RÅ 1994 ref. 57
Kommunfullmäktiges beslut enligt 5 kap.
Regeringsrätten · 3 november 1994 · mål 1974-94
Sammanfattning
18 § plan- och bygglagen (1987:10), PBL, om program, som anger utgångspunkter och mål för en detaljplan, har inte ansetts utgöra ett sådant beslut som enligt 13 kap. 1 § PBL får överklagas i den ordning som föreskrivs för laglighetsprövning enligt 10 kap. kommunallagen (1991:900).
Vad innebär domen?
Regeringsrätten fastställde kammarrättens bedömning att ett beslut av kommunfullmäktige att anta ett program enligt 5 kap. 18 § PBL inte kan överklagas genom laglighetsprövning enligt kommunallagen. Ett sådant program anger utgångspunkter och mål för fortsatt detaljplaneläggning och utgör därmed ett förberedande steg i planprocessen, inte ett slutgiltigt planelbeslut. Beslutet omfattas inte av de i 13 kap. 1 § PBL angivna besluten som får överklagas i laglighetsprövningsordningen. Regeringsrätten avvisade även ansökningarna om resning och rättsprövning då förutsättningarna för dessa inte var uppfyllda.
I praktiken betyder domen att kommunfullmäktiges beslut om att anta ett program under detaljplanearbetet inte kan angripas separat genom laglighetsprövning. Invånare och fastighetsägare som är missnöjda med ett sådant programbeslut måste i stället avvakta det slutgiltiga detaljplanebeslutet, som däremot är överklagbart. För byggherrar och arkitekter är det viktigt att förstå att programbeslutet är vägledande men inte bindande för detaljplanens slutgiltiga utformning. Domen är relevant i ärenden där kommunen arbetar med program enligt 5 kap. PBL och där invånare önskar överklaga redan i detta tidiga skede.
Förklaringen är skriven av Planiums AI utifrån domen och är inte juridisk rådgivning.
Referatet i sin helhet
Uppgifter om parterna har tagits bort.
Kommunfullmäktige i Haninge kommun beslöt den 3 maj 1993, § 151, följande: Föreliggande program och programillustration daterad den 29 mars 1993 som grund för fortsatt detaljplaneläggning i Vendelsögårdsområdet antas.
M.H. m.fl. överklagade kommunfullmäktiges beslut hos kammarrätten.
Kammarrätten i Stockholm (1994-02-21, Regner, Belfrage, Sjöberg, Landelius, referent) yttrade: Det överklagade beslutet är inte ett sådant beslut som enligt 13 kap. 1 § plan- och bygglagen (1987:10, PBL) får överklagas till kammarrätten i den ordning som föreskrivs för laglighetsprövning enligt kommunallagen (1991:900). - Kammarrätten prövar inte överklagandet.
M.H. m.fl. överklagade kammarrättens beslut hos Regeringsrätten
samt ansökte om rättsprövning alternativt resning.
Prövningstillstånd meddelades.
Regeringsrätten (1994-11-03, Brink, Palm, Wadell, Ragnemalm, Lavin) yttrade: Skälen för Regeringsrättens avgörande.
Då kammarrättens beslut inte har vunnit laga kraft kan ansökningen om resning inte upptas till prövning. Kammarrättens beslut kan inte heller bli föremål för rättsprövning, eftersom förutsättningarna härför enligt 1 § lagen (1988:205) om rättsprövning av vissa förvaltningsbeslut inte är uppfyllda. Ansökningarna om resning och rättsprövning skall därför avvisas.
Det överklagade avgörandet avser laglighetsprövning enligt kommunallagen av ett kommunfullmäktigebeslut, som meddelats enligt 5 kap. 18 § PBL. Som kammarrätten funnit är fullmäktiges beslut inte ett sådant beslut som enligt 13 kap. 1 § PBL får överklagas i den ordning som föreskrivs för laglighetsprövning enligt 10 kap. kommunallagen. Kammarrättens beslut att inte pröva överklagandet är därför riktigt.
Regeringsrättens avgörande.
Regeringsrätten avvisar ansökningen om resning och ansökningen om rättsprövning.
Regeringsrätten fastställer kammarrättens avvisningsbeslut.
Föredraget 1994-10-19, föredragande G. M. målnummer 1974-1994
Liknande rättsfall
- MÖD 2014:4·22 januari 2014Antagande av detaljplan
I avsaknad av en miljökonsekvensbeskrivning har kommunens beslut att anta en detaljplan upphävts då det funnits en beaktansvärd risk för att den av Artdatabanke…
- MÖD 2013:44·27 september 2013Antagande av detaljplan
Fråga om detaljplan innebar avvikelse från gällande översiktsplan. Eftersom översiktsplanen endast innehöll en redovisning av riksintresset, dess avgränsning oc…
- MÖD 2013:9·26 februari 2013Antagande av detaljplan
Beslut att anta en detaljplan har upphävts eftersom kraven på redovisning av rimliga alternativ enligt 6 kap. 12 § miljöbalken inte har ansetts uppfyllda.
- HFD 2011 ref. 4·4 februari 2011En detaljplan medger att ett nytt bostadsområde med sex- och sjuvåningsbyggnader byggs intill nationalstadsparken Ulriksdal-Haga-Brunnsviken-Djurgården.
De åtgärder som planen medger har ansetts inte påtagligt skada nationalstadsparkens natur- och kulturvärden. Tillika fråga om nationalstadsparkens gränser. Rätt…
- RÅ 2008 ref. 36·14 mars 2008Ett regeringsbeslut som innefattar en prövning av en enskilds civila rättigheter eller skyldigheter kan rättsprövas på ansökan av den enskilde oberoende av om denne varit part i ärendet hos regeringen.
- RÅ 2007 ref. 41·27 juni 2007Regeringens beslut om en detaljplan har upphävts eftersom något program för planen inte upprättats och det inte kommit fram någon konkret omständighet som visar att det är uppenbart att felet saknat b
etydelse för avgörandet. Rättsprövning.
- MÖD 2026:14·4 juni 2026Fråga om en förskolas omgivningspåverkan utgjorde skäl att upphäva en detaljplan
I mål om en detaljplan har Mark- och miljööverdomstolen funnit att kommunen har visat att det finns förutsättningar att etablera en förskola i närheten av bostä…
- HFD 2026 not. 20·2 juni 2026Regeringens beslut är inte av det slag som avses i artikel 9.2 i Århuskonventionen och kan därmed inte bli föremål för rättsprövning.