Kulturmiljölagen 7 kap. 7 §
Ersättning
Författningstext
Om ett kulturföremål ska återlämnas, är den som innehar föremålet berättigad till skälig ersättning av den återkrävande staten. Detta förutsätter att innehavaren visat tillräcklig omsorg och uppmärksamhet vid anskaffandet av föremålet och i fråga om hur föremålet förts ut från den återkrävande staten. Den som förvärvat föremålet genom arv, testamente, gåva eller bodelning är berättigad till ersättning endast om den som föremålet förvärvats från skulle ha varit det. Lag (2011:782).
Vad betyder det?
Paragrafen handlar om kulturföremål som ska lämnas tillbaka till en annan stat. Den som då sitter på föremålet har rätt till skälig ersättning från den stat som kräver tillbaka det. Men det gäller bara om innehavaren kan visa att han eller hon varit tillräckligt noggrann när föremålet anskaffades och när det fördes ut ur landet.
Regeln riktar sig alltså till den som innehar ett kulturföremål, till exempel en byggherre eller entreprenör som fått föremålet i sin besittning. Har man ärvt, fått i gåva, genom testamente eller bodelning gäller rätten till ersättning bara om den man fick föremålet av också skulle ha haft den.
I ett byggprojekt kan det bli aktuellt om man påträffar eller hanterar ett kulturföremål som en annan stat vill ha tillbaka. Då bör man kunna visa hur föremålet kommit in i projektet och att man agerat aktsamt, annars riskerar man att stå utan ersättning.
Förklaringen är skriven med hjälp av AI och är ingen juridisk rådgivning. Det är författningstexten ovan som gäller.
Planium läser paragrafen tillsammans med dina handlingar och ger ett konkret svar: vad som krävs, vem som ansvarar och vad du behöver kontrollera.
Fråga Planium om den här paragrafen