Vad är en nollutsläppsbyggnad enligt Boverket?
Begreppet kommer från EU:s omarbetade direktiv om byggnaders energiprestanda (EPBD), (EU) 2024/1275, och ersätter på sikt ”nära-nollenergibyggnad”. I BFS 2026:9 1 kap. 5 § definieras en nollutsläppsbyggnad som en byggnad som uppfyller tre villkor:
- Energiprestandatalet (Etal) överstiger inte värdet i tabell 2 i bilaga 2 för nya byggnader, eller tabell 3 för befintliga.
- Energianvändningen täcks inte i någon utsträckning av förbränning av fossila bränslen på plats.
- Installationssystemen kan reagera på externa signaler och anpassa energianvändningen, i den mån det är tekniskt möjligt och kostnaden är skälig.
Det svenska begreppet handlar alltså om driftenergi och fossilfrihet på plats. Byggskedets klimatpåverkan regleras separat, i dag genom klimatdeklarationen och framåt genom livscykel-GWP. Mer om det på sidan om EPBD och klimatkraven.
Tidslinje: 2028, 2030 och 2033
1 januari 2028 – offentligt ägda nya byggnader (BFS 2026:14)
Nya byggnader som ägs av offentliga organ ska ha ett energiprestandatal inom tabell 2, alltså nollutsläppsnivån. Övriga nya byggnader följer fortfarande tabell 1 (nära-nollenerginivån). Offentligt ägda byggnader som huvudsakligen består av lokaler ska dessutom ha mät- och kontrollutrustning för inomhusluftens kvalitet och kunna reagera på externa signaler.
1 januari 2030 – alla nya byggnader (BFS 2026:16)
- Alla nya byggnader ska klara tabell 2.
- Alla nya byggnader ska ha styrsystem som kan reagera på externa signaler. I bostadshus ingår även övervakning med larm och energioptimering.
- Nya byggnader som huvudsakligen består av lokaler ska ha mät- och kontrollutrustning för inomhusluftens kvalitet. Samma krav gäller vid större byggnadsändring av sådana byggnader.
- Befintliga lokalbyggnader får ett högsta energiprestandatal enligt en ny tabell 7 (4 kap. 1 a §). Byggnader som huvudsakligen används för bostäder, andakt, industri, verkstad eller jord- och skogsbruk är undantagna.
- Gränsen för krav på fastighetsautomation i befintliga lokaler sänks från 290 kW till 70 kW.
1 januari 2033 – skärpt nivå för befintliga lokaler (BFS 2026:17)
Tabell 7 skärps. Ett kontor vid Fgeo 1,0 går från 204 kWh/m²år (62 + 142 · Fgeo) år 2030 till 167 kWh/m²år (53 + 114 · Fgeo) år 2033.
Före och efter: så mycket skärps kraven på nya hus
Vid Fgeo 1,0 (till exempel Stockholm eller Uppsala) jämförs tabell 1 (i dag) med tabell 2 (nollutsläpp):
- Flerbostadshus: 75 → 68 kWh/m²år.
- Småhus med Atemp 130 m² eller mer: 90 → 81 kWh/m²år.
- Kontor: 75 → 68 kWh/m²år.
- Utbildning: 82 → 74 kWh/m²år.
- Handel och kultur: 99 → 89 kWh/m²år.
Skärpningen är omkring tio procent. För de flesta nyproducerade flerbostadshus med fjärrvärme eller värmepump och bra klimatskärm är det inom räckhåll, men marginalen krymper. Fgeo varierar per kommun, så räkna alltid med rätt värde. I Malmö är det 0,8 och i Kiruna 1,8.
Övergångsregler
Både BFS 2026:14 och BFS 2026:16 tillåter äldre bestämmelser om bygglovsansökan eller anmälan kommer in till kommunen före ikraftträdandet – 1 januari 2028 respektive 1 januari 2030 – eller om lov- och anmälningsfria arbeten påbörjas före det datumet. Ett stort projekt som söker lov i slutet av 2029 kan alltså projekteras mot dagens nivå. Det kan ändå vara klokt att sikta på nollutsläppsnivån, eftersom energideklarationen visar byggnadens prestanda för köpare och hyresgäster.
Kraven på befintliga lokalbyggnader i 4 kap. är inte knutna till något lovärende. De gäller byggnaden som sådan från 2030 respektive 2033, med de anpassningsgrunder som 4 kap. 1 § ger, bland annat kulturvärden, tekniska skäl och oskälig kostnad. Hur tillsynen ska gå till framgår inte av föreskriften. Följ Boverkets vägledning.
Vem berörs?
Kommuner, regioner, statliga fastighetsbolag och andra offentliga byggherrar först, från 2028. Därefter alla byggherrar, från 2030. Ägare av kontor, skolor, handel, hotell och idrottshallar får krav på sitt befintliga bestånd. Projektledare och arkitekter som arbetar med projekt som blir klara runt 2030 bör räkna med de nya nivåerna redan i systemhandlingen.
Checklista: det här gör du nu
- Offentliga byggherrar: lägg in nollutsläppsnivån (tabell 2) som projektkrav för lov som söks från 1 januari 2028.
- Räkna Etal mot både tabell 1 och tabell 2 i tidiga skeden. Skillnaden visar hur stor marginal projektet har.
- Välj värmesystem utan fossil förbränning på plats, även för spets och reserv.
- Specificera styrsystem som kan ta emot externa signaler, till exempel prissignaler och effektstyrning, i den tekniska beskrivningen.
- Fastighetsägare: inventera energiprestandan i befintliga lokaler mot tabell 7, nivån för 2030 och för 2033, och planera åtgärder i underhållsplanen.
- Håll isär energikrav och klimatkrav. Byggskedets klimatpåverkan räknar du i klimatberäkningen, till exempel med CO2-beräknaren.
Läs vidare
Grunderna i energikraven beskrivs på sidan om BFS 2026:9. Kraven på solenergi finns på sidan om solenergikrav. Alla ändringar samlas under regeländringar.