Riskanalys i byggprojekt: metod, riskmatris och exempel

Två sorters riskanalys i samma projekt

Ordet riskanalys betyder olika saker beroende på vem du frågar. Projektledaren tänker på risker för tidplanen och budgeten. Platschefen och skyddsombudet tänker på risken att någon skadas. Båda är riskanalyser, men med olika syften, olika regler och ofta olika dokument. En bra projektorganisation håller isär dem utan att låta dem leva helt skilda liv.

Projektrisker

Projektriskanalysen gäller allt som kan göra projektet dyrare, förlänga det, sänka kvaliteten eller påverka omgivningen. Det kan vara markförhållanden, myndighetsbeslut, leveranser, prisutveckling, otydliga handlingar, grannar som överklagar eller en nyckelperson som slutar. Ingen lag kräver en projektriskanalys, men beställare ställer ofta krav på den i förfrågningsunderlaget, och i partnering är ett gemensamt riskregister i princip standard.

Arbetsmiljörisker

Arbetsmiljöns riskbedömning är ett lagkrav. Enligt 11 § i Arbetsmiljöverkets föreskrifter AFS 2023:1 om systematiskt arbetsmiljöarbete ska arbetsgivaren regelbundet undersöka arbetsmiljöförhållandena och bedöma risker för ohälsa och olycksfall. När ändringar i verksamheten planeras ska riskerna bedömas i förväg. Riskbedömningar ska alltid dokumenteras skriftligt, och av dokumentationen ska det framgå vilka riskerna är och om de är allvarliga. Åtgärder som inte genomförs direkt ska föras in i en skriftlig handlingsplan med tidpunkt och ansvarig (13 §).

I byggprojekt tillkommer AFS 2023:3 om projektering och byggarbetsmiljösamordning. Där ansvarar byggherren för att arbetsmiljörisker förebyggs redan i planering och projektering, BAS-P och BAS-U samordnar, och arbetsmiljöplanen ska beskriva åtgärder för arbeten med särskild risk. Riskbedömningen för ett enskilt moment görs ofta i en arbetsberedning.

Skälet att ändå göra analyserna i samma takt är att riskerna hänger ihop. En försenad leverans av stomelement pressar tidplanen, och en pressad tidplan gör att fler lag arbetar samtidigt på samma yta – där uppstår arbetsmiljörisker. Projektledningen bör därför gå igenom båda registren tillsammans, åtminstone vid varje större avstämning.

När i projektet görs riskanalysen?

Den första riskanalysen hör hemma i tidiga skeden, när det fortfarande går att ändra placering, val av grundläggning eller entreprenadform. En risk som upptäcks i programskedet kan kosta en extra geoteknisk undersökning. Upptäcks samma risk först vid schaktningen kan den kosta månader och miljoner.

• Program och tidiga skeden: övergripande risker för genomförbarhet, mark, plan och myndighetsprövning, budget och tid.
• Projektering: tekniska risker i systemval, gränssnitt mellan disciplinerna och arbetsmiljörisker i bygg- och bruksskedet (BAS-P).
• Upphandling: risker i entreprenadform och ersättningsform, och vilken part som bär vilken risk.
• Produktionsstart: genomgång med entreprenörens organisation, koppling till arbetsmiljöplan och produktionstidplan.
• Löpande under produktion: uppföljning på byggmöten och vid varje större förändring.
• Avslut: vilka risker inträffade, vilka åtgärder fungerade – underlag till erfarenhetsåterföring.

Metoden: sannolikhet × konsekvens

Den vanligaste metoden i byggbranschen är enkel: varje risk bedöms efter hur sannolik den är och hur allvarlig konsekvensen blir om den inträffar. Båda får ett värde på en skala, oftast 1–5 eller 1–4, och produkten blir riskvärdet. Även Arbetsmiljöverkets allmänna råd till AFS 2023:1 beskriver en risk som sannolikheten för att ohälsa eller olycksfall uppstår och följderna av det.

Metoden kan ge ett falskt intryck av precision – värdena är bedömningar, inte mätningar. Det viktiga är att alla i gruppen använder samma skala och att den är definierad i förväg, så att en fyra betyder samma sak för projektledaren som för kalkylatorn.

Exempel – skala för sannolikhet

• 1 – Mycket osannolik: har inte hänt i liknande projekt.
• 2 – Osannolik: har hänt någon gång i företagets projekt.
• 3 – Möjlig: händer i ungefär vart tredje liknande projekt.
• 4 – Sannolik: händer i de flesta liknande projekt.
• 5 – Nästan säker: kommer att inträffa om inget görs.

Exempel – skala för konsekvens, projektrisk

• 1 – Försumbar: under 50 000 kr eller några dagar, ingen påverkan på slutdatum.
• 2 – Liten: 50 000–250 000 kr eller upp till två veckor.
• 3 – Måttlig: 250 000–1 000 000 kr eller upp till en månad.
• 4 – Stor: 1–5 miljoner kr eller påverkan på slutdatum.
• 5 – Mycket stor: över 5 miljoner kr, flera månaders försening eller risk för att projektet stoppas.

Gränserna ovan är bara exempel och ska anpassas till projektets storlek. För arbetsmiljörisker graderas konsekvensen i stället efter skadans allvar, från lindrig skada utan sjukfrånvaro till bestående skada eller dödsolycka. Ofta används samma matris för båda, men med olika konsekvensskalor.

Riskmatrisen: så sorterar du riskerna

En riskmatris är en tabell med sannolikhet på ena axeln och konsekvens på den andra. Varje risk placeras i en ruta, och rutorna färgas efter hur allvarlig kombinationen är. Med en 5 × 5-matris blir riskvärdet 1–25. En vanlig indelning:

• Grön, riskvärde 1–4: acceptabel risk. Följs upp, men kräver inga särskilda åtgärder.
• Gul, riskvärde 5–12: åtgärder ska planeras och ansvarig utses. Följs upp på byggmöten.
• Röd, riskvärde 15–25: oacceptabel risk. Åtgärder krävs innan arbetet fortsätter eller beslutet fattas.

Lita inte enbart på siffrorna. En risk med låg sannolikhet men katastrofal konsekvens – ett ras i en djup schakt, en kollaps under ett lyft – kan få ett medelhögt riskvärde men ska ändå behandlas som röd. Många företag har därför en regel om att konsekvens 5 alltid kräver åtgärd oavsett sannolikhet. Det gäller särskilt arbetsmiljörisker, där AFS 2023:1 kräver att det framgår om riskerna är allvarliga.

Färgerna styr också vem som ska känna till risken. Gröna risker hanteras i projektet, gula rapporteras till projektledningen och röda bör tas upp med beställaren eller företagsledningen. Vår mall för riskbedömning har en färdig matris och skalor som du kan justera.

Riskregistret – listan som ska hållas aktuell

I riskregistret samlas riskerna och följs upp. Det kan vara ett kalkylark, en tabell i projektverktyget eller en del av ledningssystemet. Det viktiga är att det finns en enda gällande version, att alla vet var den finns och att den hålls uppdaterad.

Kolumner i ett riskregister

• Id och datum då risken registrerades.
• Kategori: tid, kostnad, kvalitet, miljö, arbetsmiljö, myndighet, avtal, omgivning.
• Beskrivning av risken – orsak, händelse och följd i en mening.
• Sannolikhet, konsekvens och riskvärde före åtgärd.
• Åtgärd: undvika, minska, överföra (till exempel genom avtal eller försäkring) eller acceptera.
• Ansvarig person, inte avdelning.
• Tidpunkt då åtgärden ska vara klar.
• Sannolikhet, konsekvens och riskvärde efter åtgärd.
• Status: öppen, åtgärdad, inträffad, stängd.

Beskriv risken så att det går att göra något åt den. ”Geotekniken” är ingen risk. ”Lera med lägre hållfasthet än antaget mellan pålgrupp 3 och 5 kan kräva längre pålar och ge 3–4 veckors förlängd grundläggning” är en risk som någon kan göra något åt.

I Planium tar riskanalysflödet fram ett riskregister med sannolikhet, konsekvens och åtgärder utifrån projektbeskrivning, arbetsmoment och handlingar, och skriver ett utkast till arbetsmiljöplan. Det ger en snabb start, men registret måste ändå gås igenom av dem som känner platsen och projektet.

Exempel på risker i byggprojekt

Exemplen visar hur risker kan formuleras och värderas för ett flerbostadshus i sju plan i stadsmiljö. Värdena är påhittade och bara tänkta som illustration.

Exempel – projektrisker

• Markförhållanden: Förorenade fyllnadsmassor påträffas vid schakt. S 3, K 4 = 12 (gul). Åtgärd: kompletterande provtagning före upphandling av markentreprenaden, mängdreglerad post för förorenade massor. Ansvarig: projektledare. Se förorenad mark.
• Geoteknik: Stödkonstruktion vid schakt intill grannhus ger sättningar. S 2, K 5 = 10, behandlas som röd på grund av konsekvensen. Åtgärd: geotekniskt kontrollprogram, inmätning av grannhuset före start, sättningsdubbar. Ansvarig: geotekniker och platschef. Läs mer i PM geoteknik.
• Myndighet: Bygglovet överklagas och vinner inte laga kraft före planerad byggstart. S 3, K 4 = 12 (gul). Åtgärd: tidplan med två startalternativ, ingen beställning av stomme före laga kraft.
• Leveranser: Försenad leverans av stomelement. S 3, K 3 = 9 (gul). Åtgärd: avtalade leveransveckor med vite, avstämning med leverantören varannan vecka.
• Handlingar: Konstruktions- och installationshandlingar krockar i schakten. S 4, K 2 = 8 (gul). Åtgärd: samgranskning i BIM-modell före bygghandling, se granskning av handlingar.
• Klimat och väder: Kraftig nederbörd under stomresning ger fukt i träbjälklag. S 3, K 4 = 12 (gul). Åtgärd: väderskydd, fuktmätning före inbyggnad.

Exempel – arbetsmiljörisker

• Fall från bjälklagskant under stomresning. S 3, K 5 = 15 (röd). Åtgärd: kantskydd monteras på marken innan elementen lyfts, arbetsberedning för montage.
• Lyft av element över gångväg. S 2, K 5 = 10, behandlas som röd. Åtgärd: avstängning under lyft, lyftplan, signalman.
• Kvartsdamm vid håltagning och slipning. S 4, K 3 = 12 (gul). Åtgärd: utsug vid källan, andningsskydd, städning med industridammsugare. Se kvartsdamm.
• Påkörning vid in- och utfart. S 3, K 4 = 12 (gul). Åtgärd: trafikplan för arbetsplatsen, separerade gångvägar, backvakt.

Vill du se hur liknande projekt har redovisat mark och grundläggning? Sök bland verkliga handlingar i byggarkivet, till exempel markritningar och konstruktionsritningar.

Så genomför du riskanalysen i praktiken

• 1. Bestäm omfattning: hela projektet, ett skede eller ett delområde. Bestäm också skalorna innan mötet.
• 2. Samla rätt personer: projektledare, projekteringsledare eller platschef, kalkyl, BAS-P eller BAS-U – och gärna någon utanför projektet som kan ställa obekväma frågor.
• 3. Ta fram underlag: tidplan, kalkyl, handlingar, geoteknik, myndighetsbeslut och erfarenheter från liknande projekt.
• 4. Identifiera risker utan att värdera dem först. Gå igenom kategori för kategori eller skede för skede.
• 5. Värdera varje risk med sannolikhet och konsekvens. Diskutera när bedömningarna går isär – det är ofta där den viktigaste kunskapen finns.
• 6. Bestäm åtgärd och ansvarig för alla gula och röda risker.
• 7. Värdera riskerna på nytt efter åtgärd. Är en röd risk fortfarande röd räcker inte åtgärden.
• 8. Bestäm när registret ska följas upp nästa gång.

En workshop på 2–3 timmar räcker ofta för ett medelstort projekt. Analysen blir bättre om gruppen är blandad: en kalkylator ser andra saker än en arbetsledare. Stora projekt kan komplettera med mer avancerade metoder, som simuleringar av kalkylens osäkerhet eller felträdsanalyser för kritiska system. Den internationella standarden ISO 31000 ger ett ramverk för riskhantering som många företags ledningssystem utgår från.

Uppföljning – där de flesta riskanalyser dör

Den vanligaste bristen är inte en dålig analys, utan en bra analys som aldrig öppnas igen. Riskregistret ska vara en stående punkt på projekteringsmöten och byggmöten. Gå inte igenom alla risker varje gång – ta de röda, de nya och de där åtgärden skulle ha varit klar.

• Uppdatera värdena när läget ändras, både uppåt och nedåt.
• Stäng risker som har passerat, till exempel markrisker när grundläggningen är klar.
• Lägg till nya risker när de dyker upp. En ÄTA, ett tillbud eller ett byte av underentreprenör är signaler att se över registret.
• Koppla risker som inträffat till ÄTA-hanteringen och till frågor om hinder och tidsförlängning.
• Följ upp att arbetsmiljöåtgärderna faktiskt är genomförda, till exempel på skyddsronder. Enligt AFS 2023:1 13 § ska genomförda åtgärder kontrolleras.

Vid projektets slut är riskregistret ett av de bästa underlagen för erfarenhetsåterföring. Vilka risker inträffade? Vilka såg ingen komma? Skriv ned svaren, så blir nästa projekts riskanalys bättre från start.