Kontrollansvarig (KA) — vad gör en KA, certifiering och ansvar

Vad gör en kontrollansvarig?

En kontrollansvarig (KA) är en certifierad person som hjälper byggherren att visa att ett lov- eller anmälningspliktigt projekt uppfyller kraven i plan- och bygglagen. KA bygger inte, projekterar inte och besiktar inte entreprenaden. Uppgiften är att se till att kontrollen blir rätt planerad, att den faktiskt utförs och att byggnadsnämnden får ett trovärdigt underlag inför slutbesked. Ansvaret för att byggnaden uppfyller kraven ligger kvar hos byggherren — KA är byggherrens stöd och kommunens kontaktpunkt i kontrollfrågor.

KA:s huvuduppgifter i ett typiskt projekt:

• Biträda byggherren med förslaget till kontrollplan och, sedan 1 juli 2026, med att identifiera avfall och återanvändbara byggprodukter inför avfallshanteringsplanen.
• Delta i tekniskt samråd, besiktningar, andra kontroller och byggnadsnämndens arbetsplatsbesök.
• Följa upp att kontrollplanen och gällande krav och villkor följs och att kontrollerna blir gjorda.
• Informera byggherren vid avvikelser och vid behov meddela byggnadsnämnden.
• Dokumentera sina egna besök på byggplatsen.
• Lämna ett eget utlåtande, tillsammans med eventuella sakkunnigutlåtanden, som underlag för slutbesked.

Rollen är alltså en granskande och samordnande funktion — inte en kvalitetsavdelning som kontrollerar varje skruv. Det mesta av själva kontrollen görs som entreprenörernas egenkontroll; KA:s jobb är att se till att den egenkontrollen är rätt definierad och verkligen redovisas.

Var i byggprocessen kommer KA in?

KA:s formella uppdrag hänger på bygglovet eller anmälan, men en erfaren byggherre kopplar in KA redan under programskede och projektering. Byggherren ska ange vem som är KA i ansökan eller anmälan, och KA behöver ofta vara med och läsa handlingar innan det tekniska samrådet.

• Lov eller anmälan: byggherren föreslår KA. Kommunen kontrollerar att personen är certifierad med rätt behörighet.
• Tekniskt samråd: KA och byggherren går igenom kontrollplanen, organisationen, behovet av sakkunnigkontroll och vilka handlingar nämnden behöver. Därefter kan startbesked ges.
• Produktion: KA följer upp kontrollerna, deltar vid nämndens arbetsplatsbesök och gör egna byggplatsbesök enligt plan.
• Slutskede: KA samlar in intyg och egenkontroller, deltar i slutsamrådet och lämnar sitt utlåtande. Därefter beslutar nämnden om slutbesked.

Uppdraget slutar normalt med slutbeskedet. Under förvaltning och garantitid har KA ingen formell roll, men KA:s dokumentation följer med i projektets arkiv.

Ansvar och regelverk: PBL 10 kap. efter 1 juli 2026

Grunden finns i plan- och bygglagen (2010:900). Den 1 juli 2026 trädde en större ändring av 10 kap. i kraft (SFS 2026:712). Den införde en avfallshanteringsplan vid sidan av kontrollplanen, gav sakkunniga egna regler och skapade en ny aktör, byggbedömaren. Kontrollplanskravet i 10 kap. 6 § gäller dock i sin äldre lydelse när ansökan om lov eller anmälan kom in före 1 juli 2026 — många projekt som byggs just nu följer alltså de gamla reglerna. Läs mer om ändringarna i PBL från 1 juli 2026.

Var reglerna finns

• 1 kap. 8 § PBL: definitionen. En KA är en fysisk person med lämplighet, kunskap och erfarenhet som styrks med certifikat, och som har en självständig ställning gentemot den som utför åtgärden som kontrolleras.
• 10 kap. 9 §: för kontroll som omfattas av kontrollplan eller avfallshanteringsplan ska det finnas en eller flera KA. Finns flera ska byggherren se till att någon av dem samordnar.
• 10 kap. 10 §: undantag — ingen KA krävs för små ändringar av en- eller tvåbostadshus (om nämnden inte beslutar annat) eller för andra små åtgärder enligt föreskrifter.
• 10 kap. 11 §: KA:s åtta uppgifter, från kontrollplanen till utlåtandet och skyldigheten att meddela nämnden om KA lämnar uppdraget.
• 10 kap. 11 a–c §§: KA som tidigare varit delaktig i projektet får inte kontrollera en åtgärd med obligatorisk sakkunnigkontroll. Byggherren ska genast meddela nämnden om KA inte sköter sina uppgifter. Lämnar KA uppdraget föreslår byggherren en ny, som nämnden utser.

Självständighet

Kravet på självständig ställning är kärnan i rollen. KA ska inte kontrollera sitt eget arbete eller arbete utfört av någon hen är beroende av. En KA som är anställd hos entreprenören som bygger, eller som har projekterat det som ska kontrolleras, hamnar lätt i en situation där självständigheten kan ifrågasättas. KA får däremot vara anlitad och betald av byggherren — det är själva poängen med rollen.

När behövs KA — och när inte?

Huvudregeln är att lov- och anmälningspliktiga åtgärder som kräver kontrollplan också kräver KA. Typiska exempel är nybyggnad, tillbyggnad, ändringar som påverkar bärande konstruktion eller brandskydd, installation av eldstad eller ventilation i vissa fall samt rivning. Undantaget för små ändringar av en- och tvåbostadshus täcker till exempel en mindre fasadändring. Ett nytt enbostadshus kräver i regel KA. Är du osäker, fråga byggnadsnämnden tidigt. För en första bedömning kan du använda bygglovsguiden eller kolla om åtgärden kräver bygglov eller anmälan.

Byggbedömaren är ny. Det är ett certifierat företag som kan ta över kontrollen vid genomförandet av vissa nybyggnader, nämligen de som pekas ut i föreskrifter med stöd av 16 kap. 9 § 2 PBL. Den del av utförandet som byggbedömaren kontrollerar kräver då ingen kontrollplan och därmed ingen KA. Byggbedömare får däremot inte användas om någon åtgärd i genomförandet omfattas av obligatorisk sakkunnigkontroll (10 kap. 13 §). Hur stor betydelse rollen får beror på vilka föreskrifter som meddelas, så håll dig uppdaterad via Boverket och kommunen. Boverket arbetar också med föreskrifter om obligatorisk sakkunnigkontroll, som enligt myndigheten kan träda i kraft tidigast 2027.

Arbetsuppgifter i praktiken

Kontrollplanen

Kontrollplanen är KA:s viktigaste verktyg. Enligt 10 kap. 6 § ska den ange vilka kontroller som ska göras och mot vilka krav, vem som gör dem och hur, vilka anmälningar som ska göras till nämnden och vilka arbetsplatsbesök nämnden bör göra. Den ska vara anpassad till projektet. En kontrollplan som är kopierad från förra jobbet och listar ”kontroll enligt BBR” utan att säga vad, vem och hur är ett av de vanligaste skälen till kompletteringar. Se hur en färdig plan kan se ut i exemplen på kontrollplaner, eller utgå från mallen för kontrollplan.

Bra kontrollplaner utgår från projektets risker: fuktsäkerhet i känsliga konstruktioner, brandcellsgränser och genomföringar, bärande stomme, tillgänglighet och anslutningar till befintligt. Kontrollpunkterna kopplas till rätt kravnivå: Boverkets föreskrifter i BFS 2024-serien och BFS 2026:9 (energihushållning) i nya ärenden, eller BBR och EKS i äldre ärenden enligt övergångsreglerna. I praktiken pekar planen sedan ut egenkontroller, mottagningskontroller, intyg och sakkunnigkontroller.

Tekniskt samråd

Byggherren lämnar förslag till kontrollplan och avfallshanteringsplan samt tekniska handlingar senast fem arbetsdagar före samrådet, eller inom den frist nämnden bestämmer. På mötet går man igenom planering och organisation, kontrollplan, behovet av sakkunnigkontroll, behovet av arbetsplatsbesök och vilka handlingar som saknas inför startbesked. Kom påläst — det är här du som KA visar att kontrollen är genomtänkt.

Byggplatsbesök och arbetsplatsbesök

Nämnden gör minst ett arbetsplatsbesök i projekt som haft tekniskt samråd, om besöket inte är obehövligt. I stora eller komplicerade projekt, och när man kommit överens om det vid samrådet, ska besök alltid göras. KA deltar och skickar protokollet vidare till de sakkunniga. Utöver det gör KA egna byggplatsbesök i den omfattning projektet kräver och dokumenterar iakttagelser som är av värde inför slutbeskedet. Antalet besök står ofta i kontrollplanen eller i KA-avtalet.

Slutsamråd och utlåtande

När byggåtgärderna är klara kallar nämnden till slutsamråd om projektet haft tekniskt samråd. Där går man igenom hur kontrollplanen och avfallshanteringsplanen följts, avvikelser, utlåtanden från KA och sakkunniga, dokumentationen från besöken och förutsättningarna för slutbesked. KA:s utlåtande ska vara KA:s egen bedömning, inte en vidarebefordran av entreprenörens papper. Om något saknas ska utlåtandet säga det. Nämnden kan ge interimistiskt slutbesked om en icke försumbar brist återstår.

En typisk vecka för en konsult-KA

• Måndag: gå igenom inkomna egenkontroller i två pågående projekt, jaga det som saknas.
• Tisdag: tekniskt samråd för en tillbyggnad — förslag till kontrollplan skickat veckan innan.
• Onsdag: byggplatsbesök på ett flerbostadshus — fuktmätning och tätskikt i badrum enligt kontrollplanens punkter, foton och anteckningar.
• Torsdag: arbetsplatsbesök med kommunens byggnadsinspektör; protokollet distribueras till sakkunnig brand.
• Fredag: utlåtande inför slutsamråd för en villa, samt offert på ett nytt uppdrag.

Vad KA inte ansvarar för

Missförstånden om KA:s roll leder till de flesta konflikter. KA ansvarar inte för att byggnaden blir rätt — det gör byggherren enligt 10 kap. 5 § PBL. Entreprenören ansvarar mot byggherren enligt avtalet, t.ex. AB 04 eller ABT 06.

• KA är inte entreprenadbesiktningsman. Entreprenadbesiktning prövar entreprenaden mot kontraktet, medan KA följer upp kontrollen mot PBL-kraven. Samma person kan ha båda uppdragen, men det är två olika avtal.
• KA är inte projektör eller granskare av beräkningar, om det inte uttryckligen ingår i uppdraget. Konstruktionskontroll och brandskyddsdokumentation hör till konstruktören och brandkonsulten eller till sakkunniga.
• KA är inte byggarbetsmiljösamordnare. Arbetsmiljön på bygget hör till BAS-P och BAS-U.
• KA är inte byggledare. Byggledaren bevakar byggherrens intressen i entreprenaden — tid, ekonomi, kvalitet och ÄTA.
• KA utför inte egenkontrollerna. Entreprenörerna gör dem och KA följer upp att de är gjorda och redovisade.

Det betyder inte att KA saknar risk. KA ansvarar för sina egna uppgifter, och certifieringsorganet kan återkalla certifieringen om den har getts på felaktiga grunder. Enligt Boverkets allmänna råd kan det handla om felaktiga eller falska intyg, men också om oskicklighet i uppdraget. Ett slarvigt utlåtande kan alltså slå tillbaka på KA själv.

Dokument och handlingar KA arbetar med

KA tar fram en del dokument själv och granskar betydligt fler:

• Förslag till kontrollplan — KA biträder byggherren. Den fastställs i startbeskedet.
• Underlag till avfallshanteringsplan: identifiering av avfall och återanvändbara byggprodukter, särskilt vid rivning och ombyggnad.
• Anteckningar och protokoll från byggplatsbesök samt nämndens protokoll från arbetsplatsbesök.
• Inkomna egenkontroller, intyg, provningsprotokoll och sakkunnigutlåtanden.
• Tekniska handlingar inför samrådet: bygghandlingar, konstruktionsritningar, planritningar, brandskyddsbeskrivning och fuktsäkerhetsdokumentation.
• Bygglovsbeslutet med villkor — se exempel på bygglovsbeslut i arkivet — och startbeskedet.
• KA:s utlåtande inför slutbesked, ofta tillsammans med relationshandlingar och en klimatdeklaration om det krävs.

Vill du se hur riktiga handlingar ser ut innan ditt första samråd kan du söka i arkivet med verkliga bygghandlingar. Där ser du till exempel hur kontrollpunkter kopplas till ritningsnummer och hur kommuner formulerar villkor.

Begrepp du behöver kunna

• Kontrollplan: byggherrens plan för vilka kontroller som görs, av vem och hur. Fastställs i startbeskedet.
• Startbesked och slutbesked: nämndens klartecken att börja respektive att ta byggnaden i bruk.
• Egenkontroll: entreprenörens dokumenterade kontroll av sitt eget arbete — största delen av kontrollplanen.
• Sakkunnig: certifierad specialist, t.ex. inom brand eller tillgänglighet, som kontrollerar en del av arbetet och lämnar utlåtande till KA.
• Byggbedömare: certifierat företag som för vissa nybyggnader kan ta över kontrollen vid genomförandet (nytt sedan 1 juli 2026).
• Tekniskt samråd och slutsamråd: nämndens möten med byggherre och KA före start och vid avslut.
• PBL, bygglov och Boverkets byggregler: lagen, lovet och de tekniska kraven som kontrollen ska visa att man uppfyller.

Så blir du kontrollansvarig

För att arbeta som KA krävs certifiering enligt Boverkets föreskrifter och allmänna råd (BFS 2011:14) om certifiering av kontrollansvariga, senast ändrade genom BFS 2025:4 (KA 7) som gäller sedan 1 juli 2025. Certifieringen utfärdas av ett certifieringsorgan som är ackrediterat av Swedac. Du ansöker hos certifieringsorganet, inte hos Boverket.

Behörighet N och K

• Behörighet N (normal): projekt av normal art. Enligt de allmänna råden till exempel en- och tvåbostadshus samt flerbostadshus och andra byggnader med högst två våningar, och ändringar i alla slags byggnader.
• Behörighet K (kvalificerad): projekt av komplicerad art, till exempel byggnader med fler än två våningar eller stora spännvidder, kabinbanor, radio- och telemaster, vindkraftverk, fasta anläggningar för hälso- och miljöfarliga kemiska produkter samt byggnader för brandfarlig verksamhet.

Indelningen är vägledande. I det enskilda projektet kan en annan behörighet behövas än exemplen anger, till exempel K för en tekniskt krånglig ombyggnad.

Utbildning

För N krävs teknisk utbildning inom lämpligt fackområde, till exempel högskoleingenjör (120 hp), ingenjörsutbildning vid tekniskt gymnasium, yrkesteknisk högskoleutbildning (YTH), KY-utbildning, gymnasieskolans byggprogram eller annan likvärdig utbildning. För K krävs civilingenjör, arkitekt med inriktning mot byggområdet, högskoleingenjör (180 eller 120 hp), gymnasieingenjör eller likvärdigt. Har du minst tio års praktisk erfarenhet inom de områden som räknas behövs ingen teknisk utbildning.

Erfarenhet

• N: minst tre års yrkesverksamhet inom t.ex. projektering, projektledning, produktionsledning, besiktning eller kontroll, kvalitets- eller miljöledning, arbetsledning eller som byggnadsinspektör, varav minst ett år inom samma område.
• K: erfarenhet från minst två av områdena — sammanlagt fyra år för civilingenjör eller arkitekt, sex år för högskoleingenjör (180 hp) och åtta år för högskoleingenjör (120 hp) eller gymnasieingenjör. Två till tre av åren ska vara från ett och samma område.
• Erfarenheten ska till största delen komma från projekt av den art behörigheten gäller och styrkas med intyg, betyg eller referenser.

Prov, lämplighet och omcertifiering

Du ska klara ett skriftligt kunskapsprov i PBL, PBF och Boverkets föreskrifter, särskilt om kontrollplaner, samt entreprenadjuridik och konsumenttjänstlagen. Du ska också känna till bland annat arbetsmiljölagen, miljöbalken, lagen om färdigställandeskydd och lagen om klimatdeklaration. Lämpligheten styrks med intyg från din senaste yrkesverksamma treårsperiod. Certifikatet gäller högst fem år. Varje år rapporterar du fortbildning och uppdrag till certifieringsorganet. Vid omcertifiering räcker normalt en förenklad prövning, men har du inte arbetat som KA i väsentlig omfattning kan full prövning krävas. Enligt de allmänna råden innebär väsentlig omfattning några större eller ett tiotal mindre projekt.

Lön och ersättning

De flesta KA arbetar som konsulter, antingen i egen firma eller på ett teknikkonsultbolag, ofta i kombination med besiktning, byggledning eller projektledning. Det finns ingen separat yrkesgrupp för KA i officiell lönestatistik. Använd SCB:s Lönesök för närliggande yrken som byggnadsingenjörer och byggtekniker. Egenföretagare debiterar per timme eller fast pris per uppdrag — timprisberäknaren hjälper dig att räkna fram ett hållbart pris.

Vad kostar en kontrollansvarig — och hur väljer byggherren?

Det finns ingen taxa. KA prissätts på marknaden, antingen som fast pris eller löpande räkning. I stället för att gissa på belopp är det bättre att förstå vad som driver kostnaden:

• Projektets art och storlek: en villa med N-behörighet är ett helt annat uppdrag än ett flerbostadshus i fem våningar som kräver K.
• Antal byggplatsbesök och möten: det är den största posten. Fråga hur många besök som ingår.
• Kvaliteten på underlaget: dåliga handlingar och sena egenkontroller ger mer jobb för KA.
• Byggtid och etapper: lång byggtid eller flera startbesked innebär fler samråd och mer uppföljning.
• Resor och geografi.
• Tillägg: avfallsinventering, ombyggnad i kulturhistoriskt värdefull miljö, sakkunnigsamordning.

Så väljer du KA

• Kontrollera certifikatet: rätt behörighet (N/K) och att det är giltigt. Certifieringsorganen publicerar register över certifierade personer.
• Kontrollera självständigheten: KA bör inte vara anställd hos eller beroende av entreprenören eller projektören vars arbete ska kontrolleras.
• Be om referenser från liknande projekt och fråga hur KA arbetar med kontrollplanen.
• Skriv ett tydligt avtal: antal besök, vad som ingår (avfallsinventering? sakkunnigsamordning?), hur extra besök prissätts och svarstider.
• Kontrollera tillgängligheten: KA behöver kunna komma på kort varsel när kritiska moment ska kontrolleras.

Tips för dig som är ny KA

• Skriv kontrollplanen för just det här projektet. Koppla varje punkt till ett krav, en ansvarig och ett verifieringssätt. Färre, relevanta punkter är bättre än fyrtio generiska.
• Bestäm i förväg hur egenkontrollerna ska lämnas in — format, tidpunkt, mottagare. Annars sitter du med en pärm ostrukturerade foton veckan före slutsamrådet.
• Planera besöken efter riskerna, inte kalendern. Gjutning, tätskikt, brandtätning och stomresning ska ses innan de byggs in.
• Dokumentera direkt på plats med foton, mätvärden och vad du faktiskt såg. Det är ditt underlag när utlåtandet skrivs och om något ifrågasätts.
• Säg nej till det som hotar självständigheten, även när det är bekvämt.
• Håll koll på övergångsreglerna: projekt sökta före 1 juli 2026 kan följa gamla regler för kontrollplan, och äldre projekt kan ha BBR/EKS som kravnivå i stället för BFS 2024-serien.
• Läs AMA och den tekniska beskrivningen. De anger vilka kontroller entreprenören redan ska göra, och dem kan kontrollplanen hänvisa till.

Verktyg och arbetssätt

De flesta KA klarar sig med ett bra kontrollplansunderlag, en genomtänkt mappstruktur och ett smidigt sätt att dokumentera på plats. Gratis hjälp på Planium:

• Mall för kontrollplan och exempel på kontrollplaner för olika typer av projekt.
• Mall för egenkontroll och mottagningskontroll som du kan peka ut i kontrollplanen.
• Byggdagbok för att dokumentera byggplatsbesök och checklista för slutbesiktning inför avslut.
• Bygglovsguiden för en första bedömning av om åtgärden kräver lov eller anmälan, och därmed KA, samt brandklassverktyget när du läser in dig på brandskyddet.

I Planium kan du dessutom låta flödet för egenkontroll ta fram egenkontrollpunkter från projektets handlingar, och granskning av handlingar hjälper dig att hitta luckor i underlaget före det tekniska samrådet. Bedömningen och utlåtandet är fortfarande ditt.

Relaterade roller

• Projektledare: byggherrens projektledare är KA:s uppdragsgivare och den som tar emot avvikelser.
• Byggledare: bevakar entreprenaden för byggherren och är ofta den KA samarbetar närmast med på plats.
• Platschef: leder produktionen och ansvarar för att egenkontrollerna faktiskt görs.
• Konstruktör och arkitekt: tar fram handlingarna som kontrollplanen bygger på.
• BAS-P och BAS-U: arbetsmiljösamordning — en parallell roll som ofta förväxlas med KA.
• KMA-samordnare: entreprenörens kvalitets- och miljöstöd, ofta motpart när egenkontroller ska redovisas.

Se alla rollguider på Yrken i byggbranschen.