RÅ 1993 ref. 40
Ingripande enligt 10 kap.
Regeringsrätten · 23 mars 1993 · mål 1563-91
Sammanfattning
PBL mot skateboardramp som uppförts på en fastighet har ansetts inte kunna ske då rampen inte ansetts som byggnad och inte heller som en sådan anläggning av annat slag som omfattas av regleringen i 8 kap. PBL.
Vad innebär domen?
Regeringsrätten prövade om en skateboardramp på cirka 30 kvadratmeter och högst två meter kunde angripas med stöd av plan- och bygglagen. Domstolen konstaterade att rampen varken är en byggnad eller en anläggning av det slag som regleras i 8 kap. PBL, och att den därför inte omfattas av bygglovsplikten. Inte heller hade någon gjort gällande att uppförandet stred mot detaljplan eller områdesbestämmelser på ett sätt som aktualiserar 5 kap. 36 §. Eftersom inget annat förhållande som kunde föranleda ingripande enligt 10 kap. PBL förelåg, ogillades talan.
Domen är relevant när en kommun överväger att ingripa mot mindre konstruktioner som ramper, hinderbanor eller liknande anordningar på en fastighet. Den visar att byggnadsnämndens tillsynsbefogenheter enligt 10 kap. PBL förutsätter att objektet faktiskt faller inom lagens byggnads- eller anläggningsbegrepp, eller att det strider mot plan. En anordning som varken är byggnad eller reglerad anläggning hamnar utanför det byggrättsliga regelverket.
I praktiken bör man därför tidigt klargöra vad slags objekt ärendet gäller och om det alls omfattas av 8 kap. PBL. Saknas den kopplingen finns ingen grund för ingripande, oavsett hur störande anordningen upplevs av grannar. Frågan får i så fall hanteras inom andra regelverk.
Förklaringen är skriven av Planiums AI utifrån domen och är inte juridisk rådgivning.
Referatet i sin helhet
Uppgifter om parterna har tagits bort.
Byggnadsnämnden i Nyköpings kommun beslöt den 31 maj 1990, § 163, att lämna en skrivelse från E.J. angående skateboardramp m.m. på fastigheten Lanternan 3 i Trosa utan åtgärd.
E.J. överklagade beslutet.
Länsstyrelsen i Södermanlands län (1990-12-14), som avslog överklagandet, yttrade: Bygglov erfordras inte för skateboardrampen (8 kap. 1 och 2 §§ plan- och bygglagen, PBL). Inte heller i övrigt finns anledning att ingripa mot rampen med stöd av PBL.
I besvär hos kammarrätten yrkade E.J. att beslutet skulle ändras och anförde bl.a. att länsstyrelsen bort ingripa för att få rampen flyttad till annan plats.
Kammarrätten i Stockholm (1991-03-06, Fischerström, Pernold, referent, Hägg) delade länsstyrelsens bedömning och ändrade inte det överklagade beslutet.
I besvär hos Regeringsrätten vidhöll E.J. sitt yrkande om flyttning av skateboardrampen till annan plats.
Prövningstillstånd meddelades.
Boverket avgav yttrande.
Regeringsrätten (1993-04-23, M. Sjöberg, Brink, Voss, Werner, Ragnemalm) yttrade: Av utredningen i målet framgår följande. Den ifrågavarande skateboardrampen är uppförd på fastigheten Lanternan 3 i Trosa, som tidigare tillhörde Nyköpings kommun. Den upptar en yta på marken av c:a 30 kvm och är som högst 2 m hög. E.J. äger ett fritidshus på en närbelägen tomt.
Boverket har i avgivet yttrande uttalat att skateboardrampen enligt verkets uppfattning varken är byggnad eller anläggning som omfattas av bygglovsplikt enligt 8 kap. 1 och 2 §§ PBL och att den inte heller är en sådan anläggning som anges i 8 kap. PBL och som får uppföras utan bygglov.
Regeringsrätten ansluter sig till Boverkets uppfattning att skateboardrampen inte är att anse som byggnad enligt PBL. Rampen är inte heller en anläggning av annat slag som regleras i 8 kap. samma lag. Det har inte påståtts i målet att uppförandet av skateboardrampen strider mot detaljplan eller områdesbestämmelser på sådant sätt att en tillämpning av föreskriften i 5 kap. 36 § andra stycket första meningen PBL skulle kunna bli aktuell. På grund av vad som nu anförts och då ej heller annat förhållande som skulle kunna föranleda ingripande enligt 10 kap. PBL har förekommit skall E.J:s talan ogillas.
Regeringsrätten fastställer kammarrättens domslut.
Föredraget 1993-03-23, föredragande Sandbäck,
målnummer 1563-1991
Avgöranden som domen hänvisar till
- RÅ 1991 ref. 96
- RÅ 1992 ref. 92
- RÅ 1993 ref. 2
Liknande rättsfall
- RÅ 1993 ref. 2·13 januari 1993Föreläggande enligt 10 kap.
14 § plan- och bygglagen att ta bort brygga har - eftersom bryggan ansetts som en anläggning av ett slag som inte omfattas av regleringen i 8 kap. samma lag och…
- MÖD 2011:31·9 juni 2011Inhibition avseende bygglov för ändrad användning av byggnad
För att inhibition ska vara motiverat bör som regel krävas en tämligen hög grad av sannolikhet för att överklagandet kommer att bifallas eller för att verkställ…
- RÅ 2009 ref. 62·3 november 2009Fråga om bygglov krävs för en kylanläggning som är 1,3 meter hög och upptar en yta av ca 16 kvm.
- RÅ 2009 ref. 67·5 augusti 2009Bygglov krävs för altaner som visuellt ger intryck av att vara tillbyggnader och där utrymme tillskapats under altangolvet, trots att utrymmet avses fyllas upp med jordmassor (I och II) alternativt in
te avses förses med väggar (III).
- RÅ 2005 ref. 53·4 oktober 2005En ridhall som är avsedd för hopp- och dressyrträning av hästar har inte ansetts utgöra en ekonomibyggnad för jordbruk och är därför inte undantagen från kravet på bygglov.
- RÅ 2000 ref. 7·18 februari 2000En byggnad har med hänsyn till sin konstruktion, utformning och placering inte ansetts som bygglovsbefriad ekonomibyggnad för fårskötsel.
- MÖD 2026:14·4 juni 2026Fråga om en förskolas omgivningspåverkan utgjorde skäl att upphäva en detaljplan
I mål om en detaljplan har Mark- och miljööverdomstolen funnit att kommunen har visat att det finns förutsättningar att etablera en förskola i närheten av bostä…
- HFD 2026 not. 20·2 juni 2026Regeringens beslut är inte av det slag som avses i artikel 9.2 i Århuskonventionen och kan därmed inte bli föremål för rättsprövning.