AFS för byggbranschen: så hittar du rätt i Arbetsmiljöverkets nya föreskrifter

Därför ser AFS annorlunda ut sedan 2025

Den 1 januari 2025 fick Arbetsmiljöverkets föreskrifter en ny struktur. Ett stort antal fristående föreskrifter samlades i 15 grundföreskrifter, numrerade från AFS 2023:1 till AFS 2023:15. Innehållet är till stor del detsamma, men ordningen är ny: först de grundläggande skyldigheterna, sedan risker, arbetsutrustning och arbetsplatsens utformning och sist regler för vissa typer av arbeten.

För dig som leder arbete på en byggarbetsplats betyder det framför allt en sak: gamla nummer som AFS 1999:3, AFS 2013:4 (ställningar) och AFS 2006:6 (lyftanordningar) gäller inte längre, men de lever kvar i mallar, AF-delar och arbetsmiljöplaner. När en inspektör frågar vilken regel ni arbetar efter vill du kunna peka på rätt föreskrift och kapitel. Själva bytet sammanfattas på sidan om de nya AFS-reglerna från 2025.

Grunden är densamma som förut: arbetsmiljölagen (1977:1160). Enligt 3 kap. 2 § ska arbetsgivaren vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga ohälsa och olycksfall, och enligt 3 kap. 2 a § ska arbetet planeras, ledas och kontrolleras systematiskt. Föreskrifterna talar om hur det ska gå till i praktiken.

De föreskrifter som styr en byggarbetsplats

Alla 15 föreskrifter är inte aktuella varje dag på ett bygge. Listan nedan tar upp dem du stöter på oftast. Titlarna är Arbetsmiljöverkets egna, kontrollerade mot förteckningen på av.se i oktober 2026.

Grundläggande skyldigheter

• AFS 2023:1 Systematiskt arbetsmiljöarbete – grundläggande skyldigheter för dig med arbetsgivaransvar. Policy, rutiner, uppgiftsfördelning, riskbedömning, utredning av olyckor och tillbud, årlig uppföljning och företagshälsovård.
• AFS 2023:2 Planering och organisering av arbetsmiljöarbete – grundläggande skyldigheter för dig med arbetsgivaransvar. Organisatorisk och social arbetsmiljö, arbetsanpassning, första hjälpen och krisstöd, våld och hot, ensamarbete, gravida arbetstagare, minderåriga och anteckningar om övertid.
• AFS 2023:3 Projektering och byggarbetsmiljösamordning – grundläggande skyldigheter. Byggherrens, Bas-P:s, Bas-U:s och projektörernas skyldigheter, förhandsanmälan och arbetsmiljöplanen.

Risker, utrustning och arbetsplatser

• AFS 2023:10 Risker i arbetsmiljön. Här finns kapitlen om buller, vibrationer, skydd mot fall, skydd mot ras, belastningsergonomi, kemiska riskkällor (bland annat kvarts), smittrisker och optisk strålning.
• AFS 2023:11 Arbetsutrustning och personlig skyddsutrustning – säker användning. Här finns bland annat stegar och arbetsbockar (7 kap.), ställningar (8 kap.), lyftanordningar (11 kap.), personlyft med kran eller truck (12 kap.), besiktning av lyftanordningar (13 kap.) och personlig skyddsutrustning (15 kap.).
• AFS 2023:12 Utformning av arbetsplatser. Gäller bland annat personalutrymmen och bodar på byggarbetsplatsen samt skydd mot väder och vind vid byggnadsarbete utomhus.
• AFS 2023:13 Risker vid vissa typer av arbeten. I 3 kap. finns asbestreglerna och i 5 kap. reglerna för byggnads- och anläggningsarbete: fallskydd, schakt, lyftoperationer, rivning, trafik, tillfälliga konstruktioner och mycket annat.
• AFS 2023:14 Gränsvärden för luftvägsexponering i arbetsmiljön. Här finns gränsvärdena för bland annat kvarts, asbest och andra dammslag.
• AFS 2023:15 Medicinska kontroller i arbetslivet. Bland annat vibrationer, allergiframkallande ämnen som härdplaster, fibrosframkallande damm som kvarts och asbest, metaller och stor fysisk ansträngning.

Därutöver finns produktföreskrifter som riktar sig till tillverkare och leverantörer, till exempel AFS 2023:4 om maskiner och AFS 2023:9 om stegar, ställningar och viss annan utrustning för arbete på höjd. Som entreprenör behöver du sällan läsa dem i detalj, men det är de som ligger bakom kraven på CE-märkning, typkontrollintyg och bruksanvisning på svenska när du hyr eller köper utrustning.

Vart tog AFS 1999:3 Byggnads- och anläggningsarbete vägen?

Den gamla byggföreskriften AFS 1999:3 är upphävd sedan 1 januari 2025. Innehållet hamnade på två ställen:

• Reglerna om byggherren, projektörerna, Bas-P, Bas-U, förhandsanmälan och arbetsmiljöplanen finns i AFS 2023:3.
• Reglerna om själva utförandet på byggarbetsplatsen finns i AFS 2023:13, 5 kap. Byggnads- och anläggningsarbete.

Det är 5 kap. i AFS 2023:13 du har mest nytta av ute i produktionen. Kapitlet omfattar allt från schaktning och markarbete till montage, installation, renovering, rivning och periodiskt underhåll. Paragraferna riktar sig till arbetsgivaren men också till ”andra ansvariga”: byggherren, Bas-P, Bas-U, byggherrens ställföreträdare, projektörerna, den som råder över arbetsstället och den som bedriver verksamhet på ett gemensamt arbetsställe. Vem som bär ansvaret för en viss bestämmelse avgörs av vem som kan påverka arbetsmiljön i det skede projektet befinner sig i.

Det här står i 5 kap. – i korthet

• Arbetsgivarens skyldighet att lämna uppgifter till Bas-U om arbeten med särskild risk och om risker som det egna arbetet orsakar andra (5 §).
• Planering så att olika moment inte pågår samtidigt på samma plats på ett sätt som skapar risker (7 §).
• Information och instruktioner som arbetstagarna förstår, med arbetsberedning som ett sätt att instruera inför enskilda moment (8 §).
• Skyddshjälm med hakrem och skyddsskor med spiktrampskydd och tåhätta, om det inte är uppenbart onödigt (11 §).
• Etablering, förbindelseleder, trappor, belysning, brandskydd, första hjälpen och anslag med nödnummer (12–45 §§).
• Fall till lägre nivå och takarbete, med sanktionsavgift när fallskydd saknas vid en fallhöjd på 2 meter eller mer (60–70 §§).
• Fallskyddsnät, schaktning, lyftoperationer, rivning, arbete vid passerande trafik och tillfälliga konstruktioner som formar och stämp (71–110 §§).

Ställningsreglerna, som tidigare låg i en egen föreskrift, finns nu i AFS 2023:11, 8 kap. Där ligger också reglerna om lyftanordningar och besiktning av dem, i 11–13 kap. Läs mer i guiderna om ställningar och lyft och kranar.

Vem ansvarar för vad på byggarbetsplatsen

Arbetsmiljölagen fördelar ansvaret på flera aktörer, och den nya strukturen gör fördelningen tydligare. Den som låter utföra arbetet, byggherren, ska enligt 3 kap. 6 § arbetsmiljölagen utse en byggarbetsmiljösamordnare för planering och projektering (Bas-P) och en för utförandet (Bas-U). Byggherren kan utse sig själv. Har byggherren genom ett skriftligt avtal lagt över ansvaret på en uppdragstagare enligt 3 kap. 7 c §, till exempel en totalentreprenör, är det i stället uppdragstagaren som bär skyldigheterna.

• Bas-P och Bas-U samordnar. Bas-U ska bland annat se till att de som arbetar på platsen tillämpar reglerna systematiskt och följer arbetsmiljöplanen (3 kap. 7 b § arbetsmiljölagen).
• Varje arbetsgivare, även underentreprenörerna, behåller hela ansvaret för sina egna anställda. Samordningen tar inte över arbetsgivaransvaret.
• Projektörerna, alltså arkitekter, konstruktörer och installationskonsulter, ska inom sina uppdrag se till att arbetsmiljön beaktas både för byggskedet och det framtida brukandet (3 kap. 7 § arbetsmiljölagen).
• Platschefen har i regel arbetsgivarens arbetsmiljöuppgifter i produktionen genom en uppgiftsfördelning enligt 9 § i AFS 2023:1. Fördelningen ska vara skriftlig om företaget har tio eller fler arbetstagare. Ofta är platschefen också utsedd handläggare för Bas-U.
• Arbetsledaren driver det dagliga arbetet: arbetsberedningar, skyddsronder, kontroll av skyddsanordningar och introduktion av nya på plats.

Uppgiftsfördelningen brister ofta i mindre företag. Enligt AFS 2023:1 ska den som får uppgifter också ha de befogenheter, resurser och kunskaper som behövs. En platschef som ”har arbetsmiljöansvaret” utan budget för skyddsräcken eller tid för skyddsronder har i praktiken inte fått uppgiften på riktigt.

Arbetsmiljöplan och förhandsanmälan enligt AFS 2023:3

Enligt AFS 2023:3, 11 kap. 2 § ska det finnas en skriftlig arbetsmiljöplan om projektet innehåller något av de 13 arbetena med särskild risk (11 kap. 12 §), eller om det är så stort att förhandsanmälan krävs. Risk för fall från två meter eller mer står först på listan, så i praktiken behöver nästan varje byggprojekt en plan.

Byggherren ska lämna förhandsanmälan till Arbetsmiljöverket innan det första arbetet startar, om arbetet beräknas pågå längre än 30 arbetsdagar och fler än 20 personer vid något tillfälle arbetar samtidigt, eller om det totala antalet persondagar beräknas bli fler än 500 (AFS 2023:3, 2 kap. 25 §). En kopia ska sitta väl synlig på byggarbetsplatsen (2 kap. 26 §). Saknas anmälan blir det en sanktionsavgift på 5 000 kronor.

Arbetsmiljöplanen ska finnas på plats från första dagen, på papper eller digitalt, och alla som arbetar där ska lätt kunna förstå de delar som berör dem (11 kap. 5 §). Ofta betyder det att ordnings- och skyddsreglerna behöver finnas på fler språk än svenska. Du kan utgå från vår mall för arbetsmiljöplan och låta riskanalysflödet i Planium ta fram ett första utkast till riskbilden.

Riskbedömning, arbetsberedning och skyddsrond

Enligt 11 § i AFS 2023:1 ska arbetsgivaren regelbundet undersöka arbetsmiljön och bedöma riskerna, och riskbedömningen ska alltid dokumenteras skriftligt – oavsett hur litet företaget är. På en byggarbetsplats räcker det inte med en genomgång om året. Förhållandena ändras varje vecka, och riskbedömningen måste hänga med.

Det praktiska arbetet vilar till största delen på tre verktyg:

• Riskbedömning per arbetsmoment eller skede. Den visar vilka risker som finns, hur allvarliga de är och vilka åtgärder som valts. Läs mer i guiden riskanalys i byggprojekt.
• Arbetsberedning inför ett specifikt moment. AFS 2023:13 (5 kap. 4 §) definierar den som en detaljerad planering av hur ett enskilt arbetsmoment ska genomföras, där även hanteringen av arbetsmiljörisker ingår. Guiden skriva arbetsberedning visar hur en bra beredning ser ut.
• Skyddsrond för att kontrollera att skyddsanordningar, ordning och ställningar håller måttet. Arbetsmiljöplanen ska beskriva rutinerna för arbetsmiljöarbetet, och enligt de allmänna råden i AFS 2023:3 (11 kap. 9 §) hör skyddsronderna dit.

Kom ihåg att skyddsombudet har rätt att stoppa arbete som innebär omedelbar och allvarlig fara, i väntan på Arbetsmiljöverkets besked (6 kap. 7 § arbetsmiljölagen). Där skyddsombudet är med på skyddsronderna och i arbetsberedningarna blir det sällan några sådana stopp.

Vanliga brister vid Arbetsmiljöverkets inspektioner

Arbetsmiljöverket gjorde närmare 2 700 inspektioner om personligt fallskydd på bygg- och takarbetsplatser mellan mars 2022 och februari 2025. Enligt myndighetens egen sammanfattning från oktober 2025 ledde 62 procent av inspektionerna till krav på åtgärder. Det vanligaste kravet var att prioritera gemensamma skydd som skyddsräcken och nät framför personlig fallskyddsutrustning. Näst vanligast var krav på att undersöka och bedöma riskerna. Från april 2025 och året ut pågick dessutom en nationell tillsyn av ställningar, bygghissar och arbetsutrustning med cirka 1 400 planerade inspektioner.

Utifrån tillsynen och reglernas krav är det här de punkter som oftast brister:

• Riskbedömningen saknas eller är för allmän. Ibland har den skjutits över på den anställde eller på uthyrningsföretaget.
• Personligt fallskydd används där skyddsräcke eller ställning hade gått att ordna.
• Skriftliga instruktioner för utrustningen saknas eller är skrivna på ett språk som användaren inte förstår.
• Arbetsmiljöplanen är en mall som inte har uppdaterats efter byggstart.
• Förhandsanmälan saknas eller sitter inte uppe.
• Ställningar används utan dokumenterad kontroll, eller utbildningsbevis saknas för dem som byggt dem.
• Uppgiftsfördelningen är oklar, och platschef och arbetsledare vet inte exakt vad de har ansvar för.

Checklista: stäm av ditt projekt mot nya AFS

Före byggstart

• Byggherren har utsett Bas-P och Bas-U, och en eventuell överlåtelse av byggherreansvaret enligt 3 kap. 7 c § arbetsmiljölagen är skriftligt avtalad.
• Förhandsanmälan är inskickad om projektet passerar gränserna 30 arbetsdagar och 20 personer eller 500 persondagar.
• Arbetsmiljöplanen beskriver organisationen, ordnings- och skyddsreglerna och åtgärderna för varje arbete med särskild risk i just det här projektet.
• Hänvisningar till gamla AFS-nummer i AF-del, arbetsmiljöplan och egna rutiner är uppdaterade.
• Etableringen är planerad med APD-plan: förbindelseleder, lyftanordningar och lyftradier, upplag, bodar och el (AFS 2023:13, 5 kap. 12 §, allmänna råd).

Under produktionen

• Varje arbetsgivare lämnar uppgifter till Bas-U om sina risker och arbeten med särskild risk.
• Arbetsberedningar görs före riskfyllda moment, och arbetsmiljöplanen uppdateras när förutsättningarna ändras.
• Skyddsronder genomförs enligt rutinen i arbetsmiljöplanen, och brister följs upp med datum och namn.
• Utbildningsbevis för ställningsbyggare (AFS 2023:11, 8 kap. 24 §) och skriftliga tillstånd för kranförare (11 kap. 28 §) finns tillgängliga.
• Besiktningsintyg för kranar, bygghissar och personlyftsutrustning finns på plats.
• Allvarliga olyckor och tillbud anmäls utan dröjsmål till Arbetsmiljöverket (3 kap. 3 a § arbetsmiljölagen).

Vid avslut

• Arbetsmiljödokumentationen för framtida drift och underhåll är överlämnad (AFS 2023:3, 10 kap.).
• Erfarenheter från olyckor, tillbud och skyddsronder är sammanställda för nästa projekt.