PM Geoteknik och MUR: så läser och beställer du en geoteknisk undersökning

MUR, PM Geoteknik och RGeo – tre handlingar som ofta blandas ihop

När någon säger ”vi har en geoteknik” kan det betyda tre olika saker. Skillnaden spelar roll, eftersom handlingarna har olika syfte och olika status i projektet.

MUR – markteknisk undersökningsrapport

MUR är faktadelen. Där redovisas vad som har undersökts, var, hur och med vilket resultat: borrplan, sonderingsdiagram, provtagningsprotokoll, laboratorieresultat och grundvattenmätningar. MUR tolkar inte och rekommenderar ingenting. Innehållet följer i praktiken SS-EN 1997-2 (Eurokod 7, del 2 om marktekniska undersökningar), och i anläggningsprojekt kallas den ofta MUR/Geo. Vissa kommuners tekniska handböcker kräver uttryckligen att samtliga undersökningsresultat redovisas separat i en MUR.

PM Geoteknik – tolkningen

PM Geoteknik (även ”PM/Geo”, ”Projekterings-PM Geoteknik” eller ”Tekniskt PM Geoteknik”) är geoteknikerns tolkning av undersökningarna för ett visst syfte. PM:et beskriver jordlagerföljd, grundvattenförhållanden, stabilitet och sättningsegenskaper och ger rekommendationer för grundläggning, schakt och markarbeten. Ett PM för en detaljplan svarar på om marken är lämplig för bebyggelse. Ett PM för projektering ger dimensionerande värden och grundläggningsförslag.

RGeo och andra beteckningar

RGeo är en äldre beteckning från väg- och anläggningssidan, där den användes för rapporten över geotekniska undersökningar. I dag har MUR i stort sett tagit över den rollen, men beteckningarna varierar – Trafikverket, kommuner och byggherrar har egna mallar. Utgå därför alltid från projektets handlingsförteckning och fråga om något är oklart – det viktiga är att det finns en faktadel och en tolkningsdel, och att du vet vilken du läser.

• Exempel (ur en handlingsförteckning): ”Markteknisk undersökningsrapport, geoteknik (MUR/Geo), 2026-02-20. PM Geoteknik – projekteringsunderlag, rev A, 2026-03-12. Geotekniska ritningar G-10-1-001 – plan med borrpunkter, G-10-1-101–103 – sektioner.”

Vad reglerna kräver: BFS 2024:6 och Eurokod 7

Kraven på geokonstruktioner står i 7 kap. BFS 2024:6. Den viktigaste meningen finns i 3 §: en geoteknisk undersökning ska utföras för alla geokonstruktioner. Undersökningen ska klarlägga förutsättningarna för utformning och utförande, och detaljeringsgraden ska anpassas till den geotekniska kategorin. Dessutom ska tillgängliga uppgifter om jord, berg och grundvatten och om berörda byggnaders grundläggning sammanställas.

Föreskriften kräver också att geokonstruktioner utformas så att de inte orsakar skador på närbelägna byggnader genom förändrade jord- och grundvattenförhållanden (7 kap. 1 §). Därför har ett PM Geoteknik nästan alltid ett avsnitt om omgivningspåverkan – grundvattensänkning, vibrationer från spontning och pålning, sättningar i grannhuset.

Enligt allmänt råd till 2 kap. 1 § kan kraven uppfyllas med SS-EN 1997-1 (Eurokod 7) och svensk nationell bilaga. Geokonstruktioner får dessutom dimensioneras genom beräkning, provning, hävdvunna metoder, observationsmetoden eller en kombination av dessa (1 kap. 9 §). Branschens tillämpningsdokument från IEG (Implementeringskommission för Europastandarder inom Geoteknik) används fortfarande som stöd, och för Trafikverkets objekt gäller deras egna tekniska krav. Äldre projekt kan fortfarande vara projekterade enligt EKS.

Geotekniska kategorier: GK1, GK2 och GK3

BFS 2024:6 7 kap. 2 § delar in geokonstruktioner i tre geotekniska kategorier efter omfattning och komplexitet:

• Geoteknisk kategori 1 (GK1): små och enkla byggnader som utförs med försumbar risk och kända grundförhållanden – till exempel en lätt komplementbyggnad på morän i ett område där grundförhållandena är väl dokumenterade.
• Geoteknisk kategori 2 (GK2): konventionella byggnader och grundläggningar utan exceptionell risk för omgivningspåverkan eller speciella jord- eller belastningsförhållanden. Hit hör de flesta villor, radhus och flerbostadshus.
• Geoteknisk kategori 3 (GK3): allt som faller utanför GK1 och GK2 – djupa schakter intill befintlig bebyggelse, mycket lös lera, skredkänsliga slänter, stora grundvattensänkningar.

GK1 får inte användas för geokonstruktioner i säkerhetsklass 3. Ett flerbostadshus kan alltså aldrig hänföras till GK1, hur bra marken än är. Kategorin ska stå i både PM:et och konstruktörens K-PM, och den styr hur omfattande undersökningen och kontrollen under utförandet behöver vara.

I GK1 kan erfarenhet och enkla undersökningar räcka – en provgrop eller några sonderingar. I GK2 krävs normalt en planerad undersökning med sonderingar, provtagning och grundvattenobservationer samt beräkning av bärförmåga och sättningar. GK3 kräver särskilda analyser och ofta en fristående granskning.

Fältundersökningar: sondering, provtagning och grundvatten

Fältundersökningen planeras utifrån byggnadens placering, lasterna och de jordarter som kan väntas. Ett bra första steg är att titta på SGU:s jordartskarta och jorddjupskarta och i äldre MUR:ar för närliggande projekt – de finns ofta bland kommunens planhandlingar. Planiums platsanalys samlar jordarter, jorddjup och berggrund för en adress från SGU som stöd inför planeringen.

Sonderingar

• Viktsondering – en enkel och billig metod som ger en bild av lösa och fasta lager. Vanlig i lera och silt.
• Trycksondering (CPT) – mäter spetstryck, mantelfriktion och ofta portryck kontinuerligt och ger underlag för att utvärdera hållfasthet och lagerföljd.
• Hejarsondering – används i fastare jord och för att bedöma pålningsförhållanden.
• Jord-bergsondering – borrning genom jorden och ned i berg för att verifiera bergnivån. Viktigt där pålar eller plintar ska stå på berg.
• Vingförsök – mäter odränerad skjuvhållfasthet i lera direkt i fält.

Provtagning och laboratorium

Störd provtagning (till exempel skruvprovtagning) ger jordart, vattenkvot och kornfördelning. Ostörda prover från kolvprovtagning används i lera för att i laboratorium bestämma skjuvhållfasthet, sensitivitet och kompressionsegenskaper – ödometerförsök är grunden för sättningsberäkningar. Provgropar med grävmaskin ger en snabb bild av fyllning och ytliga lager och är ofta det mest prisvärda alternativet på en villatomt.

Grundvatten

Grundvattenrör och portrycksmätare installeras för att följa nivåerna över tid. En enstaka avläsning vid borrningen säger lite, eftersom grundvattnet varierar över året. PM:et ska ange både uppmätta nivåer och en bedömd högsta nivå – det är den som styr dränering, tätning och lyftkrafter.

• Exempel (ur en MUR): ”Borrpunkt 26G04: Viktsondering till 9,2 m under markytan, stopp mot sten eller block. Trycksondering till 8,6 m. Kolvprovtagning på nivåerna 2, 3, 4 och 6 m. Grundvattenrör installerat med filter 3,0–4,0 m. Avläst grundvattenyta 2026-02-14: 1,35 m under markytan (+14,85).”

Vad ett PM Geoteknik innehåller

Innehållet varierar med syftet, men ett PM för projektering av en byggnad brukar innehålla följande. Flera kommuner anger dessutom minimikrav i sina tekniska handböcker.

• Objekt, syfte och underlag – vad som planeras, vilka laster och nivåer geoteknikern har utgått från och vilken MUR som tolkas.
• Geoteknisk kategori och säkerhetsklass.
• Topografi, befintliga byggnader, ledningar och tidigare markanvändning.
• Jordlagerföljd, bergnivå och jordens egenskaper.
• Grundvatten – uppmätta och bedömda högsta nivåer.
• Stabilitet och sättningar – beräknade eller bedömda, med dimensionerande värden.
• Rekommendationer för grundläggning, schakt, återfyllning, dränering och tjälskydd.
• Omgivningspåverkan – vibrationer, grundvattensänkning, påverkan på grannfastigheter.
• Radon i jordluft och eventuellt markföroreningar, om det ingått i uppdraget.
• Kontroller under utförandet – vad som ska besiktas och mätas.

• Exempel (ur ett PM): ”Under cirka 0,5 m mulljord och fyllning följer lera till 3–5 m djup, därunder friktionsjord på berg. Leran är normalkonsoliderad till svagt överkonsoliderad med odränerad skjuvhållfasthet 15–20 kPa. Grundläggning med platta på mark direkt på leran bedöms ge sättningar av storleksordningen 50–80 mm och rekommenderas inte. Byggnaden föreslås grundläggas på spetsburna pålar till fast botten. Mark- och gårdsytor bör utföras med lättfyllning för att begränsa sättningar.”

Så läser du ett PM Geoteknik steg för steg

Du behöver inte vara geotekniker för att få ut det viktigaste. Gå igenom PM:et i den här ordningen:

• 1. Kontrollera förutsättningarna. Stämmer byggnadens placering, höjdsättning och laster med det som projekteras i dag? Har huset flyttats tio meter eller fått en våning till kan rekommendationerna vara inaktuella.
• 2. Titta på borrplanen. Ligger borrpunkterna under huset eller bara i kanten av tomten? Ju längre bort, desto större osäkerhet.
• 3. Hitta fastmarken. På vilket djup finns friktionsjord, morän eller berg? Det avgör om platta på mark är möjlig eller om det behövs plintar eller pålar.
• 4. Läs grundvattennivån – den bedömda högsta, inte bara den uppmätta.
• 5. Leta efter ordet ”sättning”. Anges sättningarna i siffror, och vilka differenssättningar kan uppstå?
• 6. Läs rekommendationerna ordagrant. ”Bör” och ”ska” betyder olika saker, och villkor som ”förutsatt att schaktbotten besiktigas” måste föras vidare.
• 7. Kontrollera vad som inte ingick. Radon, föroreningar, stabilitet mot vattendrag och vibrationspåverkan är ofta egna uppdrag.

Rekommendationerna ska sedan föras in i bygghandlingarna. Många PM anger uttryckligen att geotekniska uppgifter och rekommendationer ska arbetas in i den tekniska beskrivningen när byggnadens utformning är bestämd. Gör det – ett PM som bara ligger som bilaga läses sällan av den som står i schaktet. Se också guiden till teknisk beskrivning.

Vad PM:et betyder för grundläggningen

PM:et ger förutsättningarna – konstruktören väljer och dimensionerar. Vanliga utfall:

• Fast friktionsjord eller morän nära ytan: platta på mark eller kantförstyvad platta efter urschaktning av mulljord och fyllning. Billigast och vanligast för villor.
• Berg i dagen eller nära ytan: platta eller plintar direkt på berg efter rensning. Sprängning kan behövas, och då ska vibrationer mot grannar utredas.
• Lös lera av måttlig mäktighet: urgrävning och ersättning med friktionsjord, förbelastning eller lättfyllning för att minska lasten.
• Mäktig lös lera: pålar – spetsburna till fast botten eller berg, eller friktions- och kohesionspålar i leran. Mark och ytor utanför huset kan ändå sätta sig, vilket ger skador vid anslutningar och ledningar.
• Högt grundvatten: tät konstruktion, dränering eller dimensionering för lyftkraft. Påverkar också schaktmetod och tillfällig grundvattensänkning.

Jämför alternativen ekonomiskt och tekniskt innan valet låses fast. Planiums flöde för grundläggningsval ställer platta på mark, plintar och pålar mot varandra utifrån grundlaster och geoteknik. Den slutliga bedömningen ska ändå göras av konstruktören tillsammans med en geotekniker.

Glöm inte kontrollen under utförandet. Enligt BFS 2024:6 1 kap. 18 § ska projekteringsförutsättningar som inte gick att verifiera tidigare kontrolleras under utförandet. För grunden betyder det nästan alltid att schaktbotten ska besiktas innan något byggs på den – en kontrollpunkt som hör hemma i kontrollplanen.

Geoteknisk undersökning för villa – när behövs den?

Kravet i 7 kap. 3 § gäller alla geokonstruktioner, även en villas grund. Men omfattningen ska anpassas till kategorin, och för en villa i GK2 på känd mark kan undersökningen vara enkel: ett par provgropar och några sonderingar, sammanställda i ett kort PM, räcker ofta. Byggnadsnämnden frågar normalt hur grundläggningen är utredd vid det tekniska samrådet eller i underlaget till startbeskedet.

Räkna med en mer omfattande undersökning om något av följande gäller:

• Detaljplanens planbeskrivning eller kommunens kartor pekar ut lera, risk för skred eller ras – se guiden om översvämning och skred.
• Tomten är tidigare utfylld, eller har haft verksamhet som kan ha förorenat marken – se guiden om förorenad mark.
• Huset ligger i slänt, nära vattendrag eller kräver stödmurar.
• Du planerar källare eller ligger i ett område med högt grundvatten.
• Grannhusen har kända sättningsskador.

Radon är en egen fråga men hänger ihop med geologin. Markradonmätning görs ofta i samma uppdrag, och resultatet avgör om grundkonstruktionen ska utföras radonskyddande eller radonsäker. Läs mer i guiden om radon och geologi. Lokala förutsättningar och handläggning hittar du via bygglov per kommun.

Så beställer du en geoteknisk undersökning

Den vanligaste orsaken till ett tunt PM är en tunn beställning. Skicka med följande när du begär offert från en geoteknisk konsult:

• Situationsplan med byggnadens läge, gärna som dwg, och planerad höjdsättning.
• Byggnadstyp, antal plan, om det blir källare och ungefärliga grundlaster – en tidig lastnedräkning räcker.
• Säkerhetsklass och bedömd geoteknisk kategori.
• Kända uppgifter: äldre undersökningar, planbeskrivning, ledningskartor, tidigare markanvändning.
• Vad PM:et ska svara på – grundläggning, schakt, stabilitet, radon, föroreningar, omgivningspåverkan.
• När svaret behövs, och om undersökningen ska ingå i ett förfrågningsunderlag.

• Exempel (beställningstext): ”Uppdraget omfattar fält- och laboratorieundersökning samt MUR och PM Geoteknik för nybyggnad av flerbostadshus i 5 plan utan källare, säkerhetsklass 3. PM ska innehålla rekommendation för grundläggning, bedömda sättningar, dimensionerande grundvattennivå, schakt- och återfyllningsanvisningar, markradonklassning och bedömning av vibrationspåverkan på angränsande byggnader. Leverans som pdf samt borrpunkter i SWEREF 99 och RH 2000.”

Har du redan en MUR kan Planiums geoteknikflöde tolka jordlagren, utvärdera CPT- och vingförsök och beräkna bärförmåga och sättningar enligt Eurokod 7. Resultatet är ett utkast till PM Geoteknik som ansvarig geotekniker ska granska. Verkliga geotekniska handlingar från andra projekt kan du hitta via arkivsöket.

Vanliga misstag med geotekniken

• Att återanvända ett PM för en detaljplan som projekteringsunderlag. Planskedets PM svarar på lämplighet, inte på dimensionering.
• Att inte meddela geoteknikern när huset flyttas, höjs eller får källare.
• Att läsa MUR:en och dra egna slutsatser utan tolkningsdelen.
• Att inte föra in rekommendationerna i den tekniska beskrivningen och kontrollplanen.
• Att missa omgivningspåverkan – grannens sättningsskador efter en grundvattensänkning blir dyra.
• Att hoppa över besiktningen av schaktbotten för att schemat är pressat.

Geotekniken är en av få delar i ett projekt där osäkerheten bara kan minskas genom att gå ut och undersöka. Pengar som läggs på undersökningar tidigt tjänas nästan alltid in senare – genom färre ÄTA, färre sättningsskador och pålar som inte blir längre än kalkylerat. Kopplingen mellan geoteknik och ekonomi beskrivs i ÄTA-guiden och i byggprocessen.