BFS 2011:6UpphävdAvsnitt 9: Energihushållning
BBR 9:12
Definitioner
BBR är upphävd. Huvuddelen ersattes den 1 juli 2025 av Boverkets nya föreskrifter (BFS 2024:6–13), och energikraven i avsnitt 9 ersattes den 1 oktober 2026 av BFS 2026:9. Texten nedan är den sista lydelsen innan avsnittet upphävdes. Kontrollera övergångsbestämmelserna om ditt projekt startade under de gamla reglerna.
Författningstext
BBR 31 (BFS 2024:14) – gällde 2025-07-01 – 2026-09-30
| A_f | Sammanlagd area för fönster, dörrar, portar och dylikt (m²), beräknad med karmyttermått. |
|---|---|
| Aᵢ | Arean för byggnadsdelen i:s yta mot uppvärmda delar av bostäder eller lokaler. För fönster, dörrar, portar och dylikt beräknas Aᵢ med karmyttermått. Byggnadens hela invändiga höjd används vid beräkningarna, dvs. från överkant bottenbjälklag till underkant vindsbjälklag. |
| Aₒₘ | Sammanlagd area för omslutande byggnadsdelars ytor mot uppvärmda delar av bostäder eller lokaler. Med omslutande byggnadsdelar avses sådana byggnadsdelar som begränsar uppvärmda delar av bostäder eller lokaler mot det fria, mot mark eller mot delvis uppvärmda utrymmen. |
| Aₜₑₘₚ | Arean av samtliga våningsplan, vindsplan och källarplan för temperaturreglerade utrymmen, avsedda att värmas till mer än 10 ºC, som begränsas av klimatskärmens insida. Area som upptas av innerväggar, öppningar för trappa, schakt och dylikt, inräknas. Area för garage, inom byggnaden i bostadshus eller annan lokalbyggnad än garage, inräknas inte. |
| Byggnadens energianvändning, E_(bea) | Den energi som vid normalt brukande under ett normalår behöver levereras till en byggnad (oftast benämnd köpt energi) för uppvärmning (Eᵤₚₚᵥ), komfortkyla (E_(kyl)), tappvarmvatten (Eₜᵥᵥ) och byggnadens fastighetsenergi (E_f). Om golvvärme, handdukstork eller annan apparat för uppvärmning installeras, inräknas även dess energianvändning. Energi från sol, vind, mark, luft eller vatten som alstras i byggnaden eller på dess tomt och används till byggnadens uppvärmning, komfortkyla, varmvatten och fastighetsenergi räknas inte med i byggnadens energianvändning. [figur] |
| Byggnadens fastighetsenergi E_f | Fastighetsenergi, kWh/år. Den del av byggnadens energianvändning som är relaterad till byggnadens behov där den energikrävande apparaten finns inom, under eller anbringad på utsidan av byggnaden. I fastighetsenergin ingår fast belysning i allmänna utrymmen och driftsutrymmen. Dessutom ingår energi som används i värmekablar, pumpar, fläktar, motorer, styr- och övervakningsutrustning och dylikt. Även externt lokalt placerad apparat som försörjer byggnaden, exempelvis pumpar och fläktar för frikyla, inräknas. Apparater avsedda för annan användning än för byggnaden, exempelvis motor- och kupévärmare för fordon, batteriladdare för extern användare, belysning i trädgård och på gångstråk, inräknas inte. Med fastighetsel menas den del av fastighetsenergin som är elbaserad. |
| Byggnadens installationssystem | Teknisk utrustning för uppvärmning, komfortkyla, ventilation, tappvarmvatten, fast installerad belysning, fastighetsautomation och tillhörande reglering, elproduktion i byggnaden eller på dess tomt och tillhörande reglering, eller en kombination därav, inklusive sådana system som utnyttjar energi från förnybara energikällor. |
| Byggnadens primärenergital (EPₚₑₜ) | Det värde som beskriver byggnadens energiprestanda uttryckt som ett primärenergital. Primärenergitalet utgörs av byggnadens energianvändning, där energi till uppvärmning har korrigerats med en geografisk justeringsfaktor (F_(geo)), multiplicerat med viktningsfaktor för energibärare och fördelat på Aₜₑₘₚ(kWh/m² och år). Primärenergitalet (EPₚₑₜ) beräknas enligt nedanstående formel [figur] |
| Dimensionerande vinterutetemperatur, DVUT | Den temperatur, för representativ ort, som framgår av 1-dagsvärdet i ”n-day mean air temperature” enligt SS-EN ISO 15927-5. Temperaturen får ökas om byggnadens tidskonstant överstiger 24 timmar. Ökningen framgår av standardens redovisade temperaturer för 2, 3 eller 4 dygn. Byggnadens tidskonstant, mätt i dygn, används för val av motsvarande tabellvärde (n-day). Temperaturökning, beroende på högre tidskonstant än 96 timmar kan fastställas genom särskild utredning. |
| Energi för komfortkyla E_(kyl) | Energi till komfortkyla, kWh/år. Den till byggnaden levererade kyl- eller energimängd som används för att sänka byggnadens innetemperatur för människors komfort. Kylenergi som hämtas direkt från omgivningen utan kylmaskin från sjövatten, uteluft eller dylikt (s.k. frikyla), inräknas inte. |
| Eₜᵥᵥ | Energi till tappvarmvatten, kWh/år |
| Eᵤₚₚᵥ | Energi till uppvärmning, kWh/år |
| F_(geo) | Geografisk justeringsfaktor, - |
| Genomsnittlig värmegenomgångskoefficient, Uₘ | Genomsnittlig värmegenomgångskoefficient för byggnadsdelar och köldbryggor (W/m²K) bestämd enligt SS-EN ISO 13789:2017 och SS 24230 (2) samt beräknad enligt nedanstående formel, [figur] |
| Hushållsenergi | Den el eller annan energi som används för hushållsändamål. Exempel på detta är elanvändningen för diskmaskin, tvättmaskin, torkapparat (även i gemensam tvättstuga), spis, kyl, frys, och andra hushållsmaskiner samt belysning, datorer, TV och annan hemelektronik och dylikt. |
| Innetemperatur | Den temperatur som avses hållas inomhus när byggnaden brukas. |
| Installerad eleffekt för uppvärmning | Den sammanlagda eleffekt som maximalt kan upptas av de elektriska apparater för uppvärmning som behövs för att kunna upprätthålla avsett inomhusklimat, tappvarmvattenproduktion och ventilation när byggnadens maximala effektbehov föreligger. Det maximala effektbehovet kan beräknas vid DVUT och tappvarmvattenanvändning motsvarande minst 0,5 kW per lägenhet, om inte annat högre belastningsfall är känt vid projekteringen. |
| lₖ | Längden av den linjära köldbryggan k (m). |
| Normalår | Medelvärdet av utomhusklimatet (t.ex. temperatur) under en längre tidsperiod (t.ex. 30 år). |
| Normalårskorrigering | Korrigering av byggnadens uppmätta klimatberoende energianvändning utifrån skillnaden mellan klimatet på orten under ett normalår och det verkliga klimatet under den period då byggnadens energianvändning verifieras. |
| Specifik fläkteffekt, (SFP) | Summan av eleffekten för samtliga fläktar som ingår i ventilationssystemet dividerat med det största av tilluftsflödet eller frånluftsflödet, kW/(m³/s). |
| Uᵢ | Värmegenomgångskoefficient för byggnadsdel i (W/m²K). |
| Verksamhetsenergi | Den el eller annan energi som används för verksamheten i lokaler. Exempel på detta är processenergi, belysning, datorer, kopiatorer, TV, kyl-/frysdiskar, maskiner samt andra apparater för verksamheten samt spis, kyl, frys, diskmaskin, tvättmaskin, torkapparat, andra hushållsmaskiner och dylikt. |
| Viktningsfaktor, VFᵢ | Viktningsfaktor för respektive energibärare som multipliceras med den energi som levereras till en byggnad vid beräkning av byggnadens primärenergital. |
| χⱼ | Värmegenomgångskoefficienten för den punktformiga köldbryggan j (W/K). |
| ψₖ | Värmegenomgångskoefficienten för den linjära köldbryggan k (W/mK). |
BBR 30 (BFS 2024:5) – gällde 2025-01-01 – 2025-06-30
| A_f | Sammanlagd area för fönster, dörrar, portar och dylikt (m²), beräknad med karmyttermått. | ||
|---|---|---|---|
| Aᵢ | Arean för byggnadsdelen i:s yta mot uppvärmda delar av bostäder eller lokaler. För fönster, dörrar, portar och dylikt beräknas Aᵢ med karmyttermått. Byggnadens hela invändiga höjd används vid beräkningarna, dvs. från överkant bottenbjälklag till underkant vindsbjälklag. | ||
| Aₒₘ | Sammanlagd area för omslutande byggnadsdelars ytor mot uppvärmda delar av bostäder eller lokaler. Med omslutande byggnadsdelar avses sådana byggnadsdelar som begränsar uppvärmda delar av bostäder eller lokaler mot det fria, mot mark eller mot delvis uppvärmda utrymmen. | ||
| Aₜₑₘₚ | Arean av samtliga våningsplan, vindsplan och källarplan för temperaturreglerade utrymmen, avsedda att värmas till mer än 10 ºC, som begränsas av klimatskärmens insida. Area som upptas av innerväggar, öppningar för trappa, schakt och dylikt, inräknas. Area för garage, inom byggnaden i bostadshus eller annan lokalbyggnad än garage, inräknas inte. | ||
| Byggnadens energianvändning, E_(bea) | Den energi som vid normalt brukande under ett normalår behöver levereras till en byggnad (oftast benämnd köpt energi) för uppvärmning (Eᵤₚₚᵥ), komfortkyla (E_(kyl)), tappvarmvatten (Eₜᵥᵥ) och byggnadens fastighetsenergi (E_f). Om golvvärme, handdukstork eller annan apparat för uppvärmning installeras, inräknas även dess energianvändning. Energi från sol, vind, mark, luft eller vatten som alstras i byggnaden eller på dess tomt och används till byggnadens uppvärmning, komfortkyla, varmvatten och fastighetsenergi räknas inte med i byggnadens energianvändning. [figur] | ||
| Byggnadens fastighetsenergi E_f | Fastighetsenergi, kWh/år. Den del av byggnadens energianvändning som är relaterad till byggnadens behov där den energikrävande apparaten finns inom, under eller anbringad på utsidan av byggnaden. I fastighetsenergin ingår fast belysning i allmänna utrymmen och driftsutrymmen. Dessutom ingår energi som används i värmekablar, pumpar, fläktar, motorer, styr- och övervakningsutrustning och dylikt. Även externt lokalt placerad apparat som försörjer byggnaden, exempelvis pumpar och fläktar för frikyla, inräknas. Apparater avsedda för annan användning än för byggnaden, exempelvis motor- och kupévärmare för fordon, batteriladdare för extern användare, belysning i trädgård och på gångstråk, inräknas inte. Med fastighetsel menas den del av fastighetsenergin som är elbaserad. | ||
| Byggnadens installationssystem | Teknisk utrustning för uppvärmning, komfortkyla, ventilation, tappvarmvatten, fast installerad belysning, fastighetsautomation och tillhörande reglering, elproduktion i byggnaden eller på dess tomt och tillhörande reglering, eller en kombination därav, inklusive sådana system som utnyttjar energi från förnybara energikällor. | ||
| Byggnadens primärenergital (EPₚₑₜ) | Det värde som beskriver byggnadens energiprestanda uttryckt som ett primärenergital. Primärenergitalet utgörs av byggnadens energianvändning, där energi till uppvärmning har korrigerats med en geografisk justeringsfaktor (F_(geo)), multiplicerat med viktningsfaktor för energibärare och fördelat på Aₜₑₘₚ(kWh/m² och år). Primärenergitalet (EPₚₑₜ) beräknas enligt nedanstående formel [figur] | ||
| Dimensionerande vinterutetemperatur, DVUT | Den temperatur, för representativ ort, som framgår av 1-dagsvärdet i ”n-day mean air temperature” enligt SS-EN ISO 15927-5. Temperaturen får ökas om byggnadens tidskonstant överstiger 24 timmar. Ökningen framgår av standardens redovisade temperaturer för 2, 3 eller 4 dygn. Byggnadens tidskonstant, mätt i dygn, används för val av motsvarande tabellvärde (n-day). Temperaturökning, beroende på högre tidskonstant än 96 timmar kan fastställas genom särskild utredning. | ||
| Energi för komfortkyla E_(kyl) | Energi till komfortkyla, kWh/år. Den till byggnaden levererade kyl- eller energimängd som används för att sänka byggnadens innetemperatur för människors komfort. Kylenergi som hämtas direkt från omgivningen utan kylmaskin från sjövatten, uteluft eller dylikt (s.k. frikyla), inräknas inte. | ||
| Eₜᵥᵥ | Energi till tappvarmvatten, kWh/år | ||
| Eᵤₚₚᵥ | Energi till uppvärmning, kWh/år | ||
| F_(geo) | Geografisk justeringsfaktor, - | ||
| Genomsnittlig värmegenomgångskoefficient, Uₘ | Genomsnittlig värmegenomgångskoefficient för byggnadsdelar och köldbryggor (W/m²K) bestämd enligt SS-EN ISO 13789:2017 och SS 24230 (2) samt beräknad enligt nedanstående formel, [figur] | ||
| Hushållsenergi | Den el eller annan energi som används för hushållsändamål. Exempel på detta är elanvändningen för diskmaskin, tvättmaskin, torkapparat (även i gemensam tvättstuga), spis, kyl, frys, och andra hushållsmaskiner samt belysning, datorer, TV och annan hemelektronik och dylikt. | ||
| Innetemperatur | Den temperatur som avses hållas inomhus när byggnaden brukas. | ||
| Installerad eleffekt för uppvärmning | Den sammanlagda eleffekt som maximalt kan upptas av de elektriska apparater för uppvärmning som behövs för att kunna upprätthålla avsett inomhusklimat, tappvarmvattenproduktion och ventilation när byggnadens maximala effektbehov föreligger. Det maximala effektbehovet kan beräknas vid DVUT och tappvarmvattenanvändning motsvarande minst 0,5 kW per lägenhet, om inte annat högre belastningsfall är känt vid projekteringen. | ||
| lₖ | Längden av den linjära köldbryggan k (m). | ||
| Normalår | Medelvärdet av utomhusklimatet (t.ex. temperatur) under en längre tidsperiod (t.ex. 30 år). | ||
| Normalårskorrigering | Korrigering av byggnadens uppmätta klimatberoende energianvändning utifrån skillnaden mellan klimatet på orten under ett normalår och det verkliga klimatet under den period då byggnadens energianvändning verifieras. | ||
| Specifik fläkteffekt, (SFP) | Summan av eleffekten för samtliga fläktar som ingår i ventilationssystemet dividerat med det största av tilluftsflödet eller frånluftsflödet, kW/(m³/s). | ||
| Uᵢ | Värmegenomgångskoefficient för byggnadsdel i (W/m²K). | ||
| Verksamhetsenergi | Den el eller annan energi som används för verksamheten i lokaler. Exempel på detta är processenergi, belysning, datorer, kopiatorer, TV, kyl-/frysdiskar, maskiner samt andra apparater för verksamheten samt spis, kyl, frys, diskmaskin, tvättmaskin, torkapparat, andra hushållsmaskiner och dylikt. | ||
| Viktningsfaktor, VFᵢ | Viktningsfaktor för respektive energibärare som multipliceras med den energi som levereras till en byggnad vid beräkning av byggnadens primärenergital. | ||
| χⱼ | Värmegenomgångskoefficienten för den punktformiga köldbryggan j (W/K). | ||
| ψₖ | Värmegenomgångskoefficienten för den linjära köldbryggan k (W/mK). |
Vad gäller i stället för BBR 9:12?
Energikraven finns sedan den 1 oktober 2026 i BFS 2026:9 om energihushållning och värmeisolering. Boverket har ingen paragraf-för-paragraf-tabell för de reglerna.
Vad betyder det?
BBR 9:12 handlar om vilka areor och vilken energianvändning du ska räkna med när du beräknar en byggnads energiprestanda. Paragrafen riktar sig till den som tar fram energiberäkningar och till projektörer och beställare som ska visa att byggnaden klarar BBR:s krav.
Den förklarar hur areor ska mätas: fönster, dörrar och portar räknas med karmyttermått, och omslutande byggnadsdelar är de som begränsar uppvärmda bostäder eller lokaler mot det fria, mot mark eller mot delvis uppvärmda utrymmen. Atemp är arean för temperaturreglerade utrymmen över 10 grader, och garage räknas inte in.
I praktiken styr det här vilka siffror du stoppar in i energiberäkningen. Du måste vara noga med vilka ytor som räknas med och vilken energi som räknas som köpt energi, till exempel golvvärme och handdukstorkar.
Förklaringen är skriven med hjälp av AI och är ingen juridisk rådgivning. Det är författningstexten ovan som gäller.
Vad betyder paragrafen för ditt projekt?
Planium läser paragrafen tillsammans med dina handlingar och ger ett konkret svar: vad som krävs, vem som ansvarar och vad du behöver kontrollera.
Fråga Planium om den här paragrafen