Arkitekt: vad gör en arkitekt i byggprojektet, och hur blir man det?

Vad gör en arkitekt?

En arkitekt (här: husarkitekt, byggnadsarkitekt) gestaltar och projekterar byggnader. Det betyder att översätta en beställares behov, en plats förutsättningar och samhällets krav till en byggnad som fungerar, går att bygga och håller över tid. Arkitekten ritar planlösningar, fasader och volymer, men lika mycket av jobbet handlar om att samordna andra konsulter, driva bygglovet och se till att handlingarna hänger ihop med det som till slut byggs.

I de flesta svenska byggprojekt är arkitekten en av flera teknikkonsulter i projekteringsgruppen, tillsammans med konstruktör, VVS-, el- och brandkonsult. Arkitekten håller ofta i helheten: hur rummen hänger ihop, var schakten går, hur fasaden möter taket. Den som leder själva projekteringsprocessen är däremot oftast en projekteringsledare hos beställaren eller entreprenören.

Arkitektens viktigaste ansvarsområden:

• Gestaltning: byggnadens form, material, färg och hur den förhåller sig till platsen och omgivningen.
• Funktion: planlösningar, rumssamband, flöden, dagsljus och att byggnaden fungerar för de människor som ska använda den.
• Regelverk: att förslaget uppfyller detaljplanen och de krav i PBL och Boverkets byggregler som arkitekten ansvarar för, till exempel tillgänglighet och bostäders lämplighet.
• Bygglovshandlingar: ritningar och beskrivningar som byggnadsnämnden prövar.
• Samordning: att arkitektens modell och ritningar stämmer med konstruktion, installationer och brandskydd.
• Beskrivningar: rumsbeskrivningar, material- och kulörval, ofta delar av den tekniska beskrivningen.

Var i byggprocessen arbetar arkitekten?

Arkitekten kommer in tidigare än nästan alla andra konsulter, och stannar ofta kvar längre än man tror. Så här ser arbetet ut fas för fas (se byggprocessen i helhet).

Tidiga skeden: skiss och volymstudier

I tidiga skeden gör arkitekten platsanalyser, volymstudier och skisser som hjälper byggherren att avgöra vad som går att bygga och vad det kan bli. Här fattas de beslut som påverkar kostnaden mest, till exempel husdjup, våningsantal, stomsystem och antal trapphus. Ofta tas också ett lokalprogram eller bostadsprogram fram i dialog med beställaren.

Detaljplan

Kräver projektet en ny eller ändrad detaljplan arbetar arkitekten ofta åt byggherren med illustrationer, solstudier och ett gestaltningsförslag som kommunens planarkitekt kan bygga planen på. Planbestämmelserna om höjd, byggrätt och utformning blir sedan ramarna för hela den fortsatta projekteringen.

Program, systemhandling och bygghandling

Under program och projektering förs skissen vidare till systemhandling, där de övergripande tekniska lösningarna låses: stomme, schakt, installationsprinciper, brandceller. Därefter följer bygghandling, där varje detalj ritas så att den kan byggas. På vägen tar arkitekten ofta fram en rambeskrivning (vid totalentreprenad) eller delar av den tekniska beskrivningen (vid utförandeentreprenad) — se så skriver du en teknisk beskrivning.

Bygglov

Bygglovshandlingarna tas fram parallellt med systemhandlingen eller strax före. Arkitekten svarar normalt för ritningarna och för dialogen med bygglovshandläggaren kring utformning och planenlighet. Se bygglovsfasen och Planiums bygglovsguide för vilka handlingar som brukar krävas, och Behöver jag bygglov? för vilka åtgärder som är lovpliktiga efter ändringarna i PBL den 1 december 2025.

Upphandling, produktion och slutskede

Vid upphandling svarar arkitekten på frågor om förfrågningsunderlaget. I produktionen handlar det om projektering under byggtid, besök på arbetsplatsen, beslut om material och kulörer samt besked på entreprenörens frågor. Vid totalentreprenad byter arkitekten ofta beställare, från byggherren till entreprenören (så kallad överlåtelse av konsultavtal). Mot slutet tar arkitekten fram relationshandlingar och kan delta vid besiktning.

Ansvar och regelverk

Gestaltning enligt PBL 2 och 8 kap.

Plan- och bygglagen (PBL) innehåller de grundläggande krav som arkitekten arbetar mot. Enligt 2 kap. 6 § ska bebyggelse utformas och placeras på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till bland annat stads- och landskapsbilden, natur- och kulturvärdena på platsen och intresset av en god helhetsverkan. Enligt 8 kap. 1 § ska en byggnad bland annat vara lämplig för sitt ändamål, ha en god form-, färg- och materialverkan och vara tillgänglig och användbar för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Vid ändring gäller dessutom varsamhetskravet i 8 kap. 17 §.

Kraven är medvetet allmänt hållna. Det är byggnadsnämnden som i bygglovet bedömer om utformningen är lämplig, och där väger arkitektens argumentation, illustrationer och materialval tungt.

Boverkets byggregler: tillgänglighet och lämplighet

De tekniska egenskapskraven i PBL 8 kap. 4 § preciseras i Boverkets byggregler. Sedan 1 juli 2025 gäller de nya föreskrifterna i BFS 2024-serien, och övergångsperioden löpte ut 1 juli 2026. Nya åtgärder prövas därför mot de nya reglerna, medan äldre projekt kan vara projekterade enligt BBR, som upphävdes helt 1 oktober 2026. För arkitekten är två delar centrala:

• BFS 2024:12 om tillgänglighet och användbarhet: entréer, nivåskillnader, ramper, hissar, passagemått, hygienrum, orienterbarhet.
• BFS 2024:11 om bostäders lämplighet: bostadens funktioner (sömn, matlagning, hygien, förvaring med mera), rumsstorlekar och dagsljus.

Arkitekten påverkar också de flesta andra delar, från brandskydd (BFS 2024:7, i samråd med brandkonsulten och brandskyddsbeskrivningen — se så skrivs en brandskyddsbeskrivning) till säkerhet vid användning (BFS 2024:9) och bullerskydd (BFS 2024:10). Dessutom ska de flesta nya byggnader ha en klimatdeklaration, och arkitektens val av stomme och fasadmaterial styr en stor del av klimatpåverkan.

Avtalet: ABK 09

Arkitektuppdrag handlas normalt upp på ABK 09, Allmänna bestämmelser för konsultuppdrag inom arkitekt- och ingenjörsverksamhet, utgivna av Byggandets Kontraktskommitté. ABK 09 reglerar bland annat uppdragets genomförande, ändringar och tilläggsuppdrag, ersättning, äganderätt och nyttjanderätt till handlingarna samt konsultens ansvar och hur det är begränsat. Läs bestämmelserna om ansvar, försäkring och ändringar innan du skriver på, och kontrollera vad som står i det särskilda avtalet. Avvikelser från standardtexten kan få stor betydelse.

Uppdragsansvarig arkitekt

På ett arkitektkontor brukar varje uppdrag ha en uppdragsansvarig arkitekt (UA). UA ansvarar gentemot beställaren för uppdraget: tidplan, ekonomi, bemanning och att handlingarna håller rätt kvalitet. I större projekt finns också en handläggande arkitekt eller teamledare som driver det dagliga arbetet, och en ansvarig för BIM-samordningen.

Arbetsuppgifter i praktiken: en typisk vecka

Hur en vecka ser ut beror mycket på skede och kontor. Här är ett exempel för en arkitekt mitt i systemhandlingsskedet för ett flerbostadshus:

• Måndag: internt startmöte i teamet, genomgång av beställarens synpunkter på förra leveransen, uppdatering av modellen.
• Tisdag: projekteringsmöte med alla konsulter. Konstruktören vill flytta en bärande vägg, VVS behöver större schakt i badrummen. Arkitekten provar lösningar i planen samma eftermiddag.
• Onsdag: samordning i BIM-modellen, kollisionskontroll mot installationer. Kontroll av tillgänglighetsmått i hygienrum och vid entréer.
• Torsdag: möte med bygglovshandläggaren om fasadmaterial och avvikelse från planbestämmelse. Justering av fasadritningar.
• Fredag: skrivande. Rumsbeskrivningar, material- och kulörval, svar på frågor i projektets frågelista. Leverans av ritningar för granskning.

Ungefär hälften av tiden går åt till ritande och modellering, resten till möten, samordning, beskrivningar och dokumentation. Den som tror att arkitektyrket mest handlar om skisser blir ofta förvånad.

I produktionsskedet ändras veckan igen. Då handlar det om att besvara entreprenörens frågor (ofta med kort svarstid), ta fram kompletterande detaljer, delta på byggmöten och granska entreprenörens förslag på materialbyten mot det som gestaltningen och lovet kräver.

Dokument och handlingar arkitekten tar fram

Arkitektens leverans består av ritningar, modell och beskrivningar. Vill du se hur riktiga handlingar ser ut finns hundratusentals exempel i Planiums arkiv.

• Arkitektritningar (A-ritningar): samlingsnamnet för arkitektens ritningar.
• Planritningar: varje våning sedd uppifrån, med rumsindelning, mått, dörrar och fönster.
• Fasadritningar: byggnadens utsidor med material, höjder och fönstersättning.
• Sektionsritningar: genomskärningar som visar våningshöjder, bjälklag, tak och marknivåer.
• Situationsplan: byggnaden placerad på tomten, ofta ritad på en nybyggnadskarta.
• Detaljritningar: anslutningar, fönsterinfästningar, trappor och liknande i stor skala.
• Rumsbeskrivning och teknisk beskrivning eller rambeskrivning, ofta med koder enligt AMA.
• Ritningsförteckning och areaberäkningar (BTA och BOA).

Arkitekten granskar också andras handlingar: att konstruktionsritningar och installationsritningar stämmer med A-ritningarna, att brandskyddsbeskrivningen går ihop med planen och att bygglovsbeslutet följs i bygghandlingen. Den granskningen blir bättre med en checklista per skede. I Planium kan du ställa handlingar mot varandra med flödet granskning av handlingar.

Begrepp du behöver kunna

• Systemhandling: skedet där de tekniska huvudlösningarna bestäms.
• Bygghandling: handlingar detaljerade nog att bygga efter.
• Relationshandling: handlingar uppdaterade till hur det faktiskt blev byggt.
• Bygglov och startbesked/slutbesked: de myndighetsbeslut som ramar in bygget.
• Detaljplan: kommunens juridiskt bindande plan för markanvändning och bebyggelse.
• BTA/BOA: bruttoarea och boarea, mätt enligt svensk standard.
• Rambeskrivning: funktionskrav och övergripande tekniska krav vid totalentreprenad.
• Förfrågningsunderlag: det underlag entreprenörerna lämnar anbud på.
• Totalentreprenad och utförandeentreprenad: avgör vem arkitekten arbetar åt i produktionen.
• Kontrollansvarig: byggherrens certifierade stöd för kontrollplanen enligt PBL.

Så blir du arkitekt: utbildning, erfarenhet och lön

Utbildning

Vägen till husarkitekt i Sverige går via arkitektprogrammet, en femårig utbildning (300 högskolepoäng) som leder till arkitektexamen. Programmen finns bland annat vid KTH i Stockholm, Chalmers i Göteborg, Lunds tekniska högskola (LTH) och Umeå universitet. Antagningen sker via antagning.se och flera lärosäten använder arbetsprov eller andra särskilda urvalsgrunder utöver betyg. Kontrollera aktuella antagningskrav hos respektive skola.

Utbildningen är till stor del projektbaserad i ateljé, med kurser i byggnadsteknik, arkitekturhistoria, stadsbyggnad och digitala verktyg. Många gör praktik eller ett år på kontor innan examen.

Titel och yrkesorganisation

Titeln arkitekt är inte lagligt skyddad i Sverige. I praktiken är arkitektexamen den väg som kontor och beställare förväntar sig. Yrkesförbundet Sveriges Arkitekter organiserar arkitekter inom fyra inriktningar (arkitekt, inredningsarkitekt, landskapsarkitekt och planeringsarkitekt) och erbjuder bland annat avtalsstöd, vidareutbildning och lönestatistik för medlemmar. Förbundets yrkestitel Arkitekt SAR/MSA kräver arkitektexamen och två års yrkeserfarenhet efter examen; medlemmar som ännu inte uppfyller kraven kan använda medlemstiteln MSA. Titlarna är förbundets egna, inte lagstadgade.

Erfarenhet

Som nyexaminerad börjar du oftast som handläggande arkitekt i ett team, med ritande, modellering och delar av beskrivningsarbetet. Efter några år tar du vanligen över större delar av uppdragen och så småningom rollen som uppdragsansvarig. Erfarenhet från produktion, till exempel genom att följa ett eget projekt ut på bygget, är något arbetsgivare värdesätter högt.

Lön

Arkitektlönen varierar med erfarenhet, ort, kontorets storlek och om du arbetar privat eller i kommun. Ingångslönen är ofta lägre än för civilingenjörer, medan ledande roller och delägarskap ger en betydligt högre nivå. Aktuell statistik finns i SCB Lönesök (sök på yrkesgruppen arkitekter), och Sveriges Arkitekter publicerar mer detaljerad lönestatistik för medlemmar.

Andra arkitektyrken

• Landskapsarkitekt: gestaltar utemiljöer, parker, gårdar och gator. Utbildas vid SLU. Se även Planium för landskapsarkitekter.
• Inredningsarkitekt: gestaltar interiörer, möbler och rumsupplevelse, ofta i kontor, handel och offentliga miljöer. Utbildas bland annat vid Konstfack och HDK-Valand.
• Planarkitekt (planeringsarkitekt): arbetar med detaljplaner och översiktlig planering, oftast på kommunen. Utbildningar i fysisk planering finns bland annat vid Blekinge tekniska högskola, och många planarkitekter har arkitekt- eller landskapsarkitektexamen.

Tips för dig som är ny som arkitekt

• Läs detaljplanen först, hela, inklusive planbeskrivningen. Många sena omtag beror på en planbestämmelse som missats i skissen.
• Lär dig skedenas leveranskrav. Vad ska vara klart i systemhandling och vad kan vänta till bygghandling? Fråga projekteringsledaren hellre en gång för mycket.
• Rita med konstruktören tidigt. En stomme som fungerar arkitektoniskt och konstruktivt från början sparar veckor senare.
• Ha tillgänglighetsmåtten i huvudet: vändytor, passagemått, nivåskillnader. Det är de som oftast ger anmärkningar i granskning.
• Dokumentera beslut. Skriv ner varför en lösning valdes och vem som bestämde, till exempel i byggmötesprotokollet. Det skyddar dig vid ändringar och i ABK-diskussioner om tilläggsuppdrag.
• Följ ett projekt ut på bygget. Ingenting lär dig detaljering snabbare än att se dina ritningar tolkas av en snickare.
• Spara erfarenheter. Det som gick fel i förra projektet ska in i nästa: läs guiden om erfarenhetsåterföring.

Verktyg och arbetssätt

Kärnverktygen är BIM-program för modellering och ritningsproduktion, ofta med samordning i öppna format som IFC och strukturerade enligt projektets BIM-manual eller CAD-anvisning. Därtill kommer skissverktyg, visualiseringsprogram och verktyg för solstudier och dagsljus. I Sverige används ofta klassifikationssystemet CoClass för att strukturera information i modellen.

För snabba kontroller i skissen finns gratisverktyg: taklutningsberäknaren, trappberäknaren för steghöjd och stegdjup, lutningsberäknaren för ramper och CO₂-beräknaren för att jämföra materialval tidigt. Bygglovsguiden hjälper till att reda ut om en åtgärd kräver lov.

I Planium kan du söka efter liknande projekt och ritningar i arkivet, göra platsanalyser, ta fram visualiseringar och få ett första utkast till beskrivningar som du sedan bearbetar själv. Mer om hur verktyget passar arkitekter finns på Planium för arkitekter.

Relaterade roller

• Konstruktör: dimensionerar stommen. Arkitektens närmaste samarbetspartner i projekteringen.
• Projekteringsledare: leder projekteringsgruppen och håller ihop tidplan och leveranser.
• Projektledare: beställarens eller entreprenörens ansvariga för hela projektet.
• Kontrollansvarig: bevakar kontrollplanen enligt PBL och deltar vid tekniskt samråd.
• BAS-P och BAS-U: arkitektens val påverkar arbetsmiljön under bygget och i drift, och BAS-P samordnar det i projekteringen.
• Fler roller finns i yrkesguiderna.