Kontrollplan enligt PBL: exempel för villa, tillbyggnad, eldstad och rivning

Vad ska en kontrollplan innehålla?

En kontrollplan är byggherrens plan för att kontrollera att en lov- eller anmälningspliktig åtgärd utförs så att kraven i plan- och bygglagen uppfylls. Den är grunden för kommunens kontroll: byggnadsnämnden fastställer planen i startbeskedet och prövar mot den inför slutbeskedet.

Sedan 1 juli 2026 har 10 kap. 6 § PBL en ny lydelse genom lag (2026:712). Kontrollplanen ska innehålla uppgifter om:

• vilka kontroller som ska göras och vilka krav kontrollerna ska avse,
• vem som ska göra kontrollerna och hur de ska utföras,
• vilka anmälningar som ska göras till byggnadsnämnden, och
• vilka arbetsplatsbesök byggnadsnämnden bör göra och när besöken bör ske.

Uppgifterna om avfall och återanvändbara byggprodukter, som tidigare stod i kontrollplanen, ligger nu i en egen avfallshanteringsplan (10 kap. 8 a §). Båda planerna får ändå ligga i samma dokument, så länge det framgår vad som hör till vilken. Mer om reformen finns i PBL-ändringarna om kontroll och avfall 2026.

Anpassad till det enskilda fallet

Enligt 10 kap. 7 § ska planen vara anpassad till omständigheterna och ha den detaljeringsgrad som behövs för att de väsentliga tekniska egenskapskraven i 8 kap. 4 § uppfylls, förvanskningsförbudet följs och varsamhetskravet uppfylls. Boverket betonar att kontrollerna ska koncentreras till de kritiska momenten, och att du hittar dem bäst genom en riskanalys tillsammans med projektorganisationen.

Egenkontroll eller sakkunnig

Av planen ska det enligt 8 § framgå vad som kontrolleras inom byggherrens dokumenterade egenkontroll och vad som kontrolleras av en sakkunnig. Vid bedömningen ska särskild hänsyn tas till risken för allvarliga personskador eller störningar för samhället och miljön. Sedan 1 juli 2026 kan regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer dessutom föreskriva obligatorisk sakkunnigkontroll för vissa åtgärder.

Projektering hör inte hemma i planen

Kontrollplanen gäller utförandet, alltså själva bygg-, rivnings- och markarbetena. Enligt Boverket ska den väsentliga projekteringen vara klar och kontrollerad innan startbesked ges för de delar som beskedet omfattar. Vill du börja innan allt är projekterat kan nämnden ge startbesked för en del av åtgärden.

När krävs en kontrollplan – och när inte?

Kontrollplan krävs för alla åtgärder som behöver startbesked, det vill säga sådana som kräver bygglov, rivningslov, marklov eller anmälan (10 kap. 3 och 6 §§). Det gäller även lov i efterhand och tidsbegränsade lov. Det finns tre undantag:

• Byggnadsnämnden får i det enskilda fallet besluta att det inte behövs någon kontrollplan för enklare åtgärder (6 a §). Boverket nämner trädfällning, fasadändring, mur, plank, skyltar, ändrad användning utan byggåtgärd och mindre rivningar.
• Utförande som omfattas av en byggbedömares kontroll kräver ingen kontrollplan. Byggbedömaren tar i stället fram en skriftlig, riskbaserad beskrivning av kontrollerna (10 kap. 13 a §).
• Ärenden där ansökan eller anmälan kom in före 1 juli 2026 följer den äldre lydelsen av 6 §. Det är inget undantag från kravet, men innehållet ser annorlunda ut.

Är du osäker på om åtgärden kräver lov eller anmälan? Börja med bygglovsguiden eller översikten behöver jag bygglov?.

Så ser en kontrollplan ut

De flesta kommuner har en egen blankett, men nästan alla bygger på samma matris. Varje rad är en kontrollpunkt, och kolumnerna svarar på frågorna i 6 §:

• Kontrollpunkt – vad som ska kontrolleras, till exempel ”Fuktskydd av syll”.
• Krav / kontrolleras mot – var kravet finns: bygglovshandling, konstruktionsritning, brandskyddsbeskrivning, Boverkets föreskrifter, tillverkarens anvisning.
• Vem – byggherre (BH), entreprenör (E), kontrollansvarig (KA) eller sakkunnig (SK).
• Hur – metod: okulär kontroll, mätning, provtryckning, intyg eller foto.
• När – före gjutning, före igenbyggnad, före inflyttning.
• Verifikat och signatur – det som visar att kontrollen är gjord, med datum och namn.

Överst står projektuppgifterna: fastighet, åtgärd, diarienummer, byggherre, KA och eventuella sakkunniga. Längst ned listas anmälningarna till nämnden och de arbetsplatsbesök som nämnden bör göra. Exemplen nedan visar kontrollpunkter i formen ”kontrollpunkt – vem – verifikat”. En komplett Word-mall hittar du under mallar: kontrollplan.

Exempel 1: kontrollplan för nybyggnad av villa

Ett nytt enbostadshus kräver bygglov, kontrollansvarig, tekniskt samråd och arbetsplatsbesök. Kontrollplanen har ofta 25–40 punkter. Här är ett typiskt urval för ett trähus med platta på mark:

Mark och grund

• Utsättning och höjdläge enligt situationsplan och nybyggnadskarta – BH/E – inmätningsprotokoll.
• Schaktbotten och markförhållanden mot geoteknisk undersökning – E – egenkontroll med foto.
• Dränering och kapillärbrytande skikt – E – egenkontroll med foto.
• Markisolering och kantelement – E – egenkontroll med foto.
• Armering före gjutning mot konstruktionsritning – E – egenkontroll med foto. Räkna mängder med armeringsberäknaren.
• Radonskydd, om markradonmätning eller kommunens underlag visar att det behövs – E – egenkontroll. Se radon och geologi.

Stomme, fukt och brand

• Bärande konstruktion och förankring enligt konstruktionshandling – E – egenkontroll. KA stämmer av vid platsbesök.
• Fuktsäkerhet: syllisolering, skydd av virke under byggtiden, fuktkvot före inbyggnad – E – fuktmätningsprotokoll. Se fuktsäkerhetsprojektering.
• Lufttäthet och ångspärr, skarvar och genomföringar – E – egenkontroll, vid behov täthetsprovning.
• Brandskydd: avstånd till tomtgräns, brandavskiljning mot garage, brandvarnare – E – egenkontroll. Kontrollera mot Boverkets brandregler (BFS 2024:7).
• Våtrum: tätskikt enligt branschregler – E med behörighet – kvalitetsdokument. Se våtrum och branschregler.

Installationer och färdigställande

• Vatten och avlopp: täthetsprovning, fall och rensbarhet – VVS-entreprenör – provtryckningsprotokoll.
• Ventilation: injustering och första funktionskontroll innan systemet tas i bruk (PBF 5 kap. 1 §) – certifierad funktionskontrollant – protokoll.
• Energihushållning: verifiering av beräknad energiprestanda – BH/energiberäknare – energiberäkning. För nya ärenden gäller BFS 2026:9 sedan 1 oktober 2026, medan äldre ärenden kan bedömas enligt BBR. Se U-värdesberäknaren.
• Tillgänglighet och bostadsutformning enligt bygglovshandlingar – KA – platsbesök.
• Säkerhet vid användning: räcken, trappor, glas i utsatta lägen – E – egenkontroll. Räkna trappor med trappberäknaren.
• Relationshandlingar samt drift- och skötselinstruktioner överlämnade – E till BH – förteckning.
• Klimatdeklaration inlämnad, om byggnaden omfattas – BH – kvittens från Boverket. Se klimatdeklaration.

Anmälningar och arbetsplatsbesök

• Anmälan till nämnden när arbetet påbörjas och när det är klart för slutsamråd – BH.
• Arbetsplatsbesök: lämpligen när stommen är rest men före igenbyggnad, så att nämnden ser konstruktion och fuktskydd.
• Begäran om slutbesked med KA:s utlåtande, verifikat och eventuella sakkunnigutlåtanden – BH.

Exempel 2: kontrollplan för tillbyggnad av villa

En tillbyggnad kräver bygglov om den går över taknocken eller om den – tillsammans med tidigare lovfria tillbyggnader – blir större än 30,0 m² bruttoarea eller öppenarea (9 kap. 10 § PBL). Mindre tillbyggnader kan vara lovfria men kräver ändå anmälan om bärande konstruktion eller brandskydd påverkas väsentligt. Små ändringar av en- och tvåbostadshus kräver inte KA om nämnden inte beslutar annat (10 kap. 10 §). Läs mer om tillbyggnad.

Kontrollpunkterna liknar villans, men tyngdpunkten ligger på mötet mellan nytt och gammalt:

• Grundläggning och sättningsrisk i anslutningen mot befintlig grund – E – egenkontroll, foto.
• Upplag och avväxlingar där befintlig yttervägg öppnas – E – egenkontroll mot konstruktionsritning, sakkunnig om ingreppet är stort.
• Fukt- och lufttäthet i anslutningen mellan ny och befintlig vägg och tak – E – egenkontroll, foto.
• Takavvattning och snörasrisk där nya och gamla tak möts – E – egenkontroll. Se snö- och vindlast.
• Brandskydd om tillbyggnaden hamnar nära tomtgräns eller grannbyggnad – E – egenkontroll mot brandkraven i BFS 2024:7.
• Ventilation och värme i den nya delen samt påverkan på befintligt ventilationssystem – E – injusteringsprotokoll.
• Varsamhet och förvanskningsförbud om huset har kulturvärden – KA eller sakkunnig kulturvärden (SAK) – utlåtande.

Exempel 3: kontrollplan för komplementbostadshus

Sedan 1 december 2025 har ”attefallshus” ersatts av begreppet komplementbostadshus. Inom detaljplan är ett komplementbostadshus lovfritt upp till 30,0 m² byggnadsarea och 4,0 meters taknockshöjd, utanför detaljplan upp till 50,0 m² och 4,5 meter (9 kap. 4–5 §§). Själva nybyggnaden finns inte med bland de anmälningspliktiga åtgärderna i PBF 6 kap. 1 §, men installation av vatten och avlopp, ventilation eller eldstad i byggnaden kräver anmälan. Ett komplementbostadshus med kök och badrum blir därför i praktiken ofta ett anmälningsärende med startbesked och kontrollplan. Kontrollera med kommunen och läs komplementbostadshus.

Ingen KA krävs för komplementbostadshus (PBF 7 kap. 5 §), så byggherren signerar själv eller låter entreprenören göra det. En rimlig plan har 10–15 punkter:

• Placering inom tomten och avstånd till gräns och grannbyggnad enligt situationsplan – BH – inmätning eller foto med måttband.
• Byggnadsarea och taknockshöjd inom gränserna – BH – mätning.
• Grundläggning och markfukt – E – egenkontroll, foto.
• Bärande konstruktion och förankring mot vind – E – egenkontroll mot tillverkarens eller konstruktörens anvisning.
• Brandskydd mot grannbyggnad, om avståndet är litet – E – egenkontroll mot brandkrav.
• Våtrum med tätskikt enligt branschregler – behörig plattsättare – kvalitetsdokument.
• Vatten och avlopp: täthetsprovning och anslutning – VVS-entreprenör – protokoll. Utanför kommunalt VA-område krävs dessutom tillstånd för enskilt avlopp från kommunens miljöförvaltning.
• Ventilation i bostaden och våtrummet – E – flödesmätning eller injusteringsprotokoll.
• Brandvarnare och utrymning genom fönster – BH – foto.
• Energihushållning och isolering enligt beskrivning – E – egenkontroll.

Exempel 4: kontrollplan för att ta bort en bärande vägg

En ändring som väsentligt påverkar bärande konstruktion kräver anmälan (PBF 6 kap. 1 § 2). Anmälningsärenden kräver normalt ingen KA, men nämnden kan besluta något annat. Det viktigaste underlaget är en konstruktionsberäkning med ritning från en konstruktör. Läs mer om bärande vägg.

• Konstruktionshandling (beräkning och ritning) klar innan arbetet börjar – BH – handlingen bifogad anmälan.
• Tillfällig stämpning innan väggen rivs – E – egenkontroll, foto.
• Balk och pelare enligt konstruktionshandling: dimension, material och kvalitet – E – följesedel, foto.
• Upplag och lastnedföring hela vägen ned till grund – E – egenkontroll, foto. Konstruktören kan behöva kontrollera på plats.
• Brandskydd: stålbalken brandskyddad om det krävs, brandcellsgränser intakta – E – egenkontroll mot brandkraven.
• Installationer som flyttats (el, vatten, ventilation) – respektive installatör – egenkontroll.
• Avfall från rivningen sorterat enligt avfallshanteringsplanen – E – mottagningskvitto.

I flerbostadshus tillkommer brandskydd mellan lägenheter, ljud och bostadsrättsföreningens tillstånd. Planium har ett eget flöde för befintlig stomme när du behöver bedöma en äldre konstruktion.

Exempel 5: kontrollplan för eldstad

Installation eller väsentlig ändring av eldstad eller rökkanal kräver anmälan (PBF 6 kap. 1 § 4). Ingen KA krävs, så byggherren upprättar planen själv. Eldstaden får inte tas i bruk förrän du har fått slutbesked. Läs mer om eldstad.

• Eldstad och rökkanal är produkter med dokumenterade egenskaper, till exempel CE-märkning eller typgodkännande, och fungerar ihop – BH – produktblad bifogat.
• Bjälklagets bärförmåga för eldstadens vikt – BH/E – bedömning, vid behov av en konstruktör.
• Avstånd till brännbart material och eldfast underlägg enligt tillverkarens anvisning – installatör – egenkontroll, foto.
• Skorstenens höjd över tak och avstånd till taknock – installatör – egenkontroll.
• Täthet i rökkanalen och anslutning mellan eldstad och skorsten – skorstensfejartekniker – besiktningsprotokoll eller intyg.
• Genomföring i bjälklag och tak med rätt brandisolering – installatör – foto innan igenbyggnad.
• Tilluft till eldstaden och samverkan med ventilation eller köksfläkt – BH/installatör – egenkontroll.

Många kommuner kräver ett utlåtande från en skorstensfejartekniker eller motsvarande innan de ger slutbesked. Fråga också vilken sotningsfrist som gäller för den nya eldstaden.

Exempel 6: kontrollplan för rivning

Inom detaljplan krävs i regel rivningslov för att riva en byggnad (9 kap. 43 §). Utanför detaljplan krävs anmälan för byggnader med större byggnadsarea än 50,0 m² (PBF 6 kap. 1 § 1). Rivningslov kräver normalt KA, men anmälningsärenden och rivningslov som följer av bestämmelser i detaljplan eller områdesbestämmelser gör det inte (PBF 7 kap. 5 §). Vid rivning behövs nästan alltid en avfallshanteringsplan vid sidan av kontrollplanen. Läs mer om rivning.

• Materialinventering och inventering av farligt avfall gjorda före rivning – BH/inventerare – inventeringsrapport.
• Asbest och PCB sanerade av entreprenör med tillstånd – saneringsentreprenör – saneringsintyg och friklassning. Se asbest.
• Avstängning och proppning av el, vatten, avlopp, fjärrvärme och gas – ledningsägare och installatör – intyg.
• Skydd av grannfastighet, gata och vegetation som ska sparas – E – egenkontroll, foto före och efter.
• Stabilitet hos kvarvarande byggnadsdelar vid delrivning – E, vid behov konstruktör – egenkontroll.
• Sortering i sex fraktioner och farligt avfall enligt avfallshanteringsplanen – E – mottagningskvitton.
• Återställning av tomten: fyllning, utjämning och avspärrning av öppna schakt – E – foto.

Rivning av bärande konstruktioner och arbete med hälsofarliga material räknas som arbete med särskild risk och ska tas upp i arbetsmiljöplanen. BAS-U ska se till att planen är anpassad innan arbetet startar.

Vem signerar vad i kontrollplanen?

Byggherren

Byggherren ansvarar för att det finns en kontrollplan och att åtgärden kontrolleras enligt den (10 kap. 5 a och 6 §§). Byggherren lämnar förslaget till nämnden senast fem arbetsdagar före tekniskt samråd (18 §) och begär slutbesked med underlag. Har du anlitat en totalentreprenör kan du överlåta arbetet, men inte ansvaret.

Entreprenören

De flesta kontrollpunkter verifieras genom entreprenörens egenkontroll. Den som har utfört eller kontrollerat ett moment signerar med datum – löpande, inte i efterhand. Mer om upplägget finns i egenkontroll i byggprojekt.

Kontrollansvarig

KA ska enligt 11 § bland annat biträda byggherren med förslaget till kontrollplan, se till att planen följs, närvara vid tekniskt samråd och arbetsplatsbesök, dokumentera sina platsbesök och lämna ett eget utlåtande inför slutbeskedet. KA ska vara certifierad och ha en självständig ställning i förhållande till den som utför åtgärden (1 kap. 8 § PBL). KA signerar alltså inte entreprenörens egenkontroller utan bedömer om helheten håller.

Sakkunniga och funktionskontrollanter

Sakkunniga kontrollerar inom sitt område, till exempel brandskydd, tillgänglighet eller kulturvärden, och lämnar efter kontrollen ett utlåtande till KA (10 kap. 12 §). Enligt PBF 7 kap. 3 § ska utlåtandet ange vad som har kontrollerats och hur, och innehålla en bedömning av hur kraven är uppfyllda. Dokumentation ska bifogas. Vid kontroll av bärförmåga, brandsäkerhet och säkerhet vid användning får den sakkunnige inte vara anställd hos eller beroende av byggherren, projektören eller entreprenören (12 a §). Den certifierade funktionskontrollanten gör den första besiktningen av ventilationen (PBF 5 kap.).

Kontrollplan eller egenkontrollplan – vad är skillnaden?

Begreppen blandas ofta ihop, men de har olika mottagare:

• Kontrollplanen enligt PBL är ett myndighetsdokument mellan byggherren och byggnadsnämnden. Den fastställs i startbeskedet och gäller samhällets krav.
• Egenkontrollplanen är entreprenörens arbetsdokument. Den visar hur och när entreprenören kontrollerar sitt eget utförande, ofta per byggdel, och omfattar även avtalskrav från AMA och den tekniska beskrivningen.
• Egenkontrollplanen är oftast mer omfattande än kontrollplanen, och dess signerade protokoll används som verifikat i kontrollplanen.

Ett bra sätt att hålla ordning är att märka de egenkontrollpunkter som också finns i kontrollplanen, till exempel med ”KP”. Då vet arbetsledaren vilka protokoll som måste fram inför slutbeskedet. Använd egenkontrollmallen och mottagningskontrollen som komplement. I Planium kan du ta fram kontrollpunkter för bärande konstruktioner i flödet kontrollplan konstruktion.

Vanliga brister i kontrollplaner

• Kopierad standardplan: punkter om källare i ett hus på platta, men inget om det som faktiskt är riskabelt i just ditt projekt.
• Otydliga krav. ”Enligt gällande regler” säger ingenting – hänvisa till en specifik handling eller föreskrift.
• Ingen ansvarig per punkt, eller ”entreprenören” utan namn när det finns flera.
• Verifikat saknas. Ett kryss utan foto, protokoll eller intyg är ett svagt underlag för slutbesked.
• Kontroller som bara går att göra före igenbyggnad – armering, tätskikt, brandtätning – görs i efterhand eller inte alls.
• Avvikelser hanteras inte. Notera dem, åtgärda dem och meddela KA – och vid behov nämnden – innan arbetet fortsätter.
• Projekteringen blandas in. Planen ska kontrollera utförandet, inte ersätta granskningen av konstruktionen.
• Planen glöms bort efter startbeskedet. Gå igenom den på byggmötena och spara verifikaten löpande.

Fel i utförandet som upptäcks sent kostar mest. En kontrollplan som verkligen används fångar dem medan det fortfarande är billigt att rätta till dem. Samla erfarenheterna efter projektet med erfarenhetsåterföring, så blir nästa plan bättre. Hela kedjan från lov till slutbesked beskrivs i byggprocessen.