BBR 9:2
Bostäder och lokaler
Författningstext
Bostäder och lokaler ska vara utformade så att
– primärenergitalet (EPₚₑₜ), – installerad eleffekt för uppvärmning, – klimatskärmens genomsnittliga luftläckage, och – genomsnittlig värmegenomgångskoefficient (Uₘ) för de byggnadsdelar som omsluter byggnaden (Aₒₘ),
högst uppgår till de värden som anges i tabell 9:2a. Vid fastställande av byggnadens primärenergital ska hänsyn tas till viktningsfaktorer per energibärare enligt tabell 9:2b och geografiskt läge enligt tabell 9:2c.
Ett högre primärenergital och högre eleffekt än vad som anges i tabell 9:2a kan godtas
– för lokaler avsedda för verksamhet av tillfällig karaktär, eller – i andra fall om särskilda förhållanden föreligger.
Om en byggnad försörjs med värme eller kyla från en annan närbelägen byggnad eller apparat, anses energislaget och kylsättet för den mottagande byggnaden vara detsamma som för den levererande byggnaden, under förutsättning att byggnaderna finns på samma fastighet eller byggnaderna har samma ägare. Detsamma gäller för fastigheter inom samma byggnad vid tredimensionell fastighetsbildning.
För byggnader som innehåller både bostäder och lokaler viktas kraven på genomsnittlig värmegenomgångskoefficient (Uₘ), primärenergital (EPₚₑₜ) och installerad eleffekt för uppvärmning i proportion till golvarean (Aₜₑₘₚ).
Tabell 9:2a Högsta tillåtna primärenergital, installerad eleffekt för uppvärmning, genomsnittlig värmegenomgångskoefficient och genomsnittligt luftläckage, för småhus, flerbostadshus och lokaler.
| Energi-prestanda uttryckt som primärenergi-tal (EPₚₑₜ) [kWh/m² Aₜₑₘₚ och år] | Installerad eleffekt för uppvärmning (kW) | Genomsnittlig värmegenom-gångskoefficient (Uₘ) [W/m² K] | Klimatskärmens genomsnittliga luftläckage vid 50 Pa tryckskillnad (l/s m²) | |
|---|---|---|---|---|
| Bostäder | ||||
| Småhus >130 m²Aₜₑₘₚ | 90 | 4,5 + 1,7 x (F_(geo)– 1)^(1)) | 0,30 | Enligt avsnitt 9:26 |
| Småhus >90–130 m²Aₜₑₘₚ | 95 | |||
| Småhus >50–90 m² Aₜₑₘₚ | 100 | |||
| Småhus ≤50 m² Aₜₑₘₚ | Inget krav | Inget krav | 0,33 | 0,6 |
| Flerbostadshus | 75^(4)) | 4,5 + 1,7 x (F_(geo)– 1)^(1) 5)) | 0,40 | Enligt avsnitt 9:26 |
| Lokaler | ||||
| Lokaler | 70^(2)) | 4,5 + 1,7 x (F_(geo)– 1)^(1), 3)) | 0,50 | Enligt avsnitt 9:26 |
| Lokal ≤50 m² Aₜₑₘₚ | Inget krav | Inget krav | 0,33 | 0,6 |
| ^(1)) Tillägg får göras med (0,025 + 0,02 x (F_(geo) -1)) x (Aₜₑₘₚ– 130) då Aₜₑₘₚ är större än 130 m². Om den geografiska justeringsfaktorn F_(geo) är mindre än 1,0 sätts den till 1,0 vid beräkning av installerad eleffekt. ^(2)) Tillägg får göras med 40 x (q_(medel) – 0,35) då uteluftsflödet i temperaturreglerade utrymmen av utökade hygieniska skäl är större än 0,35 l/s per m², där q_(medel) är det genomsnittliga specifika uteluftsflödet under uppvärmningssäsongen och får högst tillgodoräknas upp till 1,00 l/s per m². ^(3)) Tillägg får göras med (0,022 + 0,02 x (F_(geo) -1)) x (q – 0,35)Aₜₑₘₚ då uteluftsflödet av utökade kontinuerliga hygieniska skäl är större än 0,35 l/s per m² i temperaturreglerade utrymmen. Där q är det maximala specifika uteluftsflödet vid DVUT. Om den geografiska justeringsfaktorn F_(geo) är mindre än 1,0 sätts den till 1,0 vid beräkning av installerad eleffekt. ^(4))Tillägg får göras med 40 x (q_(medel) – 0,35) i flerbostadshus där Aₜₑₘₚ är 50 m² eller större och som till övervägande delen (>50 % Aₜₑₘₚ) innehåller lägenheter med en boarea om högst 35 m² vardera och q_(medel) är uteluftsflödet i temperaturreglerade utrymmen överstiger 0,35 l/s per m². Tillägget kan enbart användas på grund av krav på ventilation i särskilda utrymmen som badrum, toalett och kök och får högst tillgodoräknas upp till 0,6 l/s per m². ^(5)) Tillägg får göras med (0,022 + 0,02 x (F_(geo) -1)) x (q – 0,35)Aₜₑₘₚ i flerbostadshus där Aₜₑₘₚ är 50 m² eller större och som till övervägande delen (>50 % Aₜₑₘₚ) innehåller lägenheter med en boarea om högst 35 m² vardera. Tillägget kan enbart användas då det maximala uteluftsflödet vid DVUT i temperaturreglerade utrymmen q överstiger 0,35 l/s per m² på grund av krav på ventilation i särskilda utrymmen som badrum, toalett och kök. Om den geografiska justeringsfaktorn F_(geo) är mindre än 1,0 sätts den till 1,0 vid beräkning av installerad eleffekt. |
Tabell 9:2b Viktningsfaktorer
| Energibärare | Viktningsfaktor (VFᵢ) |
|---|---|
| El (VFₑₗ) | 1,8 |
| Fjärrvärme (VF_(fjv)) | 0,7 |
| Fjärrkyla (VF_(fjk)) | 0,6 |
| Fasta, flytande och gasformiga biobränslen (VF_(bio)) | 0,6 |
| Fossil olja (VFₒₗⱼₐ) | 1,8 |
| Fossil gas (VF_(gas)) | 1,8 |
Tabell 9:2c Geografiska justeringsfaktorer
| Län | Geografiskt läge Kommun | Geografisk justeringsfaktor F_(geo) |
|---|---|---|
| Blekinge | Samtliga kommuner | 0,9 |
| Dalarna | Avesta, Hedemora och Säter | 1,1 |
| Borlänge, Falun, Gagnef, Leksand, Ludvika, Mora, Orsa, Rättvik, Smedjebacken och Vansbro | 1,2 | |
| Malung-Sälen och Älvdalen | 1,4 | |
| Gotland | Gotland | 0,9 |
| Gävleborg | Gävle, Ockelbo och Sandviken | 1,1 |
| Bollnäs, Hofors, Hudiksvall, Nordanstig och Söderhamn | 1,2 | |
| Ljusdal och Ovanåker | 1,3 | |
| Halland | Samtliga utom Hylte | 0,9 |
| Hylte | 1,0 | |
| Jämtland | Berg, Bräcke, Ragunda och Östersund | 1,4 |
| Härjedalen, Krokom och Strömsund | 1,5 | |
| Åre | 1,6 | |
| Jönköping | Aneby, Gislaved, Gnosjö, Habo, Jönköping, Mullsjö, Tranås, Vaggeryd, Vetlanda och Värnamo | 1,0 |
| Eksjö, Nässjö och Sävsjö | 1,1 | |
| Kalmar | Borgholm, Emmaboda, Kalmar, Mönsterås, Mörbylånga, Nybro, Oskarshamn, Torsås och Västervik | 0,9 |
| Hultsfred, Högsby och Vimmerby | 1,0 | |
| Kronoberg | Samtliga kommuner | 1,0 |
| Norrbotten | Piteå | 1,4 |
| Boden, Haparanda, Kalix, Luleå och Älvsbyn | 1,5 | |
| Arvidsjaur, Överkalix och Övertorneå | 1,6 | |
| Arjeplog och Pajala | 1,7 | |
| Jokkmokk | 1,8 | |
| Gällivare och Kiruna | 1,9 | |
| Skåne | Höganäs, Landskrona, Lomma, Malmö och Vellinge | 0,8 |
| Bjuv, Bromölla, Burlöv, Båstad, Eslöv, Helsingborg, Hässleholm, Hörby, Höör, Klippan, Kristianstad, Kävlinge, Lund, Perstorp, Simrishamn, Sjöbo, Skurup, Staffanstorp, Svalöv, Svedala, Tomelilla, Trelleborg, Ystad, Åstorp, Ängelholm och Östra Göinge | 0,9 | |
| Osby och Örkelljunga | 1,0 | |
| Stockholm | Samtliga kommuner | 1,0 |
| Södermanland | Samtliga kommuner | 1,0 |
| Uppsala | Enköping, Håbo, Knivsta och Uppsala | 1,0 |
| Heby, Tierp, Älvkarleby och Östhammar | 1,1 | |
| Värmland | Grums och Säffle | 1,0 |
| Arvika, Eda, Filipstad, Forshaga, Hammarö, Karlstad, Kil, Kristinehamn, Munkfors, Storfors, Sunne och Årjäng | 1,1 | |
| Hagfors och Torsby | 1,2 | |
| Västerbotten | Nordmaling och Umeå, | 1,3 |
| Bjurholm, Robertsfors, Skellefteå och Vännäs | 1,4 | |
| Dorotea, Lycksele, Vindeln och Åsele | 1,5 | |
| Malå, Norsjö och Vilhelmina | 1,6 | |
| Sorsele | 1,7 | |
| Storuman | 1,8 | |
| Västernorrland | Härnösand, Kramfors, Sundsvall, Timrå och Örnsköldsvik | 1,3 |
| Sollefteå och Ånge | 1,4 | |
| Västmanland | Arboga, Hallstahammar, Kungsör, Köping, Surahammar och Västerås | 1,0 |
| Fagersta, Norberg, Sala och Skinnskatteberg, | 1,1 | |
| Västra Götaland | Göteborg, Härryda, Kungälv, Lerum, Lysekil, Mölndal, Orust, Partille, Sotenäs, Stenungsund, Strömstad, Tanum, Tjörn, Uddevalla och Öckerö | 0,9 |
| Ale, Alingsås, Bengtsfors, Bollebygd, Borås, Dals-Ed, Essunga, Falköping, Färgelanda, Grästorp, Gullspång, Götene, Herrljunga, Hjo, Karlsborg, Lidköping, Lilla Edet, Mariestad, Mark, Mellerud, Munkedal, Skara, Skövde, Svenljunga, Tibro, Tidaholm, Trollhättan, Töreboda, Vara, Vårgårda, Vänersborg och Åmål | 1,0 | |
| Tranemo och Ulricehamn | 1,1 | |
| Örebro | Hallsberg, Kumla, Laxå, Lekeberg och Örebro | 1,0 |
| Askersund, Degerfors, Hällefors, Karlskoga, Lindesberg och Nora | 1,1 | |
| Ljusnarsberg | 1,2 | |
| Östergötland | Samtliga kommuner | 1,0 |
Bostäder och lokaler ska vara utformade så att
– primärenergitalet (EPₚₑₜ), – installerad eleffekt för uppvärmning, – klimatskärmens genomsnittliga luftläckage, och – genomsnittlig värmegenomgångskoefficient (Uₘ) för de byggnadsdelar som omsluter byggnaden (Aₒₘ),
högst uppgår till de värden som anges i tabell 9:2a. Vid fastställande av byggnadens primärenergital ska hänsyn tas till viktningsfaktorer per energibärare enligt tabell 9:2b och geografiskt läge enligt tabell 9:2c.
Ett högre primärenergital och högre eleffekt än vad som anges i tabell 9:2a kan godtas
– för lokaler avsedda för verksamhet av tillfällig karaktär, eller – i andra fall om särskilda förhållanden föreligger.
Om en byggnad försörjs med värme eller kyla från en annan närbelägen byggnad eller apparat, anses energislaget och kylsättet för den mottagande byggnaden vara detsamma som för den levererande byggnaden, under förutsättning att byggnaderna finns på samma fastighet eller byggnaderna har samma ägare. Detsamma gäller för fastigheter inom samma byggnad vid tredimensionell fastighetsbildning.
För byggnader som innehåller både bostäder och lokaler viktas kraven på genomsnittlig värmegenomgångskoefficient (Uₘ), primärenergital (EPₚₑₜ) och installerad eleffekt för uppvärmning i proportion till golvarean (Aₜₑₘₚ).
Tabell 9:2a Högsta tillåtna primärenergital, installerad eleffekt för uppvärmning, genomsnittlig värmegenomgångskoefficient och genomsnittligt luftläckage, för småhus, flerbostadshus och lokaler.
| Energi-prestanda uttryckt som primärenergi-tal (EPₚₑₜ) [kWh/m² Aₜₑₘₚ och år] | Installerad eleffekt för uppvärmning (kW) | Genomsnittlig värmegenom-gångskoefficient (Uₘ) [W/m² K] | Klimatskärmens genomsnittliga luftläckage vid 50 Pa tryckskillnad (l/s m²) | |||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Bostäder | ||||||
| Småhus >130 m²Aₜₑₘₚ | 90 | 4,5 + 1,7 x (F_(geo)- 1)^(1)) | 0,30 | Enligt avsnitt 9:26 | ||
| Småhus >90-130 m²Aₜₑₘₚ | 95 | |||||
| Småhus >50-90 m² Aₜₑₘₚ | 100 | |||||
| Småhus ≤50 m² Aₜₑₘₚ | Inget krav | Inget krav | 0,33 | 0,6 | ||
| Flerbostadshus | 75^(4)) | 4,5 + 1,7 x (F_(geo)- 1)^(1) 5)) | 0,40 | Enligt avsnitt 9:26 | ||
| Lokaler | ||||||
| Lokaler | 70^(2)) | 4,5 + 1,7 x (F_(geo)- 1)^(1), 3)) | 0,50 | Enligt avsnitt 9:26 | ||
| Lokal ≤50 m² Aₜₑₘₚ | Inget krav | Inget krav | 0,33 | 0,6 | ||
| ^(1)) Tillägg får göras med (0,025 + 0,02 x (F_(geo) -1)) x (Aₜₑₘₚ- 130) då Aₜₑₘₚ är större än 130 m². Om den geografiska justeringsfaktorn F_(geo) är mindre än 1,0 sätts den till 1,0 vid beräkning av installerad eleffekt. ^(2)) Tillägg får göras med 40 x (q_(medel) - 0,35) då uteluftsflödet i temperaturreglerade utrymmen av utökade hygieniska skäl är större än 0,35 l/s per m², där q_(medel) är det genomsnittliga specifika uteluftsflödet under uppvärmningssäsongen och får högst tillgodoräknas upp till 1,00 l/s per m². ^(3)) Tillägg får göras med (0,022 + 0,02 x (F_(geo) -1)) x (q - 0,35)Aₜₑₘₚ då uteluftsflödet av utökade kontinuerliga hygieniska skäl är större än 0,35 l/s per m² i temperaturreglerade utrymmen. Där q är det maximala specifika uteluftsflödet vid DVUT. Om den geografiska justeringsfaktorn F_(geo) är mindre än 1,0 sätts den till 1,0 vid beräkning av installerad eleffekt. ^(4))Tillägg får göras med 40 x (q_(medel) - 0,35) i flerbostadshus där Aₜₑₘₚ är 50 m² eller större och som till övervägande delen (>50 % Aₜₑₘₚ) innehåller lägenheter med en boarea om högst 35 m² vardera och q_(medel) är uteluftsflödet i temperaturreglerade utrymmen överstiger 0,35 l/s per m². Tillägget kan enbart användas på grund av krav på ventilation i särskilda utrymmen som badrum, toalett och kök och får högst tillgodoräknas upp till 0,6 l/s per m². ^(5)) Tillägg får göras med (0,022 + 0,02 x (F_(geo) -1)) x (q - 0,35)Aₜₑₘₚ i flerbostadshus där Aₜₑₘₚ är 50 m² eller större och som till övervägande delen (>50 % Aₜₑₘₚ) innehåller lägenheter med en boarea om högst 35 m² vardera. Tillägget kan enbart användas då det maximala uteluftsflödet vid DVUT i temperaturreglerade utrymmen q överstiger 0,35 l/s per m² på grund av krav på ventilation i särskilda utrymmen som badrum, toalett och kök. Om den geografiska justeringsfaktorn F_(geo) är mindre än 1,0 sätts den till 1,0 vid beräkning av installerad eleffekt. |
Tabell 9:2b Viktningsfaktorer
| Energibärare | Viktningsfaktor (VFᵢ) | ||
|---|---|---|---|
| El (VFₑₗ) | 1,8 | ||
| Fjärrvärme (VF_(fjv)) | 0,7 | ||
| Fjärrkyla (VF_(fjk)) | 0,6 | ||
| Fasta, flytande och gasformiga biobränslen (VF_(bio)) | 0,6 | ||
| Fossil olja (VFₒₗⱼₐ) | 1,8 | ||
| Fossil gas (VF_(gas)) | 1,8 |
Tabell 9:2c Geografiska justeringsfaktorer
| Län | Geografiskt läge Kommun | Geografisk justeringsfaktor F_(geo) | ||
|---|---|---|---|---|
| Blekinge | Samtliga kommuner | 0,9 | ||
| Dalarna | Avesta, Hedemora och Säter | 1,1 | ||
| Borlänge, Falun, Gagnef, Leksand, Ludvika, Mora, Orsa, Rättvik, Smedjebacken och Vansbro | 1,2 | |||
| Malung-Sälen och Älvdalen | 1,4 | |||
| Gotland | Gotland | 0,9 | ||
| Gävleborg | Gävle, Ockelbo och Sandviken | 1,1 | ||
| Bollnäs, Hofors, Hudiksvall, Nordanstig och Söderhamn | 1,2 | |||
| Ljusdal och Ovanåker | 1,3 | |||
| Halland | Samtliga utom Hylte | 0,9 | ||
| Hylte | 1,0 | |||
| Jämtland | Berg, Bräcke, Ragunda och Östersund | 1,4 | ||
| Härjedalen, Krokom och Strömsund | 1,5 | |||
| Åre | 1,6 | |||
| Jönköping | Aneby, Gislaved, Gnosjö, Habo, Jönköping, Mullsjö, Tranås, Vaggeryd, Vetlanda och Värnamo | 1,0 | ||
| Eksjö, Nässjö och Sävsjö | 1,1 | |||
| Kalmar | Borgholm, Emmaboda, Kalmar, Mönsterås, Mörbylånga, Nybro, Oskarshamn, Torsås och Västervik | 0,9 | ||
| Hultsfred, Högsby och Vimmerby | 1,0 | |||
| Kronoberg | Samtliga kommuner | 1,0 | ||
| Norrbotten | Piteå | 1,4 | ||
| Boden, Haparanda, Kalix, Luleå och Älvsbyn | 1,5 | |||
| Arvidsjaur, Överkalix och Övertorneå | 1,6 | |||
| Arjeplog och Pajala | 1,7 | |||
| Jokkmokk | 1,8 | |||
| Gällivare och Kiruna | 1,9 | |||
| Skåne | Höganäs, Landskrona, Lomma, Malmö och Vellinge | 0,8 | ||
| Bjuv, Bromölla, Burlöv, Båstad, Eslöv, Helsingborg, Hässleholm, Hörby, Höör, Klippan, Kristianstad, Kävlinge, Lund, Perstorp, Simrishamn, Sjöbo, Skurup, Staffanstorp, Svalöv, Svedala, Tomelilla, Trelleborg, Ystad, Åstorp, Ängelholm och Östra Göinge | 0,9 | |||
| Osby och Örkelljunga | 1,0 | |||
| Stockholm | Samtliga kommuner | 1,0 | ||
| Södermanland | Samtliga kommuner | 1,0 | ||
| Uppsala | Enköping, Håbo, Knivsta och Uppsala | 1,0 | ||
| Heby, Tierp, Älvkarleby och Östhammar | 1,1 | |||
| Värmland | Grums och Säffle | 1,0 | ||
| Arvika, Eda, Filipstad, Forshaga, Hammarö, Karlstad, Kil, Kristinehamn, Munkfors, Storfors, Sunne och Årjäng | 1,1 | |||
| Hagfors och Torsby | 1,2 | |||
| Västerbotten | Nordmaling och Umeå, | 1,3 | ||
| Bjurholm, Robertsfors, Skellefteå och Vännäs | 1,4 | |||
| Dorotea, Lycksele, Vindeln och Åsele | 1,5 | |||
| Malå, Norsjö och Vilhelmina | 1,6 | |||
| Sorsele | 1,7 | |||
| Storuman | 1,8 | |||
| Västernorrland | Härnösand, Kramfors, Sundsvall, Timrå och Örnsköldsvik | 1,3 | ||
| Sollefteå och Ånge | 1,4 | |||
| Västmanland | Arboga, Hallstahammar, Kungsör, Köping, Surahammar och Västerås | 1,0 | ||
| Fagersta, Norberg, Sala och Skinnskatteberg, | 1,1 | |||
| Västra Götaland | Göteborg, Härryda, Kungälv, Lerum, Lysekil, Mölndal, Orust, Partille, Sotenäs, Stenungsund, Strömstad, Tanum, Tjörn, Uddevalla och Öckerö | 0,9 | ||
| Ale, Alingsås, Bengtsfors, Bollebygd, Borås, Dals-Ed, Essunga, Falköping, Färgelanda, Grästorp, Gullspång, Götene, Herrljunga, Hjo, Karlsborg, Lidköping, Lilla Edet, Mariestad, Mark, Mellerud, Munkedal, Skara, Skövde, Svenljunga, Tibro, Tidaholm, Trollhättan, Töreboda, Vara, Vårgårda, Vänersborg och Åmål | 1,0 | |||
| Tranemo och Ulricehamn | 1,1 | |||
| Örebro | Hallsberg, Kumla, Laxå, Lekeberg och Örebro | 1,0 | ||
| Askersund, Degerfors, Hällefors, Karlskoga, Lindesberg och Nora | 1,1 | |||
| Ljusnarsberg | 1,2 | |||
| Östergötland | Samtliga kommuner | 1,0 |
Vad gäller i stället för BBR 9:2?
Energikraven finns sedan den 1 oktober 2026 i BFS 2026:9 om energihushållning och värmeisolering. Boverket har ingen paragraf-för-paragraf-tabell för de reglerna.
Vad betyder det?
BBR 9:2 ställer fyra krav på bostäder och lokaler: högsta primärenergital, högsta installerade eleffekt för uppvärmning, högsta genomsnittliga luftläckage i klimatskärmen och högsta genomsnittliga värmegenomgångskoefficient. Gränsvärdena finns i tabell 9:2a, och vid beräkning av primärenergitalet ska viktningsfaktorer och geografiskt läge räknas in.
Paragrafen riktar sig till den som projekterar eller bygger en byggnad och därmed ansvarar för att kraven uppfylls. I praktiken innebär det att du tidigt måste välja energisystem, isolering och täthet så att beräkningarna hamnar under gränsvärdena. För blandade bostads- och lokalbyggnader viktas kraven efter golvarea.
Högre primärenergital och eleffekt kan godtas för tillfällig verksamhet eller vid särskilda förhållanden, men då bör en särskild utredning visa hur mycket värdena överskrids.
Förklaringen är skriven med hjälp av AI och är ingen juridisk rådgivning. Det är författningstexten ovan som gäller.
Planium läser paragrafen tillsammans med dina handlingar och ger ett konkret svar: vad som krävs, vem som ansvarar och vad du behöver kontrollera.
Fråga Planium om den här paragrafen