Vad betyder Klimatdeklaration?

Så tas en klimatdeklaration fram

Deklarationen tas fram i tre steg. Först fastställs vilka byggdelar som ingår: klimatskärm, bärande konstruktionsdelar och innerväggar. Installationer, ytskikt och markarbeten ligger i dag utanför kravet, även om många räknar på dem frivilligt. Sedan tas mängder fram per material, helst ur en strukturerad mängdförteckning eller BIM-modell. Till sist multipliceras mängderna med klimatdata, och resultatet redovisas i kg CO₂e per m² BTA.

Klimatdata hämtas antingen som generiska värden ur Boverkets klimatdatabas eller som specifika värden ur leverantörernas EPD:er. De generiska värdena är medvetet högt satta. Den som tidigt kräver EPD:er för betong, stål, armering och trästomme får därför siffror som är både lägre och mer rättvisande.

Själva inlämningen sker digitalt till Boverkets register. Byggherren visar sedan för byggnadsnämnden att deklarationen är registrerad, och utan registrerad deklaration ges i regel inget slutbesked.

• Tidigt skede: grov klimatkalkyl för att jämföra stomalternativ.
• Bygghandling: uppdaterad beräkning med verkliga mängder och valda produkter.
• Produktion: samla in EPD:er och faktiska leveranser, notera transportavstånd (A4) och spill och energi på plats (A5).
• Före slutbesked: slutlig beräkning, registrering hos Boverket och kvittens till byggnadsnämnden.

Var i byggprocessen och vem ansvarar

Ansvaret ligger juridiskt på byggherren, men arbetet görs oftast av en miljösamordnare, en LCA-konsult eller entreprenörens hållbarhetsfunktion. I en totalentreprenad skrivs uppdraget normalt in i kontraktet, så att entreprenören tar fram beräkningen och underlaget. Klimatdeklarationen brukar också tas upp vid det tekniska samrådet och föras in i kontrollplanen, så kontrollansvarig behöver ha koll på den.

Den största hävstången finns i tidiga skeden och programarbetet: stomval, spännvidder och betongkvaliteter låses där. I produktion handlar det mest om att dokumentera rätt. Med klimatberäkningsflödet i Planium kan du räkna A1–A5 direkt från kalkyl eller mängdförteckning.

Vanliga misstag och läget för gränsvärden

Det vanligaste misstaget är att börja för sent. Görs beräkningen först efter färdigställandet saknas EPD:er, leveransdata och transportuppgifter, och resultatet blir både dyrare att ta fram och sämre. Andra klassiker är fel area (BOA eller Atemp i stället för BTA), dubbelräknade byggdelar och att generiska värden används trots att leverantörens EPD finns.

Boverkets förslag om gränsvärden från 1 juli 2025 genomfördes inte. Inriktningen är i stället att samordna med EU:s energiprestandadirektiv (EPBD): en utökad deklaration över hela livscykeln omkring 2028, med början för större byggnader, och gränsvärden omkring 2030, se EPBD och klimatkraven. Läs mer i vår guide om klimatdeklaration och testa materialval i CO₂-beräknaren.

Regelverk: lagen (2021:787) och förordningen (2021:789) om klimatdeklarationer för byggnader, samt Boverkets föreskrifter om klimatdeklaration (BFS 2021:7). Se även Boverkets vägledning om klimatdeklaration och lagtexten hos Riksdagen.

Vanliga frågor om Klimatdeklaration