Vad är ett komplementbostadshus?
Ett komplementbostadshus är enligt 1 kap. 4 § PBL ”en fristående byggnad som kompletterar ett en- eller tvåbostadshus och är inredd med en självständig bostad”. Det är alltså det som tidigare kallades attefallshus, när det användes som bostad. Självständig bostad betyder att huset fungerar som bostad på egen hand, utan huvudbyggnaden – med kök eller kokvrå, toalett och dusch.
En vanlig komplementbyggnad kan höra till vilken byggnad som helst. Ett komplementbostadshus får däremot bara byggas vid ett en- eller tvåbostadshus. Ett fritidshus räknas normalt som ett enbostadshus. Vid ett flerbostadshus eller en verksamhetsbyggnad gäller inte undantaget.
Komplementbostadshus 30 m² – och 50 m² utanför detaljplan
Många söker på ”komplementbostadshus 30 kvm”. Det stämmer inom detaljplan, men utanför detaljplan är gränsen högre. Måtten i 9 kap. 4 och 5 §§ PBL är desamma som för andra komplementbyggnader:
- Inom detaljplan: högst 30,0 m² byggnadsarea och högst 4,0 meter taknockshöjd.
- Utanför detaljplan: högst 50,0 m² byggnadsarea och högst 4,5 meter taknockshöjd.
- Byggnadsarean ska vara mindre än byggnadsarean för huvudbyggnaden.
- Huset ska placeras inom tomten.
- Alla lovfria komplementbyggnader och komplementbostadshus på tomten får tillsammans ha högst 45,0 m² (inom detaljplan) respektive 65,0 m² (utanför).
Byggnadsarea är ytan huset tar upp på marken, mätt utvändigt. Med 30 m² byggnadsarea och dagens väggtjocklekar blir golvytan inomhus ofta 24–26 m², se BTA och BOA. I potten räknas allt som har byggts lovfritt, även en friggebod eller ett attefallshus från före december 2025. Ett komplementbostadshus får enligt 10 kap. 2 a § PBL strida mot detaljplanen, till exempel ligga på mark som inte får bebyggas. Det får däremot inte strida mot planbestämmelser om skyddsåtgärder, till exempel mot översvämning.
Att göra om en befintlig bod till bostad
Du behöver inget bygglov för att göra om en komplementbyggnad till ett komplementbostadshus, om byggnaden håller måtten i 4 eller 5 § (9 kap. 16 § 2 PBL). Ligger boden närmare gränsen än 4,5 meter krävs dock bygglov för ändringen, om inte grannarna skriftligen har godkänt den (34–35 §§). Vill du i stället inreda en extra bostad i själva villan, se ytterligare bostad.
Anmälan, startbesked och när bygglov krävs ändå
Själva byggnaden kräver ingen anmälan sedan 1 december 2025. Men en bostad behöver vatten, avlopp och ventilation, och de installationerna kräver anmälan enligt 6 kap. 1 § 4–5 PBF. I praktiken gör du alltså nästan alltid en anmälan, och du får inte börja bygga förrän byggnadsnämnden har gett startbesked. I startbeskedet fastställer nämnden normalt en kontrollplan. Ingen får flytta in förrän du har fått slutbesked.
Du behöver ingen kontrollansvarig för ett komplementbostadshus, om inte nämnden beslutar något annat (PBF 7 kap. 5 §). Kommunen ska handlägga en komplett anmälan inom fyra veckor. Tiden får förlängas en gång, med högst fyra veckor.
Bygglov krävs trots att måtten stämmer om
- huset hamnar närmare gränsen än 4,5 meter utan skriftligt medgivande från alla berörda grannar,
- det ligger närmare än 30 meter från ett järnvägsspårs mitt utan infrastrukturförvaltarens medgivande,
- tomten ligger inom eller nära ett riksintresse för totalförsvaret som gäller flygplats, övningsfält eller skjutfält (9 kap. 36 §) – läs mer om riksintressen,
- huset eller området är särskilt värdefullt eller har skyddsbestämmelser i planen (37 §), eller
- detaljplanen har bestämmelser om utökad lovplikt.
Inom strandskyddsområde behövs dessutom dispens enligt miljöbalken, se strandskydd. Har fastigheten enskilt avlopp behöver du i regel också tillstånd från eller göra en anmälan till kommunens miljönämnd innan du ansluter en ny toalett.
Byggreglerna gäller fullt ut
Att huset är lovfritt ändrar inget i de tekniska kraven. Ett komplementbostadshus är en bostad och ska uppfylla Boverkets krav på bland annat planlösning, tillgänglighet, brandskydd, ljud och energihushållning, se Boverkets byggregler och bostäders lämplighet. Hur nära huvudbyggnaden huset får stå avgörs ofta av brandkraven, se brandsäkerhet.
Så gör du anmälan – steg för steg
- Kontrollera detaljplan, strandskydd, totalförsvarsintressen och järnväg för fastigheten.
- Räkna ut byggnadsarea, taknockshöjd och hur mycket som finns kvar av potten.
- Skaffa skriftliga medgivanden från grannarna om huset hamnar närmare gränsen än 4,5 meter.
- Ta fram handlingar: situationsplan med mått till gränserna, planritning, fasadritningar och sektionsritning.
- Beskriv hur vatten, avlopp och ventilation ska lösas. Bifoga ett förslag till kontrollplan och, om kommunen begär det, energiberäkning, brandskyddsbeskrivning eller avfallshanteringsplan.
- Skicka anmälan till byggnadsnämnden och vänta på startbesked.
- Bygg enligt kontrollplanen, skicka in de intyg som krävs och begär slutbesked innan någon flyttar in.
Hur en kontrollplan kan se ut visar vi i kontrollplan – exempel. Vill du se hur andra har ritat sina situationsplaner kan du söka i arkivet. Testa gärna ditt fall i bygglovsguiden och stäm av med kommunen, se bygglov i din kommun. I Planium kan du låta granskning av handlingar gå igenom ritningarna innan du skickar in dem.
Vanliga misstag
- Att flytta in innan slutbeskedet har kommit.
- Att räkna med 30 m² boarea. Gränsen gäller byggnadsarea, alltså utvändiga mått.
- Att bygga vid ett radhus eller ett flerbostadshus utan att först kontrollera att huvudbyggnaden räknas som ett en- eller tvåbostadshus med egen tomt.
- Att glömma att en gammal friggebod eller ett gammalt attefallshus äter av potten.
- Att tro att byggreglerna inte gäller för små hus. Kommunen tittar på tillgänglighet, brandskydd och energi innan du får startbesked.
Det här ändrades 1 december 2025
Ett attefallshus fick tidigare vara högst 30 m² byggnadsarea och 4,0 meter till taknocken, både inom och utanför detaljplan, och krävde alltid anmälan och startbesked. Nu får ett komplementbostadshus utanför detaljplan vara upp till 50 m² och 4,5 meter högt. Anmälningsplikten hänger på installationerna i stället för på själva huset. Grannarnas medgivande måste nu vara skriftligt, och mot en gata eller park är det huvudmannen för den allmänna platsen som lämnar det.
Övergångsreglerna är enkla i grunden. Ärenden som påbörjades före 1 december 2025 prövas enligt de äldre reglerna tills de är slutligt avgjorda – en attefallsanmälan från november 2025 prövas alltså enligt de gamla reglerna. Vid tillsyn kan de nya reglerna i stället gynna dig: var en åtgärd olovlig enligt de gamla reglerna men är tillåten enligt de nya, eller ger de nya en lindrigare påföljd, så gäller de nya. Har detaljplanen bestämmelser om undantag från lovplikt enligt de upphävda paragraferna, gäller de som längst till och med november 2027. En sammanfattning av hela reformen finns i PBL-ändringarna 2025.