Asbest vid rivning och renovering: var den finns och vilka regler som gäller

Därför är asbest fortfarande en daglig fråga på bygget

Asbest förbjöds i Sverige 1982, men materialet sitter kvar i en stor del av de befintliga husen. Varje stambyte, fönsterbyte, golvrivning och fasadrenovering i ett äldre hus är därför också en asbestfråga. Det är inte i första hand saneringsfirmorna som riskerar att exponeras – de vet vad de gör. Risken ligger hos elektrikern som borrar i en ventilationskanal, golvläggaren som river en gammal plastmatta och snickaren som kapar en fönsterbänk.

Asbestfibrer som andas in kan ge lungcancer, lungsäckscancer (mesoteliom) och asbestos. Sjukdomarna visar sig ofta 20–40 år efter exponeringen, och det finns ingen känd nivå där risken är noll. Därför är reglerna stränga – och de skärptes ytterligare i december 2025.

Guiden riktar sig till dig som är platschef, arbetsledare, Bas-U, rivningsentreprenör, hantverkare eller fastighetsägare. Vi går igenom var asbesten brukar sitta, hur inventeringen går till, vilka tillstånd och utbildningar som krävs, vad som gäller för medicinska kontroller och avfall – och vad du som privatperson rimligen kan göra själv. Hela regelstrukturen finns beskriven i guiden AFS för byggbranschen.

Här sitter asbesten i svenska byggnader

Arbetsmiljöverkets utgångspunkt är enkel: räkna med att alla byggnader och tekniska anordningar som uppförts fram till 1982 kan innehålla asbest. Även yngre hus kan ha det, eftersom asbesthaltiga produkter låg kvar i lager och importerades efter förbudet. Byggåret är alltså en varningssignal, inte ett frikort.

Vanliga asbestmaterial i bostadshus

• Rörisolering på värme- och varmvattenrör, ofta med asbestpapp närmast röret.
• Värmepannor, kakelugnar och rökgångsanslutningar.
• Ventilationskanaler, ventilationstrummor och aggregat.
• Asbestcementskivor (”eternit”) på tak, fasader och balkonger, men också i väggar, soprum, garage och bakom elcentraler.
• Fönsterbänkar och skivor under fönster, samt fönsterkitt.
• Strålningsskydd på skåpsidor intill gasspisar.
• Plastmattor och golvplattor, mattlim och underskikt till mattor.
• Fix och fog till kakel och klinker.

Därutöver i kontor, skolor och lokaler

• Brandskyddsisolering på stålstommar.
• Undertak och ljudabsorbenter.
• Ventilationsinstallationer i större omfattning än i bostäder.
• Packningar, kablar, armerad plast och fogmassor i tekniska installationer.

De flesta av de här materialen är ofarliga så länge de sitter orörda och är hela. Problemet uppstår när någon borrar, slipar, kapar, bryter eller river – då frigörs fibrerna. Därför måste inventeringen göras innan första maskinen startar, inte efteråt.

Inventering före rivning och renovering

Enligt AFS 2023:13, 3 kap. 15 § ska arbetsgivaren, innan ett arbete som kan ge exponering för asbesthaltigt damm börjar, göra allt som behövs för att identifiera material som kan innehålla asbest. I första hand ska arbetsgivaren fråga fastighetsägaren och andra arbetsgivare och gå igenom register och dokument. Finns ingen sådan information ska en kvalificerad yrkesutövare undersöka förekomsten – och arbetsgivaren ska ha tagit del av resultatet innan jobbet börjar.

Vid rivning är kravet ännu skarpare. Finns minsta tveksamhet om huruvida byggnaden innehåller asbest ska arbetsgivaren begära ett skriftligt klarläggande från ägaren (3 kap. 32 §). I praktiken betyder det att en fastighetsägare som beställer rivning eller ombyggnad i ett äldre hus bör ha en miljö- och materialinventering klar redan i projekteringen. Den behövs ändå för avfallshanteringsplanen, som enligt 10 kap. 8 a § PBL sedan 1 juli 2026 ska redovisa hur byggherren ser till att farliga ämnen hanteras och avlägsnas på ett säkert sätt.

Checklista: en inventering som går att bygga på

• Gör inventeringen innan förfrågningsunderlaget går ut, så att saneringen kan prissättas och tidsplaneras.
• Låt en inventerare med dokumenterad erfarenhet ta prover och skicka dem till ett ackrediterat laboratorium. Ett ”troligen asbest” i protokollet hjälper ingen.
• Inventera även dolda utrymmen: bakom inklädnader, under golv, i schakt och bjälklag. Ytskiktet säger lite om vad som finns under.
• Redovisa material, läge, mängd och skick på ritning eller med foto, så att entreprenören hittar rätt.
• Skriv tydligt vad som inte har undersökts. Det är de luckorna som stoppar produktionen.
• Lämna resultatet till alla entreprenörer som berörs. Arbetsgivaren är skyldig att dela informationen med andra berörda arbetsgivare (3 kap. 15 §).

Hittar ni ändå misstänkt asbest under arbetet gäller 3 kap. 18 a §: arbetet ska stoppas omedelbart om oidentifierat asbestmaterial kan ha påverkats så att damm bildas. Arbetet får inte fortsätta förrän skyddsåtgärder har vidtagits och materialet har undersökts. Lägg in den rutinen i arbetsmiljöplanen och gå igenom den på startmötet.

Regelverket: AFS 2023:13 och skärpningarna från december 2025

Sedan 1 januari 2025 finns asbestreglerna i AFS 2023:13 om risker vid vissa typer av arbeten, 3 kap. Kapitlet ändrades genom AFS 2025:6 och AFS 2025:8, som trädde i kraft den 19 december 2025. Samtidigt sänktes det hygieniska gränsvärdet för asbest i AFS 2023:14 från 0,1 till 0,01 fibrer/cm³ (AFS 2025:5), och kraven på medicinska kontroller i AFS 2023:15 skärptes (AFS 2025:7). Ändringarna genomför ett ändrat EU-direktiv. Enligt övergångsbestämmelserna fortsätter bland annat tillstånd och utbildningar enligt de äldre reglerna att gälla.

Tre sorters tillstånd

Arbetsgivaren behöver tillstånd från Arbetsmiljöverket för att hantera asbest eller asbesthaltigt material (3 kap. 4 §). Tillstånd ges för:

• Forskning, utveckling eller analys.
• Bearbetning och behandling – ingrepp i asbestmaterial som redan är installerat, till exempel vid underhåll eller reparation.
• Rivning eller sanering – antingen både rivning och sanering eller enbart sanering.

Tillståndet ges för en viss tid eller för ett visst arbete, kan förenas med villkor och får inte överlåtas. Arbetsmiljöverket tar hänsyn till om sökanden tidigare har brutit mot reglerna. Till ansökan ska bland annat hanterings- och skyddsinstruktioner, utbildningsintyg, tjänstbarhetsintyg och ett yttrande från skyddsombudet bifogas.

Undantaget för håltagning

Det enda undantaget från tillståndskravet vid bearbetning och behandling gäller håltagning (3 kap. 6 §). Tre villkor måste alla vara uppfyllda: högst tre tillfällen per arbetsgivare och kalenderår, mindre än en persontimme per tillfälle och utsug direkt vid hålet. Undantaget gäller inte rivning eller sanering, och kraven på utbildning och medicinska kontroller gäller ändå.

Anmälan före varje objekt

Den som har tillstånd för rivning eller sanering måste också anmäla varje enskilt arbete (3 kap. 12 §). Anmälan ska ha kommit in till Arbetsmiljöverket senast två helgfria vardagar före start. Den ska bland annat innehålla adress, beställare, tidsperiod, typ och mängd av asbestmaterial, skyddsåtgärder, deltagande personal med utbildningsbevis, datum för senaste medicinska kontroll och hur avfallet tas om hand.

Att riva eller sanera asbest utan tillstånd ger en sanktionsavgift på 40 000–400 000 kronor beroende på antalet sysselsatta (3 kap. 7 §). Att sätta in rivnings- eller saneringspersonal utan giltigt bevis om särskild och kompletterande utbildning kostar 50 000 kronor per person (3 kap. 31 c §).

Utbildning: vem behöver vilken?

Reglerna skiljer på två nivåer. Båda utbildningarna ska vara teoretiska och praktiska, avslutas med ett kunskapsprov och dokumenteras i ett utbildningsbevis med bland annat namn, födelsedatum, datum, längd, innehåll, språk och instruktörens kvalifikationer.

• Allmän utbildning (3 kap. 14 §): för den som leder eller utför bearbetning och behandling, till exempel håltagning eller reparationer i asbestmaterial. Sedan december 2025 krävs den också för arbetstagare som inte ska arbeta med asbest men som exponeras eller sannolikt kommer att exponeras för asbesthaltigt damm – i praktiken många snickare, elektriker, rörmokare, målare och fastighetsskötare som jobbar i äldre hus.
• Särskild utbildning (3 kap. 31 §): för den som leder eller utför rivning eller sanering. Den omfattar även saneringsteknik, utrustning och praktiska övningar och uppfyller samtidigt kravet på allmän utbildning.
• Kompletterande utbildning (3 kap. 31 a §): den som har särskild utbildning ska repetera minst vart femte år.

Utbildningen ska ges på ett språk som deltagarna förstår. På arbetsplatser med utländsk arbetskraft bör Bas-U och arbetsledare kontrollera just det – inte bara att det finns ett papper. Se även rollguiden för Bas-P och Bas-U och arbetsledare.

Så går en asbestsanering till i praktiken

Reglerna styr metoden i detalj. Huvudprincipen är att asbestmaterialet så långt det går ska tas bort innan resten av byggnaden rivs, och att rivning eller sanering ska väljas före andra sätt att hantera asbesten (3 kap. 15 a och 34 §§).

Inomhus: inneslutning och undertryck (3 kap. 36–37 §§)

• Arbetsområdet ska vara inneslutet och ha undertryck genom mekanisk frånluft.
• Luftomsättningen i inneslutningen ska vara minst tio gånger per timme.
• Frånluften ska gå genom fläktaggregat med filter, helst direkt ut i det fria.
• Undertrycket ska kunna kontrolleras.
• In- och utpassage sker genom luftsluss, i första hand i tre steg.
• Handhållna och mobila maskiner ska vara kopplade till utsug.
• Innanför inneslutning med luftsluss krävs tryckluftsapparat med säkerhetstryck eller likvärdigt andningsskydd.

Avspärrning, skydd och städning

• Arbetsplatsen ska avgränsas och skyltas, till exempel ”Varning – Rivning – Asbest – Tillträde förbjudet för obehöriga” (35 §).
• Dammsugare och punktutsug får bara återföra luft om minst 99,95 procent av det respirabla asbestdammet avskiljs (22 §). I praktiken betyder det utrustning i dammklass H.
• Skyddskläderna ska vara heltäckande, dammtäta och utan fickor. De dammsugs och tas av i luftslussen innan andningsskyddet tas av (24, 25 och 40 §§).
• Efter rivningen ska ytor dammsugas och tvättas och lokalen efterventileras. Inneslutningen får inte tas bort förrän en kontroll visar att det inte finns risk för exponering (43 §).
• Exponeringen ska kontrolleras regelbundet om riskbedömningen visar att det behövs, och arbetet ska stoppas om nivåerna inte är godtagbara (23 §).

Hanterings- och skyddsinstruktionerna som lämnades in med tillståndsansökan ska anpassas till varje objekt innan arbetet börjar (33 §). Tillståndsbeslutet, de anpassade instruktionerna, utbildningsbevis, tjänstbarhetsintyg och uppgifterna i anmälan ska finnas på arbetsplatsen (13 §) – något Bas-U kan stämma av vid skyddsronden.

Medicinska kontroller och exponeringsregister

Enligt AFS 2023:15, 6 kap. 1 och 4 §§ ska arbetsgivaren ordna medicinsk kontroll med bedömning för tjänstbarhetsintyg för den som ska arbeta med asbest enligt tillståndsreglerna, och även för den som i annat arbete exponeras för asbesthaltigt damm. Kontrollen görs innan personen börjar i arbetet och därefter med högst tre års mellanrum, eller tätare om intyget säger det.

Det tidigare undantaget för den som exponeras mindre än 50 timmar per år togs bort i december 2025. Arbetsgivaren ska dessutom föra ett exponeringsregister över de arbetstagare som omfattas (AFS 2023:13, 3 kap. 45 §). Den som sätter in personal utan giltigt tjänstbarhetsintyg riskerar sanktionsavgift.

Asbestavfall är farligt avfall

Asbesthaltigt material, avfall och förorenad skyddsutrustning ska genast samlas in i förslutna, dammtäta förpackningar med tillräcklig hållfasthet och märkas med en varningstext som innehåller ordet ”asbest” (AFS 2023:13, 3 kap. 21 och 28 §§). Avfallet är farligt avfall enligt avfallslagstiftningen. Det betyder krav på en transportör med rätt tillstånd, dokumentation av vart avfallet tar vägen och en mottagare som tar emot asbest.

• Redovisa asbest i projektets avfallshanteringsplan: var den finns, uppskattad mängd, vem som transporterar och vart.
• Ordna en separat, låsbar och skyltad plats för asbestsäckar och storsäckar – aldrig i den vanliga blandcontainern.
• Eternitskivor ska lyftas ned hela, inte brytas, och slås in i plast.
• Spara transportdokument och mottagningskvitton. Kontrollansvarig och byggnadsnämnd kan vilja se dem inför slutbesked.

Fråga kommunens miljöförvaltning och den lokala avfallsanläggningen vilka mottagningsrutiner som gäller. Villkoren skiljer sig mellan kommunerna.

Vad får du göra själv som privatperson?

Arbetsmiljöverkets asbestregler riktar sig till arbetsgivare och till dig som driver yrkesmässig verksamhet utan anställda. Bygger du om ditt eget hus på fritiden gäller de formellt inte dig. Men fibrerna är lika farliga – och du riskerar att sprida damm till resten av huset och till grannarna.

Vi rekommenderar bestämt att du anlitar ett företag med asbesttillstånd så fort materialet ska bearbetas eller rivas. Gör du ändå något själv, håll dig till följande:

• Låt materialet sitta om det är helt och inte ska röras. Det är ofta det säkraste.
• Ta inte prover genom att bryta eller skrapa själv i ett material som kan damma. Låt en inventerare göra det.
• Borra, slipa, kapa eller högtryckstvätta aldrig material som kan innehålla asbest – särskilt inte eternittak och eternitfasader.
• Ska du ändå hantera hela, intakta skivor: fukta dem, lyft ned dem hela, packa in dem i kraftig plast, använd andningsskydd med P3-filter och engångsoverall, och kontakta kommunens miljöförvaltning och avfallsanläggning innan du börjar.
• Anlitar du en hantverkare: berätta vad du vet om huset och visa en eventuell inventering. Firman är skyldig att ta reda på om det finns asbest, och det är du som har informationen.

Som fastighetsägare eller förvaltare är det klokt att föra ett asbestregister över fastigheten och lämna ut det vid varje beställning. Det sparar tid, minskar risken för stopp och ger mer träffsäkra anbud. Se även byggherrens roll och fastighetsförvaltarens.

Vanliga brister vid inspektioner och på bygget

• Ingen inventering alls, eller en inventering som bara omfattar synliga ytor.
• Hantverkare som inte har den allmänna asbestutbildning som sedan december 2025 krävs för den som kan exponeras.
• Utbildningsbevis som saknar uppgifter om längd, innehåll eller språk – eller där femårsgränsen för repetitionsutbildning har passerats.
• Tjänstbarhetsintyg som har gått ut, eller som saknas helt för personer som bara jobbar med asbest ibland.
• Håltagning som räknas som undantag fast villkoren om antal tillfällen, tid eller utsug inte är uppfyllda.
• Dammsugare utan rätt filterklass, eller tryckluft och torrsopning vid städning.
• Asbestsäckar i blandcontainern eller omärkt avfall.
• Inneslutningen rivs innan kontrollen efter saneringen är klar.

Många av bristerna går att fånga i en riskbedömning före start och i en arbetsberedning för varje moment där äldre material berörs. I Planium kan du köra riskanalysflödet på projektets handlingar och se var asbestrisken behöver hanteras i riskanalysen.

Checklista för platschef och Bas-U

• Finns en material- och miljöinventering, och omfattar den de ytor som ska röras?
• Har fastighetsägaren lämnat skriftligt klarläggande om asbest där det finns minsta tveksamhet?
• Har saneringsföretaget tillstånd för rivning och sanering, och är anmälan inlämnad minst två helgfria vardagar före start?
• Har alla som leder och utför saneringen särskild utbildning, repetition inom fem år och giltigt tjänstbarhetsintyg?
• Har övriga yrkesgrupper som kan exponeras allmän asbestutbildning?
• Är arbetsmiljöplanen uppdaterad med asbestmomenten som arbete med särskild risk (AFS 2023:3, 11 kap. 12 §)?
• Finns en stopprutin om okänt material påträffas?
• Är avfallshanteringen ordnad: förpackningar, märkning, uppställning, transportör och mottagare?
• Är kontrollen efter sanering gjord innan andra yrkesgrupper släpps in?

Rollguiderna för platschef och KMA-samordnare beskriver hur ansvaret brukar fördelas i produktionen.