RÅ 1995 ref. 50

Ny ägare av fastighet har ägt övertaga den tidigare ägarens talan i ett mål om en grannes rätt till bygglov.

Regeringsrätten · 26 oktober 1995 · mål 6154-93

Vad innebär domen?

Regeringsrätten slog fast att en ny ägare av en fastighet kan överta den tidigare ägarens talan i ett pågående mål om en grannes rätt till bygglov. Bedömningen utgick från det överklagade beslutets räckvidd i förhållande till den nye ägaren. Eftersom förelägganden och förbud enligt plan- och bygglagen riktar sig mot den som äger fastigheten vid varje tillfälle, ansågs den nye ägaren i princip träda in i den tidigare ägarens rättsställning. Ett bygglov som vunnit laga kraft mot den förre ägaren får därmed samma rättsverkan mot den nye, och då bör den nye också kunna driva den tidigare ägarens talan vidare. I det aktuella fallet hade grannfastigheten sålts under processens gång, och köparen förklarade att han instämde i faderns överklaganden. Regeringsrätten godtog att han övertog talan, men avskrev målet eftersom det ursprungliga bygglovet hade ersatts av ett nytt.

I praktiken innebär domen att ägarbyten inte behöver sätta stopp för en pågående bygglovsprocess. Den som förvärvar en fastighet kan ta över en klagandes talan mot ett grannbygglov, och den som förvärvar den sökandes fastighet kan överta dennes talan. Vid fastighetsöverlåtelser under ett pågående ärende bör parterna därför vara uppmärksamma på att talan kan behöva övertas uttryckligen, och att ett nytt bygglov kan göra att målet avskrivs. Domen är relevant för bygglovshandläggare, byggherrar och fastighetsägare som berörs av överklaganden där ägandeförhållandena förändras innan målet är avgjort.

Förklaringen är skriven av Planiums AI utifrån domen och är inte juridisk rådgivning.

Referatet i sin helhet

Uppgifter om parterna har tagits bort.

Miljö- och byggnadsnämnden i Mörbylånga kommun beslöt den 9 augusti 1989 att bevilja dåvarande ägaren till fastigheten Björnhovda 2:9, K.W., bygglov bl.a. för byggnad av ett garage med 65 kvm byggnadsyta.

B.N., som var ägare till grannfastigheten Björnhovda 2:103, överklagade nämndens beslut hos Länsstyrelsen i Kalmar län och yrkade att bygglovet för garaget skulle upphävas. Genom beslut den 11 maj 1993 lämnade länsstyrelsen överklagandet utan bifall. Sedan B.N. överklagat länsstyrelsens beslut avslogs hans överklagande av Kammarrätten i Jönköping genom dom den 29 oktober 1993.

I besvär hos Regeringsrätten fullföljde B.N. sin talan.

Prövningstillstånd meddelades.

Sedan prövningstillstånd meddelats framkom att B.N. den 1 december 1989 sålt fastigheten Björnhovda 2:103 till sin son, G.N., att även fastigheten Björnhovda 2:9 överlåtits till nya ägare, T.J. och I.B., samt att ett nytt bygglov för garaget beviljats dem den 28 november 1994. Fråga uppkom i målet om B.N. haft behörighet att överklaga länsstyrelsens beslut och kammarrättens dom. I anledning härav förelades B.N. genom beslut i protokoll den 7 mars 1995 att inkomma med yttrande. I anslutning till yttrandet anförde G.N.: "Som ägare till fastigheten Björnhovda 2:103 får jag helt instämma med min far och låta anförda besvär och överklagande av länsstyrelsens beslut och kammarrättens dom utgöra mina."

Regeringsrätten (1995-10-26, Brink, Dahlman, Palm, Lavin) yttrade: Skälen för Regeringsrättens avgörande. G.N., som av sin fader B.N. förvärvat fastigheten Björnhovda 2:103 den 1 december 1989, har i Regeringsrätten förklarat att han instämmer i sin faders överklaganden såväl hos tidigare instanser som hos Regeringsrätten. Frågan huruvida en ny ägare av en fastighet bör kunna övertaga den tidigare ägarens talan i en pågående förvaltningsprocess inom området för plan- och bygglagen (1987:10), PBL, får bedömas mot bakgrund av det överklagade förvaltningsbeslutets räckvidd i förhållande till den nye ägaren. Föreläggande eller förbud gäller enligt 10 kap. 21 § PBL mot den nye ägaren. Till följd härav skall i förvaltningsprocessen tillämpas rättegångsbalkens bestämmelser om partssuccession i 13 kap. 7 § och likaså bestämmelserna om intervention i 14 kap. (se 10 kap. 21 § tredje stycket PBL). Det faller sig vidare naturligt att en ny ägare av en fastighet i princip träder i den tidigare ägarens rättsställning vad gäller bygglov som meddelats beträffande grannfastigheter. Beslut om bygglov som vunnit laga kraft i förhållande till den tidigare ägaren kommer således att ha samma rättsverkan mot den nye ägaren. I linje härmed ligger att den nye ägaren då också bör tillåtas att övertaga den tidigare ägarens talan i en pågående process om rätt till bygglov för ägaren av en grannfastighet. G.N. äger således såsom ny ägare av fastigheten Björnhovda 2:103 övertaga B.N:s talan i målet.

I målet är upplyst att garaget är färdigställt men att det i strid med bygglovet av den 9 augusti 1989 placerats 2,5 - 3 m från tomtgränsen och försetts med ett taköverhäng på 1,3 m längs hela den västra fasaden. Vidare har framkommit att T.J. och I.B. den 28 november 1994 beviljats bygglov för garagets faktiska placering och utförande.

G.N:s överklagande hänför sig till ett beslut som i den del det avsåg nybyggnad av garage numera ersatts av det den 28 november 1994 beviljade bygglovet. Med anledning härav bör målet i Regeringsrätten avskrivas.

Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten avskriver målet.

Föredraget 1995-09-19, föredragande Hagelin, målnummer 6154-1993

Avgöranden som domen hänvisar till

  • RÅ 1967 K 152
  • RÅ 1971 C 46
  • RÅ 1981 2:1

Liknande rättsfall

Källa: Domstolsverkets rättspraxisdatabas. Domar och beslut är allmänna handlingar och omfattas inte av upphovsrätt (1 kap. 9 § upphovsrättslagen). Uppgifter om enskilda parter har tagits bort. Planiums förklaringar är inte juridisk rådgivning. Uppdaterad 9 oktober 2026.