Boverkets byggregler 2026 — nya föreskrifter som ersätter BBR och EKS

Vad är Boverkets byggregler?

Boverkets byggregler är de föreskrifter som preciserar samhällets minimikrav på byggnader och tomter: att stommen bär, att huset går att utrymma vid brand, att det inte blir fuktskador, att ljudet mellan lägenheter är dämpat, att entrén går att nå med rullstol och att byggnaden inte drar mer energi än nödvändigt. Kraven gäller när du bygger nytt, bygger till eller ändrar en befintlig byggnad — oavsett om åtgärden kräver bygglov, anmälan eller ingetdera.

I femton år samlades de flesta kraven i två dokument: BBR, Boverkets byggregler (BFS 2011:6), och EKS, Boverkets tillämpning av eurokoderna (BFS 2011:10). Båda är nu upphävda. EKS upphävdes den 1 juli 2025 när BFS 2024:6 om bärförmåga trädde i kraft. BBR upphävdes i sin helhet den 1 oktober 2026, när den sista delen — energihushållningen i avsnitt 9 — ersattes av BFS 2026:9. Sista utgåvan hette BBR 31 och sista EKS-utgåvan EKS 12.

I stället finns ”Boverkets nya byggregler”, Boverkets samlingsnamn för en serie fristående föreskrifter — en per sakområde. Alla har samma uppbyggnad och samma regelmodell. Den här guiden går igenom dem en i taget, visar vilka regler som gäller för just ditt projekt enligt övergångsbestämmelserna och hur kraven syns i byggprocessen. Alla Boverkets författningar, gällande och upphävda, finns listade med ikraftträdande och ändringar i byggregelregistret, och bakgrunden till bytet sammanfattas under nya byggregler 2025.

Kort sagt: söker du lov eller gör anmälan i dag gäller de nya föreskrifterna, med ett undantag — för energihushållningen får du välja BBR 31 om ansökan kommer in före den 1 oktober 2027. Projekt som söktes före övergångsdatumen kan fortfarande projekteras och kontrolleras enligt BBR och EKS. Vilket regelverk som gäller avgörs av när ansökan kom in, inte av när beslutet fattades.

Regelhierarkin: PBL, PBF och Boverkets föreskrifter

Byggreglerna är det nedersta steget i en trappa av författningar. Trappan är värd att förstå, eftersom kommunen och kontrollansvarig resonerar utifrån den när en lösning ifrågasätts.

• Plan- och bygglagen (PBL, 2010:900) — riksdagens lag. Här står de övergripande kraven: utformningskraven i 8 kap., de tekniska egenskapskraven i 8 kap. 4 §, varsamhet och förvanskningsförbud vid ändring, och kontrollsystemet i 10 kap. med kontrollplan, avfallshanteringsplan, tekniskt samråd och slutbesked.
• Plan- och byggförordningen (PBF, 2011:338) — regeringens förordning. PBF preciserar egenskapskraven i 3 kap. (till exempel bärförmåga i 7 §, energihushållning i 14 § och bostäders lämplighet i 17 §) och ger i 10 kap. Boverket bemyndigande att meddela föreskrifter.
• Boverkets föreskrifter (BFS) — myndighetens bindande regler, utfärdade med stöd av PBF. Det är här de mätbara kraven finns: dimensionerande brandbelastning, högsta tillåtna fukttillstånd, ljudnivåer i dB och energiprestandatal i kWh/m²år.
• Allmänna råd — rekommendationer om hur en föreskrift kan uppfyllas. De är inte bindande. Följer du rådet har du en väg som Boverket bedömer håller; väljer du en annan lösning måste du visa att föreskriften ändå är uppfylld.
• Vägledning — Boverkets förklarande texter i PBL Kunskapsbanken. Vägledningen är varken föreskrift eller allmänt råd, men den visar hur Boverket tolkar reglerna, och byggnadsnämnderna använder den flitigt.

Fyra sorters krav

Boverket delar in kraven i utformningskrav (byggnadens utformning, bland annat tillgänglighet och bostäders planlösning), tekniska egenskapskrav (bärförmåga, brand, hygien, buller, säkerhet, energi med mera), tomtkrav (tillgänglighet, säkerhet och räddningsvägar på tomten) och krav på aktsamhet vid bygg-, rivnings- och markåtgärder. Skillnaden har praktisk betydelse: vid bygglovsprövningen prövar nämnden bland annat utformningskrav och tomtkrav, medan de tekniska egenskapskraven i regel inte prövas i lovet utan hanteras i det tekniska samrådet, i kontrollplanen och inför startbesked och slutbesked.

Ansvaret ligger hela tiden på byggherren. Kommunen granskar inte varje beräkning; den kontrollerar att byggherren har ett system för att visa att kraven uppfylls. Därför väger byggreglernas egna kontrollparagrafer och kraven på dokumenterad projektering så tungt.

Varför BBR och EKS ersattes — Boverkets nya regelmodell

BBR växte under åren till ett stort dokument där föreskrifter, allmänna råd och hänvisningar till standarder vävdes ihop. Mellan 2011 och 2025 gavs tretton ändringsutgåvor ut, från BBR 19 till BBR 31. Många användare läste de allmänna råden som krav, och standardhänvisningarna gjorde att reglerna i praktiken låste fast vissa lösningar. Boverket genomförde därför en översyn av BBR och EKS, och resultatet är den nya författningsserien.

De viktigaste förändringarna i regelmodellen:

• En författning per sakområde. I stället för avsnitt i ett och samma dokument har brand, fukt, buller och energi var sin föreskrift. Det gör det lättare att ändra ett område utan att ge ut en ny version av allt.
• Samma disposition överallt. Varje författning börjar med övergripande bestämmelser (innehåll, tillämpningsområde, definitioner, byggprodukter, projektering, utförande och kontroll). Därefter kommer reglerna som är unika för området, och sist reglerna för ändring av byggnader.
• Funktionskrav i stället för anvisade lösningar. Boverket anger vilka funktioner och egenskaper som ska uppnås, men inte hur. Reglerna är skrivna för att vara teknik- och materialneutrala.
• I huvudsak inga allmänna råd och inga hänvisningar till specifika standarder. Undantagen är BFS 2024:6 (bärförmåga), BFS 2024:7 (brand) och BFS 2026:4 (hållbar mobilitet), som innehåller både föreskrifter och allmänna råd. Det som tidigare stod i allmänna råd finns i stället i stor utsträckning som vägledning i PBL Kunskapsbanken.
• Egna regler för ändring av byggnader. Varje författning har ett eget kapitel om ändring som anger när och hur kraven får anpassas — en tydligare koppling till PBL 8 kap. 7 § än tidigare.
• Krav på dokumenterad projektering. Flera författningar kräver uttryckligen att byggnaden projekteras fackmässigt, att projekteringen samordnas när flera projektörer är inblandade och att den dokumenteras, om det inte är obehövligt.

Funktionskraven ger frihet men också mer eget ansvar. När det inte längre finns ett allmänt råd som pekar ut en godtagbar lösning måste projektören själv kunna visa varför lösningen uppfyller kravet. Boverket påpekar samtidigt att etablerade metoder fortfarande går bra att använda — det nya är att de inte längre är de enda som tydligt ”godkänts” i regeltexten.

Översikt: de nya byggreglerna och vad de ersätter

Tabellen nedan sammanfattar de författningar som Boverket räknar till de nya byggreglerna, när de trädde i kraft och var motsvarande regler låg tidigare. Varje författning har en egen sida i byggregelregistret med PDF och ändringsförfattningar.

• BFS 2024:4 — aktsamhet vid bygg-, rivnings- och markåtgärder. I kraft 1 januari 2025. Ny författning; gäller själva arbetsplatsen och arbetena.
• BFS 2024:6 — bärförmåga, stadga och beständighet. I kraft 1 juli 2025. Ersatte EKS (BFS 2011:10) i sin helhet.
• BFS 2024:7 — säkerhet i händelse av brand. I kraft 1 juli 2025, ändrad genom BFS 2025:10 från 1 december 2025. Ersatte BBR avsnitt 5 samt de allmänna råden om analytisk dimensionering (BBRAD) och brandbelastning (BBRBE).
• BFS 2024:8 — hygien, hälsa och miljö samt hushållning med vatten och avfall. I kraft 1 juli 2025. Ersatte BBR avsnitt 6 (luft, fukt, ljus, termisk komfort, vatten och avlopp, avfall).
• BFS 2024:9 — säkerhet vid användning. I kraft 1 juli 2025. Ersatte BBR avsnitt 8.
• BFS 2024:10 — skydd mot buller i byggnader. I kraft 1 juli 2025. Ersatte BBR avsnitt 7.
• BFS 2024:11 — bostäders lämplighet för sitt ändamål. I kraft 1 juli 2025. Ersatte bostadsutformningen i BBR avsnitt 3.
• BFS 2024:12 — byggnaders tillgänglighet och användbarhet. I kraft 1 juli 2025. Ersatte tillgänglighetsreglerna för byggnader i BBR avsnitt 3.
• BFS 2024:13 — krav på tomter m.m. I kraft 1 juli 2025. Ersatte tomtreglerna i BBR avsnitt 3 och delar av avsnitt 8.
• BFS 2026:4 — hållbar mobilitet. I kraft 1 juli 2026. Ersatte föreskrifterna om laddning av elfordon (BFS 2021:2).
• BFS 2026:9 — energihushållning och värmeisolering. I kraft 1 oktober 2026. Ersatte BBR avsnitt 9 och upphävde därmed hela BBR (BFS 2011:6).

EKS, BFS 2011:10, och BBR finns kvar i registret som upphävda författningar. De behövs fortfarande för projekt som omfattas av övergångsbestämmelserna och för att förstå befintliga byggnader.

BFS 2024:6 — bärförmåga, stadga och beständighet (f.d. EKS)

BFS 2024:6 preciserar egenskapskravet i 3 kap. 7 § PBF och är den föreskrift konstruktören arbetar med varje dag. Den anger hur eurokoderna (SS-EN 1990–1999) ska tillämpas i Sverige: säkerhetsklasser, partialkoefficientmetoden, lastkombinationer, laster, olyckslaster, materialparametrar och geokonstruktioner. Eurokoderna gäller alltså fortfarande — det är de svenska tillämpningsreglerna som flyttat från EKS till en ny författning.

Författningen är uppdelad i kapitel om allmänt, partialkoefficientmetoden (med tabeller för lastkombinationer i brottgränstillstånd, statisk jämvikt, geotekniska laster och olyckshändelser), laster, olyckshändelser, material och geometri, geokonstruktioner och ändring av byggnader. Som en av få nya föreskrifter innehåller den allmänna råd, bland annat det som räknar upp vilka eurokoddelar som kan användas.

• Vem berörs: konstruktörer, geotekniker, projekteringsledare och kontrollansvariga som ska bedöma om konstruktionsdokumentationen räcker.
• Dimensioneringskontroll: för byggnader i säkerhetsklass 2 eller 3 ska dimensioneringen kontrolleras av en person som inte varit delaktig i den ursprungliga dimensioneringen. Dimensioneringen ska dokumenteras så att kontrollen går att göra.
• Gäller även utanför byggnader: föreskrifterna tillämpas också på mark- och rivningsarbeten och på andra anläggningar där bristande bärförmåga kan ge oproportionerligt stora skador. Bergtunnlar och bergrum omfattas inte.
• Mindre avvikelse: i enskilda fall får mindre avvikelse göras om det finns särskilda skäl, byggnaden ändå blir tekniskt tillfredsställande och avvikelsen inte medför avsevärd olägenhet. Skälen ska dokumenteras i projekteringen.

För snabba kontroller av laster och lastkombinationer finns snö- och vindlast per kommun och lastkombinationsverktyget. I Planium kan du ta fram lastnedräkning och förbereda den oberoende kontrollen i flödena laster och lastnedräkning och dimensioneringskontroll.

BFS 2024:7 — säkerhet i händelse av brand

BFS 2024:7 ersätter BBR avsnitt 5 och är den mest omfattande av de nya föreskrifterna. Kapitlen följer brandförloppet: dimensionerande förutsättningar och tekniska system, bärförmåga vid brand, skydd mot uppkomst av brand, skydd mot utveckling och spridning av brand och brandgaser inom byggnader, skydd mot brandspridning mellan byggnader, möjlighet till utrymning, räddningspersonalens säkerhet och slutligen två kapitel om ändring av byggnader.

Det här är nytt eller flyttat jämfört med BBR:

• Byggnadsklasser 0–3 i stället för Br0–Br3. Klassningen styr skyddsbehovet och bygger fortfarande på antal plan och byggnadsarea, men kriterierna står nu som paragrafer i föreskriften. Byggnadsklass 0 omfattar till exempel byggnader med fler än tjugo plan ovan mark eller fler än två plan under mark.
• Verksamhetsklasser med en ny klass 0 för utrymmen där utrymningen kan vara förenad med stora svårigheter, till exempel lokaler med många personer utan lokalkännedom, utrymmen där personer hålls inlåsta och vissa vårdmiljöer.
• Analytisk dimensionering och brandbelastning har flyttat in i föreskriften. Tidigare låg de i de allmänna råden BBRAD (BFS 2011:27) och BBRBE (BFS 2013:11), som båda upphävdes 1 juli 2025. Analytisk dimensionering beskrivs som identifiering av verifieringsbehovet följt av verifiering genom absolut eller jämförande analys, och dokumentationskraven är uttryckliga.
• Brandskyddsdokumentation: föreskriften anger vad dokumentationen minst ska innehålla. I praktiken är det projektets brandskyddsbeskrivning.
• Begreppen funktionskrav och preciserade krav: du kan uppfylla de preciserade kraven direkt — i stort det som kallades förenklad dimensionering i BBR — eller verifiera ett eller flera funktionskrav analytiskt.

Vem berörs: brandkonsulten först och främst, men också arkitekten (utrymningsvägar, avstånd, ytskikt), konstruktören (bärförmåga vid brand), installationsprojektörer och den som upprättar kontrollplanen. Verktyget brandklass och R-krav ger en första indikation på klass och krav på bärförmåga vid brand, men ersätter inte en brandskyddsbeskrivning.

BFS 2024:8 — hygien, hälsa och miljö, inklusive fukt

BFS 2024:8 samlar det som tidigare var BBR avsnitt 6. Kapitlen täcker material, luft (ventilation och radon), ljusförhållanden, rumshöjd, termisk komfort, fuktsäkerhet, vatten- och avloppsinstallationer, utsläpp till omgivningen, skadedjur och avfall, följt av regler för ändring. Föreskriften innehåller inga allmänna råd.

Fuktsäkerhet

Grundkravet är detsamma som tidigare: fukttillståndet i byggnadsdelar får inte överskrida högsta tillåtna fukttillstånd, det vill säga den övre gräns där fukt inte kan förväntas orsaka skador som påverkar hygien eller hälsa. Om det inte finns ett väl undersökt och dokumenterat kritiskt fukttillstånd för ett material ska 75 procent relativ fuktighet anses vara högsta tillåtna fukttillstånd. Föreskriften kräver också dokumentation av luftkvalitet, fuktsäkerhet och vattensäkerhet — i praktiken resultatet av en fuktsäkerhetsprojektering.

Radon, luft och vatten

Årsmedelvärdet av radon får inte överstiga 200 Bq/m³ i utrymmen där människor vistas mer än tillfälligt. Radonskydd och radonmätning är därför typiska punkter i kontrollplanen, särskilt på mark med förhöjd radonhalt — se guiden om radon och geologi. Kraven på ventilation ligger i kapitlet om luft. Kapitlet om vatten- och avloppsinstallationer innehåller bland annat krav på funktioner som begränsar vattenläckage, skydd mot att tappvattnet förorenas genom återströmning och att tappvarmvatten ska kunna hålla minst 50 °C vid tappstället och i cirkulationsledningar.

Vem berörs: fuktsakkunnig, VVS- och ventilationsprojektörer, arkitekter (dagsljus, rumshöjd, avfallsutrymmen) och entreprenörens egenkontroll på plats. Fuktmätning före ytskikt och mottagningskontroll av material är klassiska kontrollpunkter — mallarna för egenkontroll och mottagningskontroll hjälper att få dem dokumenterade.

BFS 2024:9 säkerhet vid användning och BFS 2024:10 buller

BFS 2024:9 — säkerhet vid användning

BFS 2024:9 motsvarar BBR avsnitt 8 och handlar om att byggnaden ska kunna användas utan oacceptabla risker för olyckor: halkrisk på gångytor, snubbelrisk vid nivåskillnader, räcken och andra skydd mot fall, trappor och ledstänger, markering av glas, skydd mot klämning och brännskador, och liknande. Flera mått står uttryckligen i föreskriften. I utrymmen där yngre barn kan vistas ska till exempel det fria måttet mellan ett balkongräckes underkant och balkonggolvet vara högst 50 mm (2 kap. 11 §).

Vem berörs: arkitekt, inredningsprojektör, trapp- och räckesleverantörer och entreprenörens arbetsledning. Trappor är en vanlig källa till avvikelser vid slutbesiktning — kontrollera steghöjd, stegdjup och ledstänger mot föreskriften med trappberäknaren redan i projekteringen.

BFS 2024:10 — skydd mot buller

BFS 2024:10 ersätter BBR avsnitt 7. Den största skillnaden för praktiker är att gränsvärdena för luftljudsisolering, stegljud, ljud från installationer och trafikbuller inomhus nu står i tabeller i själva föreskriften. Under BBR byggde de flesta projekt på det allmänna rådet om ljudklass C enligt standarden SS 25267; det rådet finns inte kvar. Projekt kan fortfarande beställa en ljudklass som en högre ambitionsnivå, men det är föreskriftens tabeller som är minimikravet.

Vem berörs: akustiker, arkitekt och konstruktör (bjälklag och väggar), installationsprojektörer och den som ansvarar för ljudmätning inför slutbesked. Bullerberäknaren och flödet för bullerutredning hjälper i tidiga skeden, när trafikbuller och fasadisolering ska bedömas.

BFS 2024:11, 2024:12 och 2024:13 — bostäder, tillgänglighet och tomter

Tre föreskrifter delar på det som tidigare var BBR avsnitt 3. Uppdelningen följer PBL:s skillnad mellan utformningskrav (som prövas i bygglovet) och tekniska egenskapskrav (som hanteras i det tekniska samrådet och kontrollen). Därför har både bostadsföreskriften och tillgänglighetsföreskriften separata kapitel för utformningskrav och tekniska egenskapskrav.

BFS 2024:11 — bostäders lämplighet

BFS 2024:11 reglerar att bostäder ska vara lämpliga för sitt ändamål: utrymmen för bostadsfunktionerna sömn och vila, samvaro, matlagning, måltider, hygien och förvaring. Föreskriften har definitioner för bland annat avskiljbar del av rum och boendeenhet (bostäder där vissa funktioner delas). Den gäller inte fritidshus med högst två bostäder. Den berör framför allt arkitekter, beställare av bostadsprojekt och bygglovshandläggare.

BFS 2024:12 — tillgänglighet och användbarhet

BFS 2024:12 gäller byggnaders tillgänglighet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga: entréer, ramper och hissar, kommunikationsytor, hygienrum och orienterbarhet. Vid ändring av byggnader finns särskilda regler för när en tillgänglig hiss ska installeras. Observera att kraven på att avhjälpa enkelt avhjälpta hinder i befintliga publika lokaler fortfarande ligger i BFS 2011:13 (HIN 3) och kraven på allmänna platser i BFS 2011:5 (ALM 2). Certifierade sakkunniga i tillgänglighet regleras i BFS 2011:18.

BFS 2024:13 — krav på tomter

BFS 2024:13 samlar tomtkraven: tillgänglighet och användbarhet på tomten, framkomlighet för räddningsfordon, skydd mot olyckor och säkerhet vid användning av vissa anläggningar. Den berör landskapsarkitekter, markprojektörer och den som projekterar angöring och räddningsvägar. Tomtkraven prövas i bygglovet — ritningar som situationsplan och markritning behöver visa hur de uppfylls.

BFS 2026:9 — energihushållning och värmeisolering

BFS 2026:9 trädde i kraft den 1 oktober 2026 och ersätter BBR avsnitt 9. Den är en del av Sveriges genomförande av det omarbetade EU-direktivet om byggnaders energiprestanda (EPBD, direktiv (EU) 2024/1275). Föreskriften innehåller bara föreskrifter — inga allmänna råd och inga hänvisningar till andra aktörers regler. Samtidigt upphävdes BEN (BFS 2016:12), de tidigare reglerna om normalårskorrigering och brukarindata; beräkningsreglerna finns nu i BFS 2026:9.

Det nya i korthet

• Nytt mått: energiprestandatal (Etal, kWh/m²år). Byggnadens beräknade energianvändning för uppvärmning, komfortkyla, tappvarmvatten, ventilation och fast belysning i allmänna utrymmen viktas per energibärare (el 1,8, fjärrvärme 0,7, fjärrkyla 0,6, förnybara bränslen 0,6, fossila bränslen 1,8) och delas med Atemp. Egenproducerad energi från sol, vind, mark, luft eller vatten räknas inte in. Beräkningen görs med kategoritypiska värden för bland annat innetemperatur, uteluftsflöde, internlast och tappvarmvatten.
• Gränsvärden med geografisk justeringsfaktor Fgeo per kommun. För ett nytt flerbostadshus är högsta tillåtna Etal 40 + 35 · Fgeo. Med Fgeo 1,0 (Stockholm) blir det 75 kWh/m²år, med 0,8 (Malmö) 68 och med 1,8 (Kiruna) 103.
• Nytt krav på specifik eleffektanvändning (Pel, W/m²) för alla byggnader, inte bara eluppvärmda.
• Förbud mot fossila bränslen på plats: en ny byggnads energianvändning får inte i någon utsträckning täckas av förbränning av fossila bränslen på plats.
• Krav på installationssystem och styrning: rumsvis reglering, i bostadshus övervakning med larm och förmåga att reagera på externa signaler, och i lokalbyggnader med system över 70 kW funktioner för övervakning, energianalys och närvarostyrd belysning.
• Solenergi: byggnader ska utformas med skäligt beaktande av potentialen för solenergiteknik.
• Klimatskärm: genomsnittlig värmegenomgångskoefficient Um högst 0,30–0,50 W/m²K beroende på byggnadstyp. Vid ändring av klimatskärmen anses kravet uppfyllt om den ändrade delen klarar enskilda U-värden (tak 0,13, vägg 0,18, golv 0,15, fönster och ytterdörr 1,1 W/m²K).
• Anpassningsutrymme: flera krav får anpassas om förbättringen blir försumbar, kostnaden är oskäligt hög i förhållande till nyttan, det finns tekniska skäl eller det krävs för ett annat krav. Skälen ska dokumenteras i projekteringen.

Redan beslutade skärpningar fram till 2033

Fem ändringsförfattningar är redan beslutade och syns i registret: BFS 2026:13 från 1 januari 2027 (solenergiteknik i nya byggnader med mer än 1 500 m² lokalarea), BFS 2026:14 från 1 januari 2028 (nya byggnader som ägs av offentliga organ ska klara gränsvärdena för nollutsläppsbyggnader), BFS 2026:15 från 1 januari 2029 (solenergi i befintliga offentligt ägda lokalbyggnader över 1 500 m²), BFS 2026:16 från 1 januari 2030 (alla nya byggnader ska klara nollutsläppsnivån och befintliga lokalbyggnader får krav på högsta energiprestandatal) och BFS 2026:17 från 1 januari 2033 (skärpta gränsvärden för befintliga lokalbyggnader). Planerar du ett projekt med byggstart kring 2029–2030 bör du alltså räkna mot nollutsläppsnivån redan nu. Läs mer om BFS 2026:9, solenergikraven från 2027 och nollutsläppsbyggnader.

Vem berörs: energiberäknare, VVS- och elprojektörer, arkitekter och byggherrar som väljer energisystem. För klimatskärmen ger U-värdesberäknaren en snabb kontroll av enskilda byggnadsdelar. Energideklarationerna ändrades samtidigt genom BFS 2026:10 i BFS 2007:4, med ny energiklasskala och utan övergångsperiod.

Andra Boverket-föreskrifter som påverkar byggprojekt

Byggreglerna i snäv mening är inte de enda Boverket-föreskrifter som syns i ett byggprojekt. Dessa är värda att känna till:

• BFS 2024:4 om aktsamhet vid bygg-, rivnings- och markåtgärder (sedan 1 januari 2025, ändrad 2026). Kräver bland annat att arbetsplatser med särskild risk för personskador ordnas så att obehöriga har svårt att komma in, skäliga åtgärder mot brand, buller och damm, särskild hänsyn när delar av byggnaden är i bruk (med tillfälliga utrymningsvägar vid behov) och sprängplan och sprängjournal för sprängarbeten inom detaljplan. Föreskriften kompletterar men ersätter inte Arbetsmiljöverkets regler — se arbetsmiljöplanen.
• BFS 2026:4 om hållbar mobilitet (sedan 1 juli 2026). Ersatte reglerna om laddning av elfordon och omfattar förberedelse för laddning och utrymme för cykelparkering. Innehåller både föreskrifter och allmänna råd.
• BFS 2011:16 om funktionskontroll av ventilationssystem, OVK (senast ändrad genom BFS 2025:6). Styr första besiktning före ibruktagande och återkommande besiktningar samt certifiering av sakkunniga funktionskontrollanter.
• Hissar och motordrivna anordningar: BFS 2025:11 om krav vid användning, BFS 2025:12 om kontroll och ackreditering av kontrollorgan och BFS 2025:13 om hissar och säkerhetskomponenter, alla från 1 december 2025. De ersatte H-föreskrifterna (BFS 2011:12).
• BFS 2021:7 om klimatdeklaration för byggnader. Klimatdeklaration krävs sedan 2022 för de flesta nya byggnader. Boverkets föreslagna gränsvärden infördes inte; utvecklingen samordnas nu med EPBD. Se guiden om klimatdeklaration.
• Certifiering av personer: kontrollansvariga (BFS 2011:14, KA 7), sakkunniga inom brandskydd (BFS 2011:17), tillgänglighet (BFS 2011:18) och kulturvärden (BFS 2011:15). Samtliga ändrades senast 1 juli 2025.
• Certifierade byggprojekteringsföretag: BFS 2024:1 upphävdes den 1 juli 2026 genom BFS 2026:7. Samtidigt ändrades PBL så att rollen ersätts av byggbedömare. Boverket får meddela föreskrifter om krav på byggbedömare och om vilka nybyggnader som omfattas (PBF 10 kap. 23 §). Se ändringarna i kontroll och avfall.

Övergångsregler — vilka byggregler gäller för ditt projekt?

Övergångsbestämmelserna är den del av byggreglerna som oftast skapar förvirring. Principen är densamma för alla serier: det är tidpunkten då ansökan om bygglov eller anmälan kommer in till kommunen som avgör, inte när kommunen fattar beslut. För åtgärder som varken kräver lov eller anmälan avgör tidpunkten då arbetena påbörjas. Boverket valde de tidpunkterna eftersom byggherren själv styr över dem.

BFS 2024-serien (bärförmåga, brand, hygien, buller, säkerhet, bostäder, tillgänglighet, tomter)

• De nya föreskrifterna gäller från 1 juli 2025.
• Äldre regler (BBR 30/31 i berörda delar, EKS 12, BBRAD och BBRBE) fick tillämpas på arbeten där ansökan om bygglov eller anmälan kom in före den 1 juli 2026, eller — utan lov eller anmälan — där arbetena påbörjades före den 1 juli 2026.
• Om bygglov beviljades före den 1 juli 2025 ska de äldre bestämmelserna tillämpas på arbetena som omfattas av lovet.
• Valet gäller allt eller inget: den som tillämpar äldre bestämmelser måste tillämpa samtliga äldre bestämmelser, inklusive EKS, BBRAD och BBRBE. Det går inte att ta brandreglerna från BBR och bärförmågan från BFS 2024:6.
• Övergångsperioden är slut. För ansökningar och anmälningar som kommer in i dag gäller de nya föreskrifterna fullt ut.

BFS 2026:9 (energihushållning)

• De nya energireglerna gäller från 1 oktober 2026.
• BBR 31 avsnitt 9 får tillämpas på arbeten där ansökan om bygglov eller anmälan kommer in före den 1 oktober 2027, eller där arbeten utan lov eller anmälan påbörjas före den 1 oktober 2027.
• Även här gäller allt eller inget: väljer du äldre regler ska samtliga äldre bestämmelser tillämpas.
• Undantag: kraven på styr- och reglersystem i lokalbyggnader med uppvärmnings- eller luftkonditioneringssystem över 70 kW (2 kap. 8 § 1–3) gäller oavsett valet.
• De redan beslutade ändringsförfattningarna (2027–2033) har egna övergångsbestämmelser. Läs dem för det datum som är aktuellt för ditt projekt.

Så avgör du vad som gäller

• Ta reda på datumet då ansökan om bygglov eller anmälan registrerades hos kommunen. Det står i kommunens diarium och oftast i beslutet.
• Jämför med övergångsdatumen ovan. Före 1 juli 2026: valfritt äldre eller nya regler för tekniska krav utom energi. Före 1 oktober 2027: valfritt BBR 31 eller BFS 2026:9 för energin.
• Dokumentera valet tidigt — i tekniskt samråd, i kontrollplanen och i projekteringsförutsättningarna — så att alla projektörer räknar mot samma regelverk.
• Vid en ny ansökan (till exempel en ändring av lovet som kräver ny prövning) kan det nya ansökningsdatumet styra. Stäm av med byggnadsnämnden.

Tänk på att de olika delarna kan hamna i olika regelverk. Ett projekt som söktes i maj 2026 kan i dag projekteras med BBR och EKS för brand och bärförmåga, men har då samtidigt rätt att välja BBR 31 eller BFS 2026:9 för energin. Samma ”allt eller inget” gäller inom varje övergångsbestämmelse, inte mellan dem.

Så läser du en föreskrift

Med den nya strukturen är det lättare att hitta i föreskrifterna än i BBR:s numrerade avsnitt som 5:2321. Hänvisningar görs nu på samma sätt som i lagar: författning, kapitel och paragraf, till exempel ”2 kap. 3 § BFS 2026:9”. Några råd för att läsa rätt:

• Börja med tillämpningsområdet i 1 kap. Där står vilka kapitel som gäller vid nybyggnad, vid ändring och för befintliga byggnader, och vilka byggnader som är undantagna (energireglerna gäller till exempel inte byggnader med Atemp under 50 m² eller som ska användas kortare tid än två år).
• Läs definitionerna. Begrepp som ”högsta tillåtna fukttillstånd”, ”boendeenhet” eller ”nollutsläppsbyggnad” har en exakt betydelse i just den författningen. Övriga termer har samma betydelse som i PBL och PBF.
• Skilj på föreskrift och allmänt råd. I BFS 2024:6, 2024:7 och 2026:4 föregås de allmänna råden av rubriken ”Allmänt råd” och är tryckta med mindre, indragen text. Allt annat är bindande.
• Läs paragrafer, stycken och punkter noggrant. ”Första stycket gäller inte om det är obehövligt” och ”trots första stycket” förändrar ofta hela innebörden.
• Leta efter anpassnings- och avvikelseparagrafer. Flera författningar tillåter mindre avvikelse i enskilda fall eller anpassning vid ändring — alltid med krav på att skälen dokumenteras.
• Kontrollera standardhänvisningar. BFS 2024:6 hänvisar i allmänt råd till eurokoderna (SS-EN 1990–1999) med årtal. De flesta andra nya föreskrifter hänvisar inte till standarder alls; där väljer du själv verifieringsmetod och motiverar den.
• Läs alltid gällande lydelse. Kontrollera i byggregelregistret om det finns ändringsförfattningar och när de träder i kraft — BFS 2024:7 ändrades till exempel genom BFS 2025:10.
• Använd vägledningen i PBL Kunskapsbanken för tolkningen, men kom ihåg att det är föreskriftstexten som gäller om de skiljer sig åt.

Hur byggreglerna syns i byggprocessen

Byggreglerna läser du inte en gång i början och sedan aldrig mer. De dyker upp i varje skede av byggprocessen, med olika aktörer i centrum.

• Program och projektering. Projekteringsförutsättningarna ska ange vilket regelverk som gäller enligt övergångsbestämmelserna. Varje projektör verifierar sitt område, och projekteringsledaren samordnar så att lösningarna uppfyller alla krav samtidigt — föreskrifterna kräver uttryckligen samordning när flera projekterar. Se program och projektering.
• Bygglov. Nämnden prövar utformningskrav och tomtkrav, till exempel bostäders lämplighet och tillgänglighet på tomten. Tekniska egenskapskrav prövas i regel inte i lovet. Läs mer om bygglovsskedet eller kontrollera din kommun via bygglov per kommun.
• Tekniskt samråd. Här går byggnadsnämnden, byggherren och kontrollansvarig igenom hur de tekniska egenskapskraven ska uppfyllas och kontrolleras. Det är rätt tillfälle att redovisa regelval, brandskyddsbeskrivning, fuktsäkerhetsprojektering och konstruktionsdokumentation.
• Kontrollplan. Varje föreskrift har en kontrollparagraf som säger att kontroll ska göras fackmässigt. Kontrollplanen anger vad som ska kontrolleras, hur, av vem och mot vilket krav — till exempel radonmätning, fuktmätning, täthetsprovning, ljudmätning, OVK och dimensioneringskontroll. Utgå gärna från mallen för kontrollplan och exemplen på kontrollplaner. I Planium kan du ta fram en kontrollplan för konstruktion med kontrollpunkter kopplade till BFS 2024:6.
• Startbesked. Nämnden ger startbesked när den bedömer att åtgärden kan antas uppfylla kraven, och fastställer samtidigt kontrollplanen och avfallshanteringsplanen.
• Produktion. Entreprenörens egenkontroll visar att utförandet följer handlingarna. BFS 2024:4 styr aktsamheten på arbetsplatsen.
• Slutbesked. Kontrollansvarig lämnar utlåtande, och byggherren visar att kraven uppfyllts, ofta med mätprotokoll och intyg. Se besiktning och slutbesked.

Rollerna fördelas så här: byggherren ansvarar för att kraven uppfylls, projektörerna för att lösningarna gör det på papperet, entreprenören för att de byggs så, och kontrollansvarig för att kontrollsystemet fungerar. Konstruktören och arkitekten är de som oftast måste hänvisa till rätt paragraf i sina handlingar.

Vanliga misstag med de nya byggreglerna

• Att skriva ”enligt BBR” i nya handlingar. För ansökningar efter övergångsdatumen gäller inte BBR längre. Handlingarna ska hänvisa till rätt BFS-nummer, och gamla mallar för tekniska beskrivningar behöver uppdateras.
• Att blanda regelverk. Att ta BBR för brand och BFS 2024:6 för bärförmågan i samma projekt är inte tillåtet inom samma övergångsbestämmelse. Valet ska gälla alla äldre bestämmelser.
• Att utgå från beslutsdatum. Det är ansökningsdatumet (eller anmälnings- eller påbörjandedatumet) som avgör, inte när lovet beviljades.
• Att läsa vägledning som krav — eller krav som vägledning. Vägledningen i PBL Kunskapsbanken är inte bindande; föreskriftstexten är det. Omvänt räcker det inte att peka på ett gammalt allmänt råd från BBR när det inte längre finns.
• Att räkna på ljudklass C och tro att kravet är uppfyllt. Gränsvärdena i BFS 2024:10 står i föreskriftens egna tabeller och ska kontrolleras mot dem.
• Att räkna energin med det gamla primärenergitalet. BFS 2026:9 har ett nytt beräkningssätt med energiprestandatal, kategoritypiska värden och eleffektkrav. Gamla beräkningsmallar ger fel resultat.
• Att glömma kraven vid ändring. Varje föreskrift har ett eget kapitel om ändring av byggnader, och kraven gäller för den ändrade delen. ”Det är bara en ombyggnad” är inget undantag.
• Att inte dokumentera anpassningar. Anpassning och mindre avvikelse är tillåtna, men bara med dokumenterade skäl i projekteringen. Saknas dokumentationen blir det svårt att få slutbesked.
• Att missa ändringsförfattningar. En föreskrift kan vara ändrad sedan projektet startade. Kontrollera gällande lydelse innan handlingarna låses.

Tips för att arbeta med Boverkets byggregler

• Skriv regelvalet i projekteringsanvisningen. En rad som ”Projektet tillämpar BFS 2024:6–2024:13 och BFS 2026:9 i gällande lydelse” sparar många missförstånd.
• Gör en kravmatris per föreskrift. Lista vilka kapitel som är relevanta, vem som verifierar, med vilken metod och var det redovisas. Den blir grunden för kontrollplanen och för granskning av handlingar.
• Boka tidigt tekniskt samråd när du gör egna verifieringar. Funktionskrav utan anvisade lösningar betyder att handläggare och kontrollansvarig vill förstå metoden innan arbetet startar.
• Spara de gamla regelverken. Projekt som omfattas av övergångsbestämmelser, och befintliga byggnader som ska ändras, kräver fortfarande BBR och EKS. Ladda ner PDF:erna från BBR och EKS till projektarkivet.
• Använd Boverkets webbutbildningar. Boverket har gratis webbutbildningar om de nya föreskrifterna — ett bra sätt att få hela projektgruppen på samma nivå.
• Räkna med framtida energikrav. Om byggstarten ligger 2029 eller senare, projektera mot nollutsläppsnivån redan nu för att slippa projektera om.
• Titta på verkliga handlingar. I arkivet finns hundratusentals svenska bygghandlingar, till exempel konstruktionsritningar och bygglovsbeslut, som visar hur andra redovisar regelkrav.
• Slå upp begrepp i ordlistan när en term är oklar — till exempel kontrollplan, startbesked och slutbesked och brandskyddsbeskrivning.