Var reglerna om ställningar finns sedan 2025
Den gamla ställningsföreskriften AFS 2013:4 upphävdes 1 januari 2025. Reglerna finns nu i AFS 2023:11 Arbetsutrustning och personlig skyddsutrustning – säker användning, 8 kap. Användning av ställningar. Utbildningskraven står i bilaga 6 till samma föreskrift. Produktkraven för den som tillverkar eller säljer ställningar finns i AFS 2023:9. Hela den nya strukturen beskrivs i guiden om AFS för byggbranschen.
Kapitlet gäller ställningar som används som arbetsplats, tillträdesled, skydd mot fall vid arbete på tak eller annan höjd, skyddstak eller upplag för väderskydd (1 §). En ställning är enligt definitionen i 3 § en temporär anordning av minst två komponenter där höjden till arbetsplanet är minst 1,25 meter. Väderskydd omfattas om de är minst 3 meter höga och har en horisontell yta på minst 6 m², och alltid om de står på en ställning.
Från april 2025 och året ut genomförde Arbetsmiljöverket en nationell tillsyn av ställningar, bygghissar och arbetsutrustning, med cirka 1 400 planerade inspektioner. Inspektörerna tittade bland annat på förhandsanmälan, Bas-U:s roll, ställningar och väderskydd samt stegar och arbetsbockar.
Olika typer av ställningar
- Prefabricerad fasadställning (systemställning): förtillverkade delar med fasta förband, främst för fasader. Den vanligaste typen på byggen.
- Rörställning: rör som kopplas ihop med lösa kopplingar. Flexibel, men kräver mer kunskap och oftare egna beräkningar.
- Prefabricerad rullställning: på hjul, fristående, med en maximal höjd till arbetsplanet på 2,0–12,0 meter.
- Prefabricerad hantverkarställning: fristående, med eller utan hjul, med en maximal höjd till arbetsplanet på 1,25–2,0 meter.
- Väderskydd: temporärt tak, ibland med väggar, som skyddar arbetet mot väder. Inklädda fasadställningar räknas inte som väderskydd.
- Ställning som skydd mot fall från tak, till exempel vid takomläggning.
Plan och dimensionering innan första röret kommer på plats
Arbetsgivaren ska välja en ställning som ger en god arbetsmiljö både för dem som bygger den och för dem som använder den. Komponenternas vikt, bärförmåga, stabilitet, fallskydd vid montage, ergonomi och tillträdesleder ska vägas in (AFS 2023:11, 8 kap. 4 §).
Planen för uppförande, användning och nedmontering
Innan monteringen börjar ska det finnas en plan som tagits fram av någon med god kunskap om och erfarenhet av ställningar (5 §). Den ska innehålla uppgifter om:
- vilken ställning eller vilket väderskydd som ska användas,
- hur den ska byggas, användas och monteras ned,
- hur montörerna skyddas mot fall och belastningsskador, och
- hur övriga risker förebyggs.
För likartade ställningar i jämförbar miljö kan en och samma plan användas flera gånger. Enligt de allmänna råden är det lämpligt att lägga dokumentationen som bilaga till arbetsmiljöplanen.
Dimensioneringshandlingar
Ställningen ska vara dimensionerad med betryggande säkerhet innan den byggs (19 §). Normalt räknar man med last på arbetsplan och vindlast. Dimensioneringen ska bygga på beräkningar och dokumenteras skriftligt. Enligt de allmänna råden görs det oftast på något av följande sätt:
- Ställningen följer standardutförandet i typkontrollintyget (prefabricerade ställningar).
- Ställningen följer ett typfall (rörställningar).
- Typkontrollintyg eller typfall kompletteras med förenklade beräkningar för avvikelser.
- Särskilda beräkningar görs i det enskilda fallet.
Blandas komponenter från olika prefabricerade system i samma ställning krävs en särskild utredning, normalt med provning och beräkning (20 §). Handlingarna ska vara skrivna på ett språk som arbetstagarna förstår (22 §).
Väderskydd ska dimensioneras för snölast motsvarande minst den snömängd som kan falla under sju dagar utifrån 50-årsvärdet, för vindlast och för personlast på minst två punktlaster om 1,2 kN (21 §). För en första uppskattning av snö- och vindlast på orten kan du använda snö- och vindlastberäknaren, men dimensioneringen ska göras av den som ansvarar för ställningen.
Krav på utformningen: räcken, avstånd och tillträde
- Skyddsräcke där det finns risk att falla 2 meter eller mer, med överledare, mellanledare och fotlist. Vid särskild risk, till exempel intill vatten, krävs räcke även vid lägre fallhöjd (7 §). De allmänna råden hänvisar till standarden SS-EN 12811-1, som anger en absolut minsta höjd på 950 mm.
- Ställning som används som skydd mot fall från ett tak ska klara att fånga den som faller. Räcket ska normalt vara minst 0,95 meter högt vertikalt och 1,00 meter vinkelrätt mot takytan (9 §). De allmänna råden anger tätare räcken vid 10–30 graders taklutning och normalt nät över 30 grader.
- Avståndet mellan arbetsplan och vägg får normalt inte vara mer än 0,30 meter (10 §). Vid hushörn och oregelbundna fasader kan konsolplan eller innerräcke behövas.
- Tillträdesled till varje arbetsplan, normalt trappa eller landgång. Landgångar ska vara minst 0,60 meter breda (11 §). Enligt de allmänna råden bör avståndet mellan tillträdesleder inte överstiga 25 meter, och en lodrät stege är normalt olämplig.
- Rullställning med arbetsplan högre än 2,5 meter ska ha lutande stege, trappstege eller trappa. Vid byggnads- och anläggningsarbete krävs normalt trappa (12 §).
- Arbetsplanen ska vara helt täckta och säkrade så att delarna inte kan komma ur läge (14 §). Ställningsplank bör enligt de allmänna råden skjuta ut minst 0,15 meter över stöden (16 §).
- Skyddstak där det finns särskild risk för fallande föremål, till exempel vid trapptorn och entréer (8 §).
- Fri höjd under väderskydd normalt minst 2,10 meter (18 §).
Bredden på arbetsplanet ska passa arbetet. De allmänna råden hänvisar till SS-EN 12811-1: minst 1,80 meter där material både läggs upp och körs med kärra, till exempel vid traditionell murning, minst 1,20 meter där material antingen läggs upp eller transporteras på annat sätt, och minst 0,60 meter för övriga arbeten.
Utbildning för ställningsbyggare: fyra grundnivåer och två tillägg
Den som bygger, väsentligt ändrar eller monterar ned en ställning ska ha kunskap för det. Arbetstagaren ska minst ha fått den särskilda information eller utbildning som bilaga 6 anger för arbetsuppgiften (24 §). För alla nivåer utom den lägsta ska det finnas ett utbildningsbevis.
Grundutbildning
- Särskild information om hantverkarställningar: för den som i begränsad omfattning arbetar med ställningar upp till 2 meter till arbetsplanet enligt en generell monteringsinstruktion. Utbildningsbevis krävs inte. Rekommenderad tid enligt de allmänna råden är 2–4 timmar.
- Särskild information om rullställningar: hantverkar- och rullställningar upp till 5 meter till arbetsplanet enligt en generell monteringsinstruktion. Bevis krävs. Cirka 8 timmar.
- Allmän utbildning om ställningar: ställningar upp till 9 meter (fyra bomlagshöjder) till arbetsplanet enligt en generell monteringsinstruktion. Bevis krävs. Cirka 16 timmar.
- Särskild utbildning om ställningar: ställningar högre än 9 meter eller mer komplicerade ställningar. Bevis krävs. Cirka 80 timmar.
Tilläggsutbildning
- Väderskydd, oavsett höjd. Kräver särskild utbildning som grund. Cirka 32 timmar.
- Speciella ställningskonstruktioner som inte täcks av den särskilda utbildningen. Kräver allmän utbildning som grund.
Enligt de allmänna råden bör utbildningen ges av en utbildningsgivare vars ledningssystem är certifierat av ett ackrediterat certifieringsorgan, Den som huvudsakligen arbetar som ställningsbyggare behöver ofta en längre utbildning som leder till yrkesbevis eller kompetensbevis. Den som är utbildad i ett annat land behöver normalt komplettera med de svenska reglerna.
Den som leder arbetet med att bygga, ändra eller montera ned ställningen ska ha minst den kompetens som bilaga 6 kräver för arbetet, även om personen inte själv står i ställningen (23 §). Lärlingar får delta under särskilda villkor, bland annat under överinseende av en ställningsbyggare med yrkes- eller kompetensbevis som bara har en lärling åt gången.
Sanktionsavgift per arbetstagare
Kan arbetsgivaren inte visa upp dokumentation om utbildningen blir det sanktionsavgift för varje arbetstagare det gäller (24 §): 5 000 kronor för särskild information om rullställningar, 10 000 kronor för allmän utbildning, 20 000 kronor för särskild utbildning och 10 000 kronor för var och en av tilläggsutbildningarna. Saknas både grund- och tilläggsutbildning tas avgift ut för båda.
Montering och nedmontering
- Granska materialet före varje uppsättning. Delar med defekter som påverkar säkerheten, till exempel skadade, rostiga, ruttna, skeva eller spruckna delar, får inte användas (27 §).
- Kontrollera att underlaget bär och att fasaden klarar förankringarna (6 och 28 §§). Provdra förankringarna om du är osäker.
- Skydda montörerna mot fall när fallhöjden är 2 meter eller mer (29 §). I första hand ska räcket finnas på plats när man kommer upp på nästa nivå, i andra hand används ett temporärt räckessystem och i tredje hand personligt fallskydd (30 §).
- Använd maskinell utrustning för att få upp och ned material, lägg upp komponenterna nära montageplatsen och montera tillträdesleder tidigt så att montörerna kan använda dem (31 §).
- Spärra av och skylta delar som inte är färdiga (25 §). Bygger du vid vatten, väg, järnväg, kranspår eller starkströmsanläggning ska du ordna skydd mot de särskilda riskerna, till exempel påkörning (26 §). Ibland behövs tillstånd från väghållare eller kommun.
Ta hänsyn till vinden. Vindlasten ska ingå i dimensioneringen enligt 19 §, och en inklädd ställning tar betydligt mer vind än en öppen. Kläs ställningen in i efterhand ska förankringarna kontrolleras mot de nya förutsättningarna. Väderskydd ska ha en säker tillträdesled till taket om det kan behöva beträdas, till exempel för snöskottning (13 §).
Kontroll, överlämning och fortlöpande tillsyn
På bygget säger man ofta ”besiktning av ställningen”, men föreskriften talar om kontroll. Den görs först av den som byggt ställningen och sedan av den som använder den.
1. Kontroll när ställningen är klar
Den arbetsgivare som byggt ställningen ska kontrollera att den är korrekt byggd och fungerar (32 §). Kontrollen ska visa att utförandet stämmer med handlingarna och dokumenteras i en särskild handling (33 §). Om användaren är ett annat företag ska det om möjligt vara med. Enligt de allmänna råden bör båda skriva under, gärna med foton som stöd.
2. Överlämning till användaren
Vid överlämningen ska ställningsbyggaren lämna över (34 §):
- planen för uppförande, användning och nedmontering,
- dimensioneringshandlingarna,
- dokumentationen av kontrollen,
- information om snöskottning, tillträde till taket och fallskydd för väderskydd,
- information om hur väderskyddet ska kontrolleras,
- eventuella särskilda instruktioner för väderskyddet, och
- tillverkarens instruktioner om det är en prefabricerad ställning.
Ska flera arbetsgivare använda ställningen ska kopior av samtliga handlingar lämnas till Bas-U innan den tas i bruk (36 §).
3. Användarens egen kontroll
Användarens arbetsgivare ska kontrollera ställningen innan den tas i bruk och sedan fortlöpande (37 §). Det är särskilt viktigt efter stark vind och annat oväder, efter oförutsedda händelser och när ställningen har stått oanvänd länge. Enligt de allmänna råden bör kontrollen omfatta:
- underpallning,
- att förankringarna är fullständiga och korrekta,
- att skyddsräcken finns där de behövs,
- att avståndet till fasaden inte är för stort,
- att arbetsplan och andra komponenter är korrekt monterade och säkrade,
- tillträdesleder, och
- väderskyddets tak, fastsättning och behov av snöskottning.
Har ställningen brister som påverkar arbetsmiljön får den inte användas förrän de är åtgärdade. Gör ställningskontrollen till en fast punkt på skyddsronden.
Regler när ställningen används
- Användarens arbetsgivare ska göra en egen riskbedömning och förvissa sig om att ställningen passar arbetet (35 §).
- De som arbetar på ställningen ska få veta vilken belastning som är tillåten, och vid väderskydd även dimensionerande snö- och personlast (40 §). Använder flera företag ställningen bör det sitta ett tydligt anslag.
- Arbete får bara pågå på ett arbetsplan mellan samma bärande spiror, om ställningen inte är dimensionerad för mer (41 §).
- Tung utrustning och maskiner som ger dynamiska laster får bara stå på ställningen om den är dimensionerad för det (42 §).
- Upplastning av material ska planeras och övervakas särskilt, och materialet ska sättas ned försiktigt och lodrätt. Den som inte lastar får inte vara på den del av ställningen där upplastningen pågår (44–45 §§).
- Lösa stegar får inte användas på arbetsplanen, och luckor i arbetsplanen ska vara stängda när de inte används (38 §).
- Ställningen får inte användas som återledare vid elsvetsning (39 §).
- Ingen ändrar ställningen på egen hand. Att flytta en förankring eller ett räcke är en ändring som ska göras av en ställningsbyggare med rätt utbildning.
Rullställningar och hantverkarställningar
- Rullställningar är till för kortvariga arbeten där ställningen behöver flyttas ofta, och får inte användas för större fasadarbeten. Vid fasadmålning av villor, par- och radhus kan de användas om riskbedömningen tillåter det och arbetet i huvudsak görs från första nivån, högst cirka 2,5 meter över mark (46 §).
- Hjulen ska vara låsta vid användning. Ingen får stå på ställningen när den flyttas, och stödben får inte tas bort under flytten (47–48 §§).
- Hantverkarställningar är till för lätta arbeten på plant och hårt underlag. De får bara användas av en person åt gången, och hjulen ska vara låsta (49 §).
Vem ansvarar för vad?
- Ställningsentreprenören – eller den egna arbetsgivaren om ni bygger själva – ansvarar för plan, dimensionering, utbildade montörer, kontroll och överlämning.
- Användarens arbetsgivare ansvarar för riskbedömning, kontroll före och under användning och för att handlingarna finns på plats. Det gäller varje underentreprenör som använder ställningen.
- Bas-U samordnar gemensamma ställningar och ser till att ordnings- och skyddsreglerna i arbetsmiljöplanen täcker dem. Det gäller till exempel vem som får ändra och vem som kontrollerar efter storm.
- Bas-P och projektörer kan förenkla genom att planera för ställningsfria metoder, förankringspunkter och tillräckligt utrymme runt byggnaden.
- Platschefen beställer ställningen med rätt lastklass och bredd och ser till att kontrollrutinen fungerar. Arbetsledaren följer upp den dagliga användningen.
Vanliga brister vid inspektioner
Arbetsmiljöverkets inspektörer kontrollerar ställningar mot kraven i 8 kap. De här bristerna syns direkt vid en inspektion och leder ofta till krav:
- Räcke saknas på någon nivå, eller fotlist och mellanledare saknas.
- För stort avstånd mellan arbetsplan och fasad, utan innerräcke.
- Dokumentationen av kontrollen vid överlämningen saknas eller finns inte på arbetsplatsen.
- Utbildningsbevis för dem som byggt eller ändrat ställningen kan inte visas upp.
- Förankringar har tagits bort av andra yrkesgrupper för att komma åt fasaden.
- Rullställning används för fasadarbete eller flyttas med folk eller material på.
- Lös stege används på arbetsplanet för att nå högre.
- Väderskyddets tak skottas inte, eller ingen vet vilken snölast det klarar.
Checklista för ställningar på ditt projekt
- Planen för uppförande, användning och nedmontering finns och är bilaga till arbetsmiljöplanen.
- Dimensioneringshandlingar finns, med lastklass och vindlast, och särskild utredning om system blandats.
- Montörer och arbetsledare har rätt utbildningsnivå, och bevisen går att visa upp.
- Kontrollen vid överlämningen är dokumenterad och signerad av både byggare och användare.
- Kopior av handlingarna har lämnats till Bas-U.
- Tillåten belastning är anslagen på ställningen.
- Användarens kontroll görs före start, efter storm och fortlöpande, och syns i protokollet från skyddsronden.
- Det finns en rutin för vem som får ändra ställningen och hur ändringar kontrolleras.
- Rullställningar används bara för kortvariga arbeten och har låsta hjul.
- Ställningsarbete finns med i arbetsberedningen för moment med fallrisk.
Ställningen är oftast byggets viktigaste fallskydd. Läs vidare i guiden om fallskydd, och använd riskanalysflödet i Planium för att stämma av ställningsbehovet mot tidplanen redan i anbudsskedet.