PBF 1 kap. 3 §
Författningstext
Med byggnadshöjd avses i denna förordning den höjd som byggnaden har enligt andra och tredje styckena. Vid beräkningen får byggnaden delas upp i flera byggnadskroppar och höjden beräknas för varje del för sig, om det finns särskilda skäl.
Byggnadshöjden ska räknas från den medelnivå som marken har invid byggnaden. Om byggnaden ligger mindre än sex meter från allmän plats, ska dock beräkningen utgå från den allmänna platsens medelnivå invid tomten, om inte särskilda skäl föranleder annat.
Byggnadshöjden ska räknas upp till skärningen mellan fasadplanet och ett plan som med 45 graders lutning inåt byggnaden berör byggnadens tak.
Vad betyder det?
Paragrafen bestämmer hur byggnadshöjd ska räknas fram enligt förordningen. Den riktar sig till den som projekterar eller prövar ett bygge, alltså arkitekt, konstruktör och byggnadsnämnd.
Höjden mäts från markens medelnivå intill byggnaden. Ligger byggnaden nära allmän plats gäller i stället den allmänna platsens nivå, om inte särskilda skäl talar emot. Uppåt räknas till där fasaden möter ett 45-gradersplan mot taket.
I praktiken styr detta om du klarar detaljplanens höjdbestämmelser, och du kan behöva dela upp byggnaden i olika kroppar.
Förklaringen är skriven med hjälp av AI och är ingen juridisk rådgivning. Det är författningstexten ovan som gäller.
Planium läser paragrafen tillsammans med dina handlingar och ger ett konkret svar: vad som krävs, vem som ansvarar och vad du behöver kontrollera.
Fråga Planium om den här paragrafen4 rättsfall om paragrafen
- MÖD 2026:4 – Bygglov avseende påbyggnad av garage
- MÖD 2020:11 – Startbesked för bygglovsbefriad komplementbyggnad
- MÖD 2020:12 – Startbesked avseende komplementbyggnad
- MÖD 2014:17 – Bygglov för nybyggnad av garage med gäststuga