Vad gör en KMA-samordnare?
KMA står för kvalitet, miljö och arbetsmiljö. En KMA-samordnare ser till att företagets ledningssystem för de tre områdena faktiskt används i projekten: att det finns en KMA-plan, att egenkontroller görs, att avfall sorteras, att kemikalier hanteras rätt, att skyddsronder genomförs och att avvikelser fångas upp och åtgärdas. Rollen finns oftast hos entreprenörer, men även hos större beställare och konsulter. Ibland är den central och stödjer många projekt, ibland är den knuten till ett enskilt större projekt.
KMA-samordnaren är sällan den som utför arbetet eller fattar produktionsbesluten — det gör platschef och arbetsledning. Rollen är att bygga systemet, stötta projekten i att följa det och granska att det fungerar. En bra KMA-samordnare gör det lätt att göra rätt på plats, inte bara svårt att göra fel på papper.
- Ta fram, eller hjälpa projektet att ta fram, KMA-plan, miljöplan och arbetsmiljöplan.
- Tolka beställarens KMA-krav i förfrågningsunderlaget och föra in dem i projektets rutiner.
- Planera och följa upp avfallshantering, kemikaliehantering och klimatkrav.
- Delta i eller leda skyddsronder och miljöronder.
- Hantera avvikelser, tillbud och olyckor — utredning, åtgärd och uppföljning.
- Genomföra interna revisioner och förbereda externa revisioner av ledningssystemet.
- Utbilda och introducera personal och underentreprenörer i projektets KMA-rutiner.
Var i byggprocessen arbetar KMA-samordnaren?
KMA-arbetet börjar före produktionen och slutar först när dokumentationen är överlämnad. Tyngdpunkten ligger i tre skeden.
- Upphandling: granska förfrågningsunderlagets KMA-krav — certifieringar, miljöklassning, materialkrav, klimatredovisning, avfallsmål — och beskriva hur företaget uppfyller dem i anbudet.
- Produktion: KMA-plan vid projektstart, introduktion av personal, ronder, avvikelsehantering, revisioner och löpande rapportering till beställaren.
- Besiktning och slutbesked: sammanställa egenkontroller, miljödokumentation, avfallsredovisning och byggvarudokumentation till överlämning och slutsamråd.
I program och projektering kan KMA-samordnaren också bidra, till exempel med erfarenheter av vilka material och lösningar som ger problem i produktionen, och i förvaltning och garanti med uppföljning av garantianmärkningar som kvalitetsdata.
Ansvar och regelverk
KMA-samordnare är en yrkesroll, inte en lagstadgad funktion. Det juridiska ansvaret ligger kvar hos arbetsgivaren, byggherren och de lagstadgade rollerna. Men KMA-samordnaren måste kunna regelverken väl, eftersom det är där kraven kommer ifrån.
Ledningssystemen: ISO 9001, 14001 och 45001
Många byggföretag är certifierade enligt ISO 9001 (kvalitet), ISO 14001 (miljö) och ISO 45001 (arbetsmiljö), och beställare ställer ofta certifiering eller motsvarande som krav. Standarderna har en gemensam struktur — kontext, ledarskap, planering, stöd, verksamhet, utvärdering och förbättring — och kan därför drivas som ett samlat KMA-system. En ny utgåva, ISO 9001:2026, publicerades 16 september 2026, och certifierade organisationer har tre år på sig att gå över. Kontrollera aktuella utgåvor av alla tre standarderna hos SIS och övergångsreglerna hos ditt certifieringsorgan.
Arbetsmiljö
Arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöverkets föreskrifter styr arbetsmiljöarbetet. För byggprojekt är AFS 2023:3 om projektering och byggarbetsmiljösamordning central — den ersatte AFS 1999:3 den 1 januari 2025 och reglerar byggherrens ansvar, BAS-P, BAS-U och arbetsmiljöplanen. Till det kommer arbetsgivarens skyldigheter i det systematiska arbetsmiljöarbetet och föreskrifterna om risker, bland annat kemiska risker, fall, buller och vibrationer.
Miljö och avfall
Miljöbalken och avfallsförordningen (2020:614) styr miljö- och avfallsarbetet. Sedan 1 augusti 2020 ska bygg- och rivningsavfall sorteras i minst sex fraktioner — trä, mineral (betong, tegel, klinker, keramik och sten), metall, glas, plast och gips — och hållas åtskilda från varandra och från annat avfall. Det finns vissa undantag, till exempel när material sitter ihop så att de inte går att skilja åt, men bedömningen bör dokumenteras. Se Naturvårdsverkets vägledning om bygg- och rivningsavfall. Sedan 1 juli 2026 kräver plan- och bygglagen dessutom en särskild avfallshanteringsplan (10 kap. 8 a § PBL) med uppgifter om vilka byggprodukter som kan återanvändas och hur avfallet ska tas om hand, om det inte är uppenbart att en sådan plan inte behövs. Bakgrunden finns i regeländringen om kontroll och avfall.
Kvalitet och klimat
Kvalitetskraven kommer från avtalet (AF-del, beskrivningar, AMA), från Boverkets byggregler och från kontrollplanen enligt PBL. För de flesta nya byggnader krävs sedan 2022 en klimatdeklaration, och många beställare ställer egna klimatkrav i upphandlingen. Läs mer i guiden om klimatdeklaration.
KMA-samordnare och BAS-U: vad är skillnaden?
Det här är den vanligaste frågan om rollen. BAS-U — byggarbetsmiljösamordnare för utförandet — är en lagstadgad funktion som byggherren ska utse enligt arbetsmiljölagen. BAS-U samordnar arbetsmiljöarbetet på byggarbetsplatsen när flera företag arbetar samtidigt, ser till att arbetsmiljöplanen anpassas och följs, och samordnar de olika företagens skyddsåtgärder.
KMA-samordnaren har ett bredare men inte lagstadgat uppdrag: kvalitet och miljö utöver arbetsmiljö, med tyngdpunkt på ledningssystemet snarare än på samordningen mellan företagen på plats. I praktiken överlappar rollerna. På mindre projekt är det vanligt att platschefen är BAS-U och att en central KMA-samordnare stöttar. På större projekt kan KMA-samordnaren själv vara utsedd till BAS-U, eller arbeta tätt ihop med den som är det.
- BAS-U: lagstadgad, utses av byggherren, gäller arbetsmiljö under utförandet, samordnar alla företag på arbetsplatsen.
- KMA-samordnare: företagets roll, gäller kvalitet, miljö och arbetsmiljö, bygger och granskar systemet.
- Om KMA-samordnaren också är BAS-U måste uppdraget vara tydligt utsett — rollen kommer inte automatiskt med titeln.
Fördjupning: rollguiden om BAS-P och BAS-U och guiden om arbetsmiljöplanen.
Arbetsuppgifter i praktiken: en vanlig vecka
Exemplet gäller en KMA-samordnare hos en medelstor entreprenör med fyra pågående projekt.
- Måndag: projektstartmöte för ett nytt flerbostadshus. KMA-planen gås igenom med platschef och arbetsledare — vilka beställarkrav som gäller, vilka moment som har kritiska egenkontroller, hur avfallet ska sorteras och vem som gör vad.
- Tisdag: skyddsrond på ett annat projekt tillsammans med BAS-U och skyddsombud. Ställningar, fallskydd, el, ordning och reda, kemikalieförråd och avfallsstation gås igenom. Brister förs in med ansvarig och datum.
- Onsdag: genomgång av veckans avvikelser och tillbud i avvikelsesystemet. Ett tillbud med en lyft utreds tillsammans med arbetsledaren — orsak, åtgärd, och om fler projekt berörs.
- Torsdag: intern revision av egenkontrollerna i ett projekt som närmar sig slutbesiktning. Stickprov på signeringar, avvikelser och mottagningskontroller.
- Fredag: månadsrapport till beställaren — avfallsmängder och sorteringsgrad, olycksfall och tillbud, status för miljökrav. Planering av nästa veckas introduktion för en ny underentreprenör.
Mönstret är typiskt: mycket tid på plats och i möten, en del tid i system och rapporter. Den KMA-samordnare som bara sitter vid skrivbordet får ett system som ser bra ut men som ingen använder.
Avvikelsehantering
En avvikelse är när något inte blivit som det ska — ett fel i utförandet, ett brott mot en rutin, ett tillbud, ett miljöutsläpp eller ett klagomål. Processen är densamma för alla tre områdena: rapportera, åtgärda direkt, utred orsaken, besluta om förebyggande åtgärd och följ upp att den fungerade. Det svåraste är att få in rapporterna. Att bygga en kultur där avvikelser ses som information och inte som misslyckanden är KMA-samordnarens viktigaste uppgift. Mönster i avvikelserna är dessutom det bästa underlaget för erfarenhetsåterföring.
Interna revisioner
ISO-standarderna kräver att organisationen gör interna revisioner av sitt ledningssystem. I byggföretag betyder det oftast att granska projekt: finns KMA-plan, följs den, görs egenkontrollerna i tid, hanteras avvikelser, finns aktuell kemikalieförteckning? Revisionen ska leda till förbättringar, inte bara till avbockade punkter. Iakttagelser som återkommer i flera projekt pekar ofta på en rutin som behöver ändras, inte på enskilda personer.
Kemikaliehantering
På ett bygge hanteras fogmassor, lim, primer, lösningsmedel, betongtillsatser och bränslen. För varje farlig kemisk produkt ska det finnas säkerhetsdatablad, en riskbedömning av hur den används och en förteckning över produkterna på arbetsplatsen. Många beställare kräver dessutom att byggvaror bedöms i ett system för miljö- och hälsobedömning och att de dokumenteras i en loggbok. KMA-samordnaren brukar äga rutinen och kontrollera den vid ronderna.
Dokument och handlingar
- KMA-plan — projektets plan för kvalitet, miljö och arbetsmiljö: organisation, krav, kritiska moment, kontroller, rapportering. Ofta en paraplyhandling som hänvisar till miljöplan och arbetsmiljöplan.
- Miljöplan — miljökrav, miljöaspekter, kemikalierutin, transporter och eventuella miljömål. Avfallet hanteras i dag ofta i en egen avfallshanteringsplan enligt PBL.
- Arbetsmiljöplan — upprättas enligt AFS 2023:3 när det krävs; använd gärna mallen för arbetsmiljöplan.
- Egenkontroller och kontrollplan — utgå från egenkontrollmallen och mottagningskontrollen.
- Riskbedömningar och arbetsberedningar — se mallarna för riskbedömning och arbetsberedning och guiden om riskanalys i byggprojekt.
- Skyddsrondsprotokoll — mall för skyddsrond.
- Avvikelse- och tillbudsrapporter, revisionsrapporter och månadsrapporter till beställaren.
- Överlämningsdokumentation inför besiktning: egenkontroller, byggvarudokumentation, avfallsredovisning, relationshandlingar.
En situationsplan är ofta utgångspunkten för etableringsplanen med avfallsstation, kemikalieförråd och gångvägar. I arkivet kan du se hur situationsplaner och bygglovsbeslut från verkliga projekt ser ut — bygglovsbeslutet visar till exempel vilka villkor som gäller inför startbeskedet.
Begrepp du behöver kunna
- KMA — kvalitet, miljö och arbetsmiljö som integrerat ledningsområde.
- Arbetsmiljöplan — plan för arbetsmiljön under byggskedet, krav enligt AFS 2023:3.
- BAS-P och BAS-U — byggarbetsmiljösamordnare för planering/projektering och utförande.
- Skyddsrond — systematisk genomgång av arbetsplatsen för att hitta risker.
- Egenkontroll — utförarens egen dokumenterade kontroll av att kraven uppfylls.
- Kontrollplan — plan enligt PBL för vilka kontroller som ska göras.
- Entreprenadbesiktning — besiktning enligt AB 04/ABT 06 av att entreprenaden är kontraktsenlig.
- Klimatdeklaration och LCA — redovisning av byggnadens klimatpåverkan.
- Avvikelse — när utfallet inte stämmer med kravet, inklusive tillbud och olyckor.
- Intern revision — organisationens egen granskning av att ledningssystemet följs och fungerar.
Så blir du KMA-samordnare
Utbildning
Det finns inget formellt utbildningskrav. Vanliga bakgrunder är högskole- eller YH-utbildning i byggteknik, byggproduktion, miljö eller arbetsmiljö. Många kompletterar med kurser i ISO 9001/14001/45001, internrevisorsutbildning, BAS-P/BAS-U-utbildning och kurser om avfall och kemikalier. Utbildningar finns hos bland annat standardiseringsorgan, branschorganisationer och utbildningsföretag; YH-utbildningar hittar du via Myndigheten för yrkeshögskolan.
Erfarenhet
Produktionserfarenhet väger tungt. En KMA-samordnare som har varit arbetsledare vet varför egenkontrollen inte blir gjord en fredag eftermiddag — och kan därför utforma rutiner som fungerar. Andra kommer från miljö- eller arbetsmiljöområdet och lär sig produktionen på vägen. Vanlig progression är från arbetsledare eller miljösamordnare till KMA-samordnare och vidare till KMA-chef.
Lön
Lönen varierar med erfarenhet, ansvarsområde, region och arbetsgivarens storlek. Vi redovisar inga siffror vi inte kan verifiera — för aktuell statistik, använd SCB:s Lönesök och jämför med fackförbundens lönestatistik.
Tips för dig som är ny KMA-samordnare
- Var ute på arbetsplatserna. Förtroende byggs i bodarna, inte i intranätet.
- Gör KMA-planen kort och projektspecifik. En plan som upprepar ledningssystemet läses inte; en som pekar ut projektets tio kritiska punkter gör det.
- Läs förfrågningsunderlaget själv. Beställarens KMA-krav gömmer sig ofta i AF-delen och missas lätt.
- Ta avvikelser på allvar — och tacka för dem. Varje rapport som leder till en synlig förbättring ger fler rapporter.
- Håll isär dina roller. Är du även BAS-U, var tydlig med vilken hatt du har på dig och att uppdraget är formellt utsett.
- Följ upp åtgärderna. En skyddsrond utan uppföljning är bara en promenad.
- Använd siffror. Sorteringsgrad, tillbudsfrekvens och andel egenkontroller signerade i tid säger mer än allmänna omdömen.
Verktyg och arbetssätt
Grunden är ett avvikelsesystem, en dokumentstruktur för projekten och mallar som är tillräckligt enkla för att användas i mobilen. Gratismallar för skyddsrond, riskbedömning, arbetsmiljöplan, egenkontroll och slutbesiktning är bra startpunkter. För miljöfrågor kan CO₂-beräknaren ge en första uppskattning av klimatpåverkan och bullerberäknaren hjälpa vid bedömning av buller mot omgivningen.
I Planium kan du ta fram ett riskregister och ett utkast till arbetsmiljöplan ur projektets handlingar i flödet riskanalys, och granska handlingar mot varandra med granskning av handlingar. Resultatet är ett utkast som du själv bedömer och ansvarar för.
Fördjupa dig i guiden om egenkontroll och guiden om arbetsmiljöplanen.
Relaterade roller
- BAS-P och BAS-U — de lagstadgade samordnarna för arbetsmiljön.
- Kontrollansvarig — bevakar kontrollplanen enligt PBL, gränsar mot KMA-samordnarens kvalitetsarbete.
- Platschef — ansvarar för produktionen och är KMA-samordnarens närmaste partner i projektet.
- Projektledare — ansvarar för att projektets KMA-krav finns med i budget och tidplan.
- Kalkylingenjör — prissätter KMA-kraven i anbudet.
Se alla rollguider under yrken i byggbranschen och helheten i byggprocessen.