Avfallshanteringsplan enligt PBL: krav, innehåll och exempel

Vad är en avfallshanteringsplan?

En avfallshanteringsplan är byggherrens plan för hur avfallet från en bygg-, rivnings- eller markåtgärd ska kontrolleras. Den beskriver vilka byggprodukter som kan återanvändas, vilket avfall som uppstår och hur allt tas om hand. Kravet står i 10 kap. 8 a § plan- och bygglagen och infördes genom lag (2026:712), som trädde i kraft 1 juli 2026.

Själva innehållet är inte nytt. Redan sedan 2020, efter ändringarna i EU:s avfallsdirektiv, har kontrollplanen behövt redovisa återanvändbara byggprodukter och avfall. Det nya är att uppgifterna har lyfts ut till en egen plan. Kontrollplanen gäller nu bara kontrollen av utförandet, medan avfallshanteringsplanen tar hand om material och avfall. Bakgrunden finns i propositionen ”Effektiv och säker byggprocess” (prop. 2025/26:172).

Planen är varken ett miljöprogram eller en logistikplan för containrar. Den är ett myndighetsdokument som byggnadsnämnden fastställer i startbeskedet och som du måste kunna visa att du har följt när du begär slutbesked. Därför ska den vara konkret: material, mängder, mottagare och vem som kontrollerar vad.

Lagändringarna 2026 rymmer mer än avfallsplanen, bland annat byggbedömare och skärpta regler för sakkunniga. Helheten beskrivs i PBL-ändringarna om kontroll och avfall 2026. Den här guiden går igenom avfallsdelen, från första inventering till slutbesked. En färdig mall för avfallshanteringsplan kan du ladda ner som Word-fil.

När krävs en avfallshanteringsplan?

Kravet gäller alla åtgärder som behöver startbesked enligt 10 kap. 3 § PBL. Det betyder åtgärder som kräver bygglov, rivningslov eller marklov, och åtgärder som kräver anmälan enligt plan- och byggförordningen (PBF) 6 kap. 1 §. Anmälningspliktigt är till exempel att riva en byggnad med större byggnadsarea än 50,0 m² när det inte krävs rivningslov, att väsentligt ändra bärande konstruktion eller brandskydd och att installera eldstad, ventilation eller vatten och avlopp.

Undantaget är snävt formulerat: planen behövs inte ”om det är uppenbart att det saknas behov av en sådan plan”. Enligt Boverket är det byggnadsnämnden som avgör det i varje enskilt fall. Att byta till en ny eldstad i en befintlig skorsten kan vara ett sådant fall. Att riva ett garage från 1960-talet är det sällan – takplattorna kan innehålla asbest.

Så ser det ut för vanliga åtgärder

• Nybyggnad av flerbostadshus, kontor eller lokaler: alltid plan. Redovisa spill, emballage, schaktmassor och eventuell rivning av befintlig bebyggelse.
• Nybyggnad av villa med bygglov: plan krävs. Den får vara kort men ska visa fraktioner, mottagare och hur spillet hålls nere.
• Rivning med rivningslov eller anmälan: alltid plan, och nästan alltid med en materialinventering som bilaga. Se behöver jag lov för rivning?.
• Ändring av bärande vägg eller brandskydd (anmälan): ofta en enkel plan, eftersom det blir rivningsavfall i form av betong, tegel, trä och gips. Se bärande vägg.
• Installation av eldstad eller ventilation (anmälan): nämnden kan bedöma att planen är uppenbart obehövlig, men skriv ändå en rad om den gamla kaminen eller rökkanalen ska rivas ut.
• Lovfria åtgärder som inte kräver anmälan, till exempel en komplementbyggnad inom gränserna i 9 kap. 4 §: ingen avfallshanteringsplan enligt PBL. Avfallsförordningens sorteringskrav gäller ändå.

Byggbedömare tar inte bort kravet

Sedan 1 juli 2026 kan en certifierad byggbedömare ta över kontrollen vid genomförandet av vissa nybyggnader. Då behövs ingen kontrollplan för det som byggbedömaren ansvarar för (10 kap. 6 och 24 §§). Avfallshanteringsplanen ingår däremot inte i byggbedömarens ansvar. Boverket påpekar att planen – och en kontrollansvarig för den – behövs ändå, om inte nämnden bedömer planen som uppenbart obehövlig.

Ärenden som påbörjades före 1 juli 2026

Enligt övergångsbestämmelsen till lag (2026:712) gäller 10 kap. 6 § om kontrollplan i sin äldre lydelse om ansökan om lov eller anmälan gjordes före 1 juli 2026. I de ärendena ligger avfallsuppgifterna därför ofta kvar i kontrollplanen. Har du ett pågående ärende – fråga byggnadsnämnden hur de vill ha det redovisat.

Vad ska en avfallshanteringsplan innehålla?

Lagtexten i 10 kap. 8 a § är kortfattad. Planen ska innehålla uppgifter om två saker:

• Vilka byggprodukter som kan återanvändas och hur de ska tas om hand.
• Vilket avfall åtgärden kan ge upphov till och hur avfallet ska tas om hand, särskilt hur byggherren tänker möjliggöra materialåtervinning av hög kvalitet och se till att farliga ämnen hanteras och avlägsnas på ett säkert sätt.

I praktiken behöver handläggaren mer än så för att kunna fastställa planen. En användbar avfallshanteringsplan tar upp:

• Projektuppgifter: fastighet, åtgärd, byggherre, kontrollansvarig och datum för ansökan eller anmälan.
• Återbruk: byggprodukter som ska tas tillvara, med ungefärlig mängd och mottagare. Det kan vara dörrar, fönster, tegel, takpannor, sanitetsporslin, radiatorer, armaturer eller bärande stål.
• Avfallsslag och fraktioner: de sex fraktioner som avfallsförordningen kräver, plus farligt avfall, elavfall, brännbart och övrigt. Ange bedömd mängd i ton eller m³ för varje fraktion.
• Farliga ämnen: vilka som finns eller kan finnas (asbest, PCB, kvicksilver, bly, oljeförorenat material och liknande), var i byggnaden, hur de saneras och vem som tar emot avfallet.
• Logistik på plats: var sorteringen sker, antal och typ av kärl, märkning och väderskydd för gips och papp.
• Mottagare och transportörer: anläggning för varje fraktion och vem som transporterar.
• Kontroller: vad som kontrolleras, av vem, när och vilket verifikat som visar det – till exempel vågsedlar, transportdokument och mottagningskvitton.
• Förebyggande åtgärder: hur spill och överbeställning hålls nere, till exempel genom kapoptimering, prefabricering och returavtal med leverantörer.

Materialinventering som bilaga

Vid rivning, ombyggnad och tillbyggnad räcker det sällan med en uppskattning vid skrivbordet. Enligt Boverket kan redovisningen kräva en materialinventering, gärna som en egen bilaga till planen. Inventeringen bör visa bedömd mängd för varje produkt som kan återanvändas, vilka avfallsslag som sorteras ut för materialåtervinning och hur det farliga avfallet delas upp.

Ett tips från praktiken: gör inventeringen rum för rum eller byggdel för byggdel och fotografera allt. Bilderna blir underlag både för rivningsentreprenörens anbud och för diskussionen på det tekniska samrådet.

Vem gör vad – byggherre, KA och byggnadsnämnd

Byggherren bär ansvaret

Det är byggherren som ska se till att det finns en avfallshanteringsplan (10 kap. 8 a §) och att åtgärden kontrolleras enligt den plan som nämnden fastställer (10 kap. 5 a §). I en totalentreprenad skriver entreprenören ofta planen, men ansvaret mot kommunen ligger kvar hos byggherren. Skriv därför in i avtalet vem som upprättar planen, vem som för statistiken och vem som sammanställer underlaget till slutbeskedet.

Kontrollansvarig identifierar avfall och återbruk

Enligt 10 kap. 9 § ska det finnas en eller flera kontrollansvariga för den kontroll som omfattas av en kontrollplan eller avfallshanteringsplan. Kontrollansvarig (KA) ska enligt 11 § biträda byggherren med att identifiera avfall och återanvändbara byggprodukter som åtgärden kan ge upphov till. KA ska också se till att kontrollplan och villkor följs, närvara vid tekniskt samråd och arbetsplatsbesök och lämna ett utlåtande inför slutbeskedet.

Finns det flera kontrollansvariga, till exempel en för kontrollplanen och en för avfallet, ska byggherren se till att en av dem samordnar. Boverket ser inget hinder mot att en KA som är knuten till en byggbedömares organisation också sköter avfallsdelen.

När det inte behövs någon KA

Många mindre åtgärder kräver ingen kontrollansvarig. Enligt 10 kap. 10 § PBL och PBF 7 kap. 5 § gäller det bland annat små ändringar av en- och tvåbostadshus, anmälningspliktiga åtgärder, komplementbyggnader och komplementbostadshus, murar, plank och altaner samt rivningslov som bara följer av detaljplanen. Byggnadsnämnden kan ändå besluta att en KA behövs. Utan KA identifierar byggherren själv avfallet och fyller i planen.

Byggnadsnämnden fastställer och följer upp

Nämnden prövar förslaget inför startbeskedet och fastställer planen i beslutet (10 kap. 23–24 §§). Vid arbetsplatsbesök går nämnden igenom hur arbetet förhåller sig till bland annat avfallshanteringsplanen (28 §), och på slutsamrådet stäms det av hur planen har följts (32 §).

Avfallshanteringsplanen från tekniskt samråd till slutbesked

Planen följer samma väg genom byggprocessen som kontrollplanen. Så här ser stegen ut i ett ärende med lov och KA:

• Ansökan eller anmälan: ange vem som föreslås som kontrollansvarig (9 kap. 86 §). Vill du ha lov och startbesked samtidigt kan du bifoga förslaget till avfallshanteringsplan redan här.
• Före tekniskt samråd: lämna förslag till kontrollplan och avfallshanteringsplan senast fem arbetsdagar före samrådet, eller inom den tid nämnden bestämmer (10 kap. 18 §).
• Tekniskt samråd: nämnden går igenom förslaget och ska enligt 19 § särskilt ta upp hur avfall och återanvändbara byggprodukter har identifierats. Ta med inventeringen.
• Startbesked: nämnden fastställer planen och anger vem som är kontrollansvarig (24 §). Först då får arbetet börja – rivning är inget undantag.
• Under arbetet: sortera, för statistik och spara verifikat löpande. KA dokumenterar sina platsbesök.
• Slutsamråd: genomgång av hur planen följts, avvikelser och KA:s utlåtande (32 §).
• Slutbesked: byggherren ska visa att kraven i bland annat avfallshanteringsplanen är uppfyllda (34 §). Utan den redovisningen inget slutbesked – och utan slutbesked får byggnaden inte tas i bruk.

Nämndens startbesked och slutbesked bygger alltså på samma underlag. Den som vill slippa överraskningar i slutet bestämmer redan vid starten vilket verifikat som ska styrka varje kontrollpunkt – oftast mottagningskvitton och en sammanställning från avfallsentreprenören.

Sortering i sex fraktioner enligt avfallsförordningen

Vid sidan av PBL gäller avfallsförordningen (2020:614). Enligt 3 kap. 19 § ska den som producerar bygg- och rivningsavfall sortera ut minst följande avfallsslag där avfallet uppkommer och förvara dem skilda från varandra och från annat avfall:

• Trä – formvirke, spill, lastpallar som inte går i retur, rivningsvirke.
• Mineral – betong, tegel, klinker, keramik och sten.
• Metall – armeringsspill, plåt, rör, profiler och kabel.
• Glas – planglas från fönster och dörrar (glasull och isolerglas med ramar hanteras ofta separat; fråga mottagaren).
• Plast – emballage, rör, folie och cellplast.
• Gips – skivspill och rivna gipsväggar. Ska hållas torrt.

Farligt avfall ska dessutom alltid sorteras ut enligt 3 kap. 2 §, liksom bland annat förpackningar och elavfall. Den som samlar in det utsorterade avfallet får inte blanda det med annat material om det hindrar återvinning av hög kvalitet (3 kap. 25 a §).

Undantag och dispens

Kravet gäller inte konstruktioner där materialen sitter ihop så att det inte är tekniskt genomförbart att separera dem, och inte heller avfall som är så förorenat att det försvårar den lämpligaste behandlingen av resten. Tillsynsmyndigheten – oftast kommunens miljöförvaltning – kan också ge tidsbegränsad dispens från sorterings- och insamlingskraven (3 kap. 33 §), till exempel när det saknas plats. Sök dispensen i förväg och skriv in den i avfallshanteringsplanen, så att byggnadsnämnden ser varför vissa fraktioner hanteras gemensamt.

Spårbarhet för farligt avfall

Den som producerar farligt avfall ska enligt avfallsförordningens 6 kap. föra anteckningar om avfallet och lämna uppgifter till Naturvårdsverkets avfallsregister. Anteckningarna ska sparas i minst tre år. Bestäm i planen vem som rapporterar: byggherren, entreprenören eller rivningsfirman.

Sorteringen är också en arbetsmiljöfråga. Ordning, kärlplacering och transportvägar hör hemma i arbetsmiljöplanen, och det är ofta BAS-U som bestämmer var kärlen får stå.

Rivning: materialinventering, asbest och PCB

Vid rivning gör avfallshanteringsplanen mest nytta – och där kostar bristerna mest. En rivningsentreprenör som hittar asbest när väggarna väl är öppnade måste stoppa arbetet och sanera, och begär ofta ÄTA. Gör därför inventeringen innan du handlar upp rivningen och lägg den i förfrågningsunderlaget.

Materialinventering steg för steg

• Ta fram ritningar och uppgifter om byggår och tidigare ombyggnader. Sök gärna i Planiums arkiv efter äldre konstruktionsritningar och planritningar för fastigheten.
• Gå igenom byggnaden rum för rum. Notera byggprodukter som kan återbrukas och material som kan innehålla farliga ämnen.
• Ta prover där det behövs och skicka dem till ett ackrediterat laboratorium.
• Sammanställ fynd, mängder och åtgärd för varje material i en tabell som bilaga till planen.
• Bestäm ordningen: först sanering av farligt avfall, sedan demontering för återbruk och sist rivning av stommen med sortering.

Asbest

Asbest finns i byggnader som uppförts eller byggts om fram till början av 1980-talet, till exempel i eternitplattor, rörisolering, mattor och mattlim, fogmassor, kakelfix och ventilationskanaler. Arbetsmiljöverkets regler står i 3 kap. AFS 2023:13 (Risker vid vissa typer av arbeten), som skärptes genom AFS 2025:6 från 19 december 2025 – bland annat kraven på utbildning. Rivning av asbest får bara utföras av företag och personal som uppfyller Arbetsmiljöverkets krav på tillstånd och utbildning. Mer finns i guiden om asbest.

PCB

PCB finns framför allt i fogmassor och golvmassor i hus som byggdes eller renoverades 1956–1973, men också i isolerrutor och i kondensatorer i äldre armaturer. Enligt förordningen (2007:19) om PCB m.m. ska PCB-haltiga produkter i byggnader inventeras och saneras. Inför en rivning ska de tas bort först och lämnas som farligt avfall.

Andra farliga ämnen att leta efter

• Kvicksilver i lysrör, termostater, brytare och gamla avlopp under laboratorie- och tandläkarlokaler.
• Bly i gamla färgskikt, takplåtar och rörinfästningar.
• Oljeförorenad betong och jord vid pannrum och garage.
• Kreosot- och CCA-impregnerat trä, som är farligt avfall och inte får gå med i träfraktionen.
• Äldre cellplastisolering och kylaggregat, som kan innehålla freoner (CFC och HCFC).
• PVC och klorparaffiner i mattor och kabel.

Kan marken under byggnaden vara förorenad, till exempel efter en verkstad eller bensinstation, krävs en egen utredning. Läs mer i guiden om förorenad mark. Rivning av byggnader med kulturvärden kan dessutom kräva antikvarisk dokumentation – se fornlämningar och kulturmiljö.

Nybyggnad och tillbyggnad: planen handlar om spill och inköp

Vid nybyggnad finns inget att riva. Då handlar planen i stället om hur mycket material som går till spillo. Enligt förarbetena till 2020 års regler (prop. 2019/20:156) kan redovisningen visa hur byggprocessen effektiviseras för att minska förbrukningen, till exempel genom materialval, avtal om retur av material och träffsäkrare beställningar.

• Beställ efter mängdförteckning, inte på känn. Se mängdförteckning och räkna gips och isolering med gipsberäknaren och isoleringsberäknaren.
• Kräv retur av emballage, lastpallar och kabeltrummor i inköpsavtalen.
• Välj prefabricerade element eller kapade längder där det går. Se prefab eller platsgjutet.
• Planera schaktmassorna: kan de användas på tomten eller i ett närliggande projekt?
• Skydda gips, isolering och trä mot väta så att de inte blir avfall innan de byggs in.

Mängderna i avfallshanteringsplanen hänger ihop med klimatdeklarationen, eftersom spill och svinn påverkar klimatberäkningen. Använd samma mängdunderlag till båda. I Planium tar du fram mängder och klimatberäkning i flödet klimatberäkning.

Så skriver du avfallshanteringsplanen

• Börja tidigt. Identifiera avfall och återbruk under projekteringen, inte veckan före tekniskt samråd.
• Ta in KA, rivningsentreprenör och avfallsentreprenör tidigt. De vet vilka fraktioner som har mottagare i trakten och vad det kostar.
• Fyll i en tabell per fraktion: material, bedömd mängd, sorteringsplats, mottagare, behandling (återbruk, materialåtervinning, energiåtervinning, deponi) och verifikat.
• Lägg farligt avfall i en egen tabell med fyndplats, sanering, utförare och mottagare.
• Skriv kontrollpunkterna på samma sätt som i kontrollplanen: vad, vem, hur och när. Exempel: ”Asbestsanering utförd och friklassad före rivning – rivningsentreprenör – saneringsintyg – före rivningsstart”.
• Bifoga materialinventering, provsvar och eventuell dispens från miljöförvaltningen.
• Lämna förslaget till nämnden senast fem arbetsdagar före tekniskt samråd.

Kontrollplan och avfallshanteringsplan i samma dokument

Enligt propositionen och Boverket finns det inget som hindrar att kontrollplanen och avfallshanteringsplanen ligger i ett gemensamt dokument. Det är praktiskt när samma KA biträder med båda, och det fungerar lika bra digitalt – så länge det framgår vilka kontroller som hör till vilken plan. Hur en kontrollplan byggs upp visas i kontrollplan – exempel, och en Word-mall finns bland mallarna: kontrollplan.

Skriv planen så att någon som inte har varit med kan följa den: kärlplatser markerade på etableringsplanen, mottagare med namn och kontaktuppgifter, och en ansvarig person per kontrollpunkt. Följ upp mängderna på byggmötena och för avvikelser i byggdagboken.

Vanliga brister i avfallshanteringsplaner

• Generisk text utan mängder. ”Avfall sorteras enligt gällande regler” går inte att kontrollera, och nämnden kan begära komplettering.
• Ingen materialinventering vid rivning, eller en inventering som missar dolda material bakom inklädnader.
• Farligt avfall nämns men utan plats, mängd och mottagare.
• Återbruk utlovas utan mottagare. Ange vem som tar emot dörrarna eller teglet, annars blir de avfall.
• Inga verifikat. Utan vågsedlar och mottagningskvitton blir det svårt att visa att planen följts inför slutbesked.
• Planen uppdateras inte när mängderna ändras. Stäm av större förändringar med KA och vid behov med nämnden.
• Rivningen påbörjas före startbesked. Det kan ge byggsanktionsavgift enligt 9 kap. PBF.

Behandla planen som ett arbetsdokument och stäm av den löpande, på samma sätt som egenkontrollen. Lärdomar om mängder och mottagare är värda att föra vidare till nästa projekt genom erfarenhetsåterföring.