljplan. Det målet gällde uppförande av ett sop- och cykelskjul på mark som inte fick bebyggas enligt en detaljplan. Regeringsrätten uttalade bl.a. att en avvikelse bör ses i förhållande till samtliga omständigheter i målet. Den omständigheten att renhållningsverket ställde krav på att sopor skulle hämtas inom gångavstånd borde inte tillmätas någon avgörande betydelse. Snarare kunde, enligt Regeringsrätten, med fog hävdas att, om en sådan ordning skulle säkras, detta borde ske inom ramen för generella detaljplanebestämmelser och inte genom att från gång till annan medge avvikelser från gällande plan.

Om ett miljöhus ska uppföras på Kondoren 4, måste det ske på mark som inte får bebyggas. Detta är uppenbarligen inte ett tillräckligt skäl för att bevilja bygglov. Anledningen till att fastighetsägaren vill uppföra miljöhuset - att få till stånd en god ordning för avfallshanteringen - är en annan omständighet som måste beaktas. Å andra sidan kan man med fog anta att liknande problem måste lösas också för andra fastigheter. Att bevilja bygglov för ett miljöhus på fastigheten Kondoren 4 skulle vidare kunna leda till att bygglov måste beviljas i strid mot detaljplaner även för miljöhus på andra fastigheter. Genom en detaljplaneläggning ökar förutsättningarna för att få till stånd väl genomarbetade och långsiktiga lösningar. Regeringsrättens slutsats är att den sökta åtgärden inte är en sådan avvikelse som ska godtas. Beslutet om bygglov ska därför upphävas.

Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten bifaller överklagandet och upphäver underinstansernas avgöranden.

Föredraget 2010-02-10, föredragande Lindeberg, målnummer 873-08