Vad gör en geotekniker?
En geotekniker utreder hur jord, berg och grundvatten beter sig när man bygger på eller i dem. Frågorna är konkreta: Bär marken huset, eller måste det pålas? Hur mycket kommer byggnaden att sätta sig? Står slänten mot ån kvar när tomten lastas? Vad händer med grannhusen om grundvattnet sänks under schaktet? Svaren blir underlag för konstruktörens grundläggning, för entreprenörens schakt och för kommunens bedömning av om marken alls är lämplig att bebygga.
Arbetet delas ofta upp mellan fält, labb och kontor. I fält borrar och sonderar geotekniska fälttekniker, tar jordprover och installerar grundvattenrör. I labbet bestäms jordens egenskaper. Geoteknikern tolkar resultaten, räknar på bärförmåga, sättningar och stabilitet och skriver de rapporter som projektet bygger vidare på.
De vanligaste uppdragen:
- Geotekniska undersökningar inför detaljplan, bygglov och projektering.
- Grundläggningsrekommendationer: platta på mark, plintar, pålar eller grundförstärkning.
- Stabilitetsutredningar för slänter, strandområden och schakter, ofta kopplat till skredrisk.
- Grundvattenutredningar, länshållning och bedömning av påverkan på omgivningen.
- Dimensionering av geokonstruktioner som spont, stödmurar och förankringar.
- Kontroll under byggskedet: pålslagning, packning, sättningsmätning och omgivningskontroll.
De flesta geotekniker arbetar på teknikkonsultföretag. Andra finns hos Trafikverket, kommuner, större entreprenörer, specialistföretag inom grundläggning och hos Statens geotekniska institut (SGI).
Var i byggprocessen kommer geoteknikern in?
Geoteknik är en av få discipliner som behövs redan innan någon har ritat ett hus. Ju tidigare marken är utredd, desto färre överraskningar i kalkylen. Så här ser rollen ut genom byggprocessen:
- Tidiga skeden: skrivbordsstudie med jordartskartor från SGU, äldre undersökningar och historiska flygfoton. Ofta räcker det för att se om det är lera, morän eller berg och om det finns kända skredområden i närheten.
- Detaljplan: bebyggelse ska enligt 2 kap. 5 § PBL placeras på mark som är lämplig med hänsyn till bland annat jord-, berg- och vattenförhållandena och risken för olyckor, översvämning och erosion. En geoteknisk utredning är därför ett vanligt planunderlag, särskilt nära vatten och i lerområden.
- Program och projektering: detaljerad undersökning, PM Geoteknik och grundläggningsförslag i samråd med konstruktören.
- Bygglov: byggnadsnämnden kan begära geotekniskt underlag inför tekniskt samråd, och kontrollpunkterna för grundläggningen förs in i kontrollplanen.
- Upphandling: undersökningsresultaten ingår i förfrågningsunderlaget så att anbudsgivarna räknar på samma mark.
- Produktion: kontroll av schaktbotten, pålning, spont och grundvattensänkning, omgivningskontroll och mätningar.
Ansvar och regelverk
Geoteknikern har inget eget lagstadgat ansvar i PBL. Ansvaret för att byggnaden uppfyller kraven ligger på byggherren, och geoteknikern ansvarar mot sin uppdragsgivare enligt konsultavtalet, oftast ABK 09. I praktiken vilar ändå hela grundläggningen på geoteknikerns underlag, och en felbedömning kan bli mycket dyr.
Eurokod 7 och BFS 2024:6
Geokonstruktioner dimensioneras enligt Eurokod 7, SS-EN 1997-1. Sedan 1 juli 2025 finns Boverkets krav på bärförmåga, stadga och beständighet i BFS 2024:6, som ersatte EKS. Övergångsperioden löpte ut 1 juli 2026, men projekt som startade enligt de gamla reglerna kan fortfarande vara projekterade enligt EKS. Kontrollera vilken version som gäller i ditt projekt.
I BFS 2024:6 har geokonstruktioner ett eget kapitel (7 kap.). Där står bland annat att:
- geokonstruktioner inte får orsaka sådana förändringar av jord- och grundvattenförhållandena att närbelägna byggnader och anläggningar skadas, och inte oskäligt får försvåra användningen av intilliggande mark,
- varje geokonstruktion ska föras till en säkerhetsklass och till en geoteknisk kategori,
- en geoteknisk undersökning ska göras för alla geokonstruktioner, med en detaljeringsgrad som anpassas efter den geotekniska kategorin,
- jordens och bergets egenskaper ska beskrivas med geotekniska parametrar som bestäms från försöksresultat och andra relevanta data.
Geotekniska kategorier
- Geoteknisk kategori 1 (GK1): små och enkla byggnader med försumbar risk och kända grundförhållanden. Får inte användas för geokonstruktioner i säkerhetsklass 3.
- Geoteknisk kategori 2 (GK2): konventionella byggnader och grundläggning utan exceptionell risk för omgivningspåverkan eller speciella jord- eller belastningsförhållanden. Hit hör de flesta flerbostadshus och lokaler.
- Geoteknisk kategori 3 (GK3): det som faller utanför GK1 och GK2, till exempel djupa schakter i lera intill befintliga hus eller grundläggning i skredbenägen mark.
Valet av kategori styr hur mycket som behöver undersökas och hur noga beräkningarna ska granskas. En vanlig miss är att sätta GK1 på en villa i lerområde för att spara en undersökning.
Grundvatten och miljöbalken
Att leda bort grundvatten, till exempel vid länshållning av en byggrop, är vattenverksamhet enligt 11 kap. miljöbalken. Som huvudregel krävs tillstånd. Undantaget är när det är uppenbart att varken allmänna eller enskilda intressen skadas (11 kap. 12 §). Geoteknikern tar ofta fram underlaget för den bedömningen: hur stor sänkningen blir, hur långt den når och om sättningskänsliga hus eller träpålar påverkas. I förorenade områden måste dessutom länshållningsvattnet och schaktmassorna tas om hand på rätt sätt – läs mer i guiden om förorenad mark.
Stabilitet, skred och klimatanpassning
Stabilitetsutredningar är en av geoteknikerns viktigaste uppgifter, särskilt i Göta älvdalen, längs andra älvar och i områden med kvicklera. En slänt kan stå stabil i hundra år och sedan gå i skred när någon fyller upp tomten, gräver en ledningsgrav i släntfoten eller när ett vattendrag eroderar i ytterkurvan. Geoteknikern beräknar säkerheten mot brott och föreslår åtgärder: avschaktning, tryckbankar, erosionsskydd eller restriktioner för hur marken får belastas.
Kraven kommer från flera håll. Kommunens översiktsplan ska redovisa kommunens syn på klimatrelaterade risker för översvämning, ras, skred och erosion, och detaljplanen får inte lägga bebyggelse på olämplig mark. SGI tar fram kartläggningar och vägledning om skredrisk. Läs mer i guiden om översvämning och skred och om hur geologin påverkar radonrisken i guiden om radon och geologi.
Grundvatten och dagvatten hänger ihop med stabiliteten. Höga portryck i en slänt sänker säkerheten, och när fler ytor hårdgörs ändras avrinningen, vilket kan öka erosionen. Därför arbetar geoteknikern ofta tätt med VA- och dagvattenprojektören.
Arbetsuppgifter i praktiken: en typisk vecka
En vecka för en geotekniker på ett konsultföretag med tre parallella uppdrag kan se ut så här:
- Måndag: planering av en fältundersökning för ett nytt kvarter. Borrplan med 20 punkter, ledningskoll hos ledningsägarna och frågan om tillträde till grannfastigheterna.
- Tisdag: fältbesök. Trycksondering (CPT) och vingförsök i lera, kolvprovtagning för labb och installation av två grundvattenrör.
- Onsdag: tolkning av sonderingar från förra veckan och sättningsberäkning för en byggnad på lera. Avstämning med konstruktören om pållaster och pålnivåer.
- Torsdag: projekteringsmöte. Arkitekten vill sänka garaget en halv våning, vilket innebär djupare schakt under grundvattenytan. Geoteknikern redovisar konsekvenser för spont och länshållning.
- Fredag: granskning av entreprenörens pålningsprotokoll från ett pågående projekt och svar på en fråga om packningskontroll av fyllning under platta på mark.
Undersökningsmetoder du behöver kunna
- Sonderingar: trycksondering (CPT), viktsondering, hejarsondering och jord-bergsondering för att bestämma lagerföljd, fasthet och bergnivå.
- Provtagning: störda prov med skruvprovtagare och ostörda prov med kolvprovtagare för labbanalys av lera.
- Fältförsök: vingförsök för odränerad skjuvhållfasthet i lera.
- Grundvattenmätning: öppna rör eller portrycksspetsar, helst avlästa under flera årstider.
- Laboratorieförsök: rutinundersökning, kompressionsförsök (CRS) och skjuvförsök.
- Provgropar: ett enkelt och billigt sätt att se fyllning, moränens blockighet och grundvattennivå.
MUR, PM Geoteknik och andra handlingar
I Sverige delas den geotekniska dokumentationen traditionellt upp i fakta och tolkning. Uppdelningen har betydelse, eftersom faktadelen ofta blir kontraktshandling medan tolkningen ibland bara lämnas som upplysning.
- MUR, Markteknisk undersökningsrapport: redovisar vad som har gjorts och vad som har uppmätts — borrpunkter, metoder, sonderingsdiagram, labbresultat och grundvattennivåer. Ingen värdering.
- PM Geoteknik (projekterings-PM): geoteknikerns tolkning — jordlagerföljd, härledda värden, geoteknisk kategori, rekommenderad grundläggning, sättningar, stabilitet och vad som gäller vid schakt och grundvattensänkning. Läs mer i guiden om PM Geoteknik.
- Geotekniska ritningar: plan med borrpunkter och sektioner.
- Beskrivningar för entreprenaden: krav på schakt, fyllning, packning och pålning i den tekniska beskrivningen, ofta med AMA Anläggning som grund.
- Kontrollprogram för omgivningspåverkan: sättningsdubbar, vibrationsmätning och grundvattenmätning under byggtiden.
Undersökningen beskrivs i ordlistan som geoteknisk undersökning. Vill du se hur andra projekt redovisat markförhållanden kan du söka bland markritningar och situationsplaner i arkivet.
Samarbetet med konstruktören
Många fel uppstår i gränssnittet mellan geotekniker och konstruktör. Geoteknikern ger förutsättningar: tillåtna marktryck, bäddmoduler, pålars bärförmåga, förväntade sättningar och jordtryck mot källarväggar. Konstruktören räknar på stommen, gör lastnedräkningen och skickar tillbaka de laster som grundläggningen ska ta. Ofta behövs flera varv innan grundläggningen är bestämd.
- Kom överens om vem som dimensionerar vad: pålar, spont och stödmurar kan ligga hos endera disciplinen.
- Skriv ned förutsättningarna i ett gemensamt dokument, till exempel konstruktörens K-PM, så att båda räknar på samma värden.
- Var tydlig med osäkerheter: ett glest borrnät ger osäkra bergnivåer, och det påverkar pållängder och kalkyl.
- Följ upp i produktionen. Stämmer pålstoppen med förväntad bergnivå? Avvikelser ska återrapporteras till både geotekniker och konstruktör.
I Planium hjälper geoteknikflödet dig att sammanställa befintliga undersökningar och föra in dem i ett PM, medan grundläggningsflödet jämför alternativen utifrån samma underlag.
Begrepp du behöver kunna
- Geoteknisk undersökning — fält- och labbarbete som klarlägger jord-, berg- och grundvattenförhållanden.
- Odränerad skjuvhållfasthet — lerans hållfasthet vid snabb belastning, avgörande för stabilitet och bärförmåga.
- Sättning — markens hoptryckning under last. Lera kan sätta sig i årtionden.
- Portryck — vattentrycket i jordens porer. Högt portryck ger lägre hållfasthet.
- Kvicklera — lera som förlorar nästan all hållfasthet när den störs. Orsak till flera stora skred i Sverige.
- Säkerhetsklass — klass 1–3 utifrån hur allvarliga följderna av ett brott blir. Klassen påverkar dimensioneringen.
- Dagvatten — regn- och smältvatten som rinner av från hårda ytor.
- Detaljplan — kommunens plan där markens lämplighet prövas.
Så blir du geotekniker
Utbildning
Den vanligaste vägen är civilingenjör inom väg- och vattenbyggnad, samhällsbyggnad eller byggteknik med inriktning mot geoteknik, som finns på flera tekniska högskolor. Högskoleingenjörer i byggteknik och geovetare med kurser i geoteknik kommer också in i yrket, ofta via fältarbete eller som handläggare av enklare uppdrag. Det krävs ingen certifiering för att arbeta som geotekniker, men beställare som Trafikverket ställer erfarenhetskrav i sina upphandlingar.
Erfarenhet
De första åren handlar mycket om fält. Du lär dig mer om lera av att stå bredvid borrbandvagnen än av läroböcker. Sedan tar du över allt större utredningar, och efter några år handlägger du egna uppdrag och granskar yngre kollegors arbete. Specialisering sker ofta mot stabilitet och skred, grundläggning och pålning, berg och tunnlar eller miljögeoteknik. Svenska Geotekniska Föreningen (SGF) ordnar kurser och nätverk.
Lön
Lönen beror på erfarenhet, ort och arbetsgivare. Geotekniker lönesätts som andra ingenjörer inom teknikkonsultbranschen. Aktuell statistik finns i SCB:s Lönesök och i fackförbundens lönestatistik för ingenjörer.
Tips för dig som är ny geotekniker
- Läs alltid äldre undersökningar i området först. Kommuner och konsulter har ofta borrat på grannfastigheten.
- Skilj på fakta och tolkning. Det som står i MUR ska gå att lita på även om tolkningen ändras.
- Ange osäkerheter i klartext. ”Bergnivån bedöms ligga 8–14 meter under markytan” är mer användbart än ett medelvärde.
- Tänk på omgivningen från början. Sättningsskador på grannhus är bland de dyraste felen i ett byggprojekt.
- Gå ut på bygget när schaktet öppnas. Det är din bästa chans att se om marken stämmer med borrningarna.
- Lär dig konstruktörens språk: lastkombinationer, säkerhetsklasser och lastnedräkning. Verktyget för lastkombinationer är en bra start.
Verktyg och arbetssätt
Geoteknikern arbetar med program för tolkning av sonderingar, stabilitetsberäkningar och finita elementberäkningar (FEM), och med GIS för kartor och borrpunkter. Lika viktigt är ordning i underlaget: vilka undersökningar finns, vilka nivåer gäller i vilket höjdsystem och vilka antaganden ligger bakom varje rekommendation.
Enklare stöd finns också gratis. Lutningsberäknaren räknar om mellan procent, grader och lutning som förhållande (1:n), och grusberäknaren ger snabba mängder för fyllning och dränerande lager. För riskarbetet kring schakt och grundvatten passar mallen för riskbedömning.
Relaterade roller
- Konstruktör — dimensionerar stommen och grundläggningen utifrån geoteknikerns förutsättningar.
- Projekteringsledare — beställer undersökningar och samordnar geoteknik med övriga discipliner.
- Byggherre — ansvarar för att marken är utredd och att kraven uppfylls.
- Kontrollansvarig — bevakar att kontrollerna av grundläggningen görs enligt kontrollplanen.
- Platschef — leder schakt, pålning och grundläggning i produktionen.
Alla roller finns samlade på yrkesguider för byggbranschen.