Vad är en brandskyddsbeskrivning?
En brandskyddsbeskrivning är det dokument där projektet visar hur byggnaden uppfyller kraven på säkerhet i händelse av brand. Den samlar förutsättningarna – hur hög byggnaden är, vilka som ska vistas där och hur snabbt räddningstjänsten kan vara på plats – och den valda utformningen: brandceller, utrymningsvägar, brandtekniska klasser, larm och släcksystem. Arkitekt, konstruktör, installatörer och entreprenör hämtar sedan sina krav ur den.
Ordet brandskyddsbeskrivning finns inte i föreskrifterna. Boverkets föreskrifter om säkerhet i händelse av brand, BFS 2024:7, talar om brandskyddsdokumentation. Enligt 1 kap. 20 § ska en brandskyddsdokumentation upprättas när åtgärden kräver lov eller anmälan och det inte är obehövligt. Den ska minst omfatta förutsättningarna för brandskyddet, utformningen av brandskyddet och vilka delar som verifierats genom analytisk dimensionering. Brandskyddsbeskrivning är branschens namn på just det dokumentet, och det är också det ord kommunerna använder i sina checklistor.
Dokumentet följer med genom hela projektet. Det börjar som en översiktlig beskrivning i systemskedet, blir en bygghandling inför startbeskedet och ska till sist stämma med det som faktiskt har byggts – då som en del av relationshandlingarna som förvaltaren tar över. Läs mer om skedena i byggprocessens projekteringsfas.
När krävs en brandskyddsbeskrivning?
Kravet hänger ihop med lov- och anmälningsplikten. Kräver åtgärden bygglov eller anmälan ska brandskyddet dokumenteras, om det inte är obehövligt. En anmälan krävs bland annat för en ändring som väsentligt påverkar byggnadens brandskydd (plan- och byggförordningen 6 kap. 1 § 3). Att flytta en brandcellsgräns, ta upp en ny dörr mot ett trapphus eller inreda en vind till bostad kan alltså kräva anmälan och brandskyddsbeskrivning, även om fasaden inte ändras.
Beskrivningen lämnas oftast in inför det tekniska samrådet. Enligt PBL 10 kap. 18 § ska byggherren senast fem arbetsdagar före samrådet lämna förslag till kontrollplan och avfallshanteringsplan samt de tekniska handlingar som behövs för att nämnden ska kunna pröva frågan om startbesked. För nästan alla flerbostadshus, lokaler och större om- och tillbyggnader är brandskyddsbeskrivningen en av de handlingarna. Utan den blir det inget startbesked.
Bygglovsskedet
I bygglovsprövningen granskar kommunen främst placering, utformning och planenlighet. Brandskyddet hör formellt till det tekniska samrådet, men det påverkar utformningen: ett andra trapphus, en uppställningsplats för höjdfordon eller ett större avstånd till grannhuset syns på situationsplanen och i fasaderna. För större byggnader ber många kommuner därför om en översiktlig brandskyddsbeskrivning redan i bygglovsansökan. Se efter vad din kommun kräver, till exempel bygglov i Stockholm eller Göteborg.
Brandskyddsbeskrivning för villa
För ett vanligt en- eller tvåbostadshus är brandskyddet okomplicerat, och kommunen bedömer ibland att en separat brandskyddsbeskrivning är obehövlig. Brandskyddet redovisas då på ritningarna eller i en kort beskrivning på en–två sidor. Ett hus i två plan ovan mark hamnar i byggnadsklass 3 och bostaden i verksamhetsklass 3A. Det som brukar behöva redovisas är brandvarnare, avstånd eller brandavskiljning mot grannbyggnader, utrymning via fönster från sovrum och – om huset har det – eldstad och skorsten.
Innehållet enligt BFS 2024:7 punkt för punkt
BFS 2024:7 är uppbyggd i kapitel som följer brandförloppet: allmänna bestämmelser och dimensionerande förutsättningar, bärförmåga vid brand, skydd mot uppkomst av brand, skydd mot utveckling och spridning av brand och brandgaser inom byggnaden, skydd mot spridning mellan byggnader, möjlighet till utrymning och räddningspersonalens säkerhet. Kapitel 9 och 10 gäller ändring av befintliga byggnader. En brandskyddsbeskrivning som följer samma ordning är lätt att granska. Här går vi igenom de delar som nästan alltid ska finnas med.
Byggnadsklass
Byggnadsklassen anger byggnadens skyddsbehov och styrs främst av antalet plan ovan mark (2 kap. 5–8 §§). Byggnadsklass 0 är byggnader med fler än tjugo plan ovan mark eller fler än två plan under mark. Byggnadsklass 1 gäller 3–20 plan, utom en- och tvåbostadshus (och komplementbyggnader) i tre plan, som hamnar i klass 2. Byggnadsklass 2 omfattar också byggnader i två plan med mer än 200 m² byggnadsarea. Byggnadsklass 3 är byggnader i ett plan, byggnader i två plan med högst 200 m² byggnadsarea och en- och tvåbostadshus i två plan. Redovisa hur du har räknat planen, särskilt om du utnyttjar undantagen för översta plan utan varaktig vistelse eller för entresolplan.
Verksamhetsklass
Verksamhetsklassen beskriver vilka som vistas i utrymmet och hur väl de kan ta sig ut själva (2 kap. 9–20 §§). Klass 1 är kontor och industri med vakna personer som känner till lokalerna. Klass 2A–2C är publika lokaler som butiker, skolor och samlingslokaler, med gränsen 150 personer och alkoholservering som skiljelinjer. Klass 3A är vanliga bostäder, 3B bostäder med boendeenheter och 3C bland annat behovsprövade trygghetsboenden. Klass 4 är hotell och liknande tillfälligt boende. Klass 5A–5C omfattar förskolor, särskilda boenden och vård. Klass 0 är verksamheter där utrymningen kan vara förenad med stora svårigheter, exempelvis fler än 1 200 personer utan god lokalkännedom. Ange verksamhetsklass per brandcell eller lokaltyp, inte bara för byggnaden som helhet.
Utrymning
Redovisa antal utrymningsvägar per brandcell, vart de leder, gångavstånd, dörrars bredd och öppningsriktning, utrymningslarm, nödbelysning och vägledande markering. I bostäder i byggnadsklass 2 och 3 får en bostad ha en enda utrymningsdörr om det finns möjlighet till utrymning via fönster. Fönstret ska då leda till säker plats, och underkanten får sitta högst 5,0 meter ovan mark – eller 8,0 meter om det finns fast stege (7 kap. 14 §). Räddningstjänstassisterad utrymning med stegutrustning har egna villkor, bland annat om insatstid, uppställningsplats och brandcellens storlek (7 kap. 15 §). Skriv uttryckligen vilket alternativ ni har valt och varför.
Avskiljning och brandceller
Brandcellsindelningen är dokumentets ryggrad. Ange vilka utrymmen som ska vara egna brandceller (varje bostad, trapphus, schakt, teknikrum, soprum med mera), vilken brandteknisk klass gränserna ska ha, till exempel EI 60 eller EI 30, och hur genomföringar och dörrar ska utföras. Bifoga brandritningar där gränserna är markerade med klass. Den som installerar ventilation eller rör ska kunna se var en kanal går genom en brandcellsgräns.
Bärförmåga vid brand
Kapitel 3 kräver att bärverket klarar brand under en tid som står i proportion till skyddsbehovet. För huvudbärverket anges brandteknisk klass, till exempel R 60, beroende på byggnadsklass och verksamhetsklass. Brandskyddsbeskrivningen ska ange kravet, och konstruktören verifierar det i sina beräkningar. Var tydlig med vilka bärverk som hör till huvudbärverket och vilka som är sekundära.
Ytskikt och material
Ange krav på ytskikt i tak och väggar per utrymmestyp, på fasadbeklädnad och på isolering. Kraven skiljer sig mellan byggnadsklasserna och är strängare i utrymningsvägar – i byggnadsklass 1 och 2 ställs till exempel högre krav på ytskikt i utrymningspassager än i bostadsrummen. Fasader på höga byggnader är en klassisk granskningspunkt: skriv vilket fasadsystem som ska användas och hur kravet på begränsad brandspridning uppfylls.
Brandtekniska installationer
Här beskriver du brandvarnare, brandlarm, utrymningslarm, sprinkler, brandgasventilation, nödbelysning och styrningar, till exempel att brandspjäll stänger vid larm. Enligt föreskrifterna ska det finnas minst en brandvarnare på varje plan, en brandvarnare får täcka högst 60 m² och det ska sitta en i eller utanför varje sovrum och direkt ovanför trappa till annat plan (2 kap. 35 §). För brandlarm hänvisar de allmänna råden till Brandskyddsföreningens regler SBF 110:8.
Räddningstjänstens insats
Kapitel 8 handlar om räddningspersonalens möjlighet att ta sig in, få tillgång till släckvatten och ventilera ut brandgaser. Redovisa insatstid, angreppspunkter, framkomlighet och uppställningsplatser för räddningsfordon, brandposter eller torrör och eventuella räddningshissar. Insatstiden – tiden från larm tills räddningstjänsten kan börja arbeta – får du från den kommunala räddningstjänsten. Räkna aldrig med en kortare tid än den räddningstjänsten själv anger.
Skydd mot spridning mellan byggnader
Huvudregeln är 8 meters skyddsavstånd till andra byggnader, eller brandavskiljning i de delar som står mot varandra inom det avståndet (6 kap. 5 §). Komplementbyggnader med högst 15 m² byggnadsarea är undantagna (6 kap. 10 §). I tät stadsbebyggelse är detta ofta en av de svåraste punkterna, så redovisa avstånden på en situationsplan.
Preciserade krav eller analytisk dimensionering
I de gamla byggreglerna (BBR) skilde man mellan förenklad och analytisk dimensionering. I BFS 2024:7 heter motsvarigheten till förenklad dimensionering ”utformning enligt preciserade krav”. Varje kapitel har funktionskrav, och de kan uppfyllas på två sätt: genom att följa de preciserade kraven i kapitlet, eller genom en utformning som verifieras med analytisk dimensionering. De preciserade kraven får bara användas för verksamhetsklass 1–5 och byggnadsklass 1–3. Byggnader i byggnadsklass 0 och verksamheter i verksamhetsklass 0 kräver alltså alltid analytisk dimensionering.
Analytisk dimensionering används också när du vill frångå ett enskilt preciserat krav. Ett vanligt exempel är längre gångavstånd än regeln medger i en lagerbyggnad, kompenserat med sprinkler. Enligt 1 kap. 12 § ska analysen innehålla en identifiering av verifieringsbehovet och en verifiering som visar att funktionskraven är uppfyllda. Verifieringen görs antingen som en absolut analys (utformningen klarar acceptanskriterierna för dimensionerande påfrestningar) eller som en jämförande analys (minst samma säkerhetsnivå som de preciserade kraven ger). De allmänna råden hänvisar till SIS/TS 24837:2024 för acceptanskriterier vid absolut analys.
Med analytisk dimensionering skärps kraven på dokumentation. Enligt 1 kap. 9 § ska det framgå vilka delar som verifierats analytiskt, hur verifieringsbehovet identifierats, vilka förutsättningar och antaganden som gäller, vilka metoder och modeller som använts, analysen i sådan omfattning att den kan följas och vilka slutsatser den ger. Lägg analysen som bilaga och sammanfatta resultatet i huvuddokumentet. Den som installerar sprinklern behöver inte läsa brandsimuleringen – men måste veta att sprinklern är en förutsättning för gångavståndet.
Tänk på att äldre projekt kan vara projekterade enligt BBR (BFS 2011:6). Kom ansökan in under övergångsperioden kan BBR:s brandavsnitt fortfarande gälla för just det projektet. Skriv därför alltid ut vilken författning brandskyddet är projekterat efter. Se också vår översikt över Boverkets byggregler.
Vem skriver brandskyddsbeskrivningen?
Byggherren ansvarar för att brandskyddet uppfyller kraven, men dokumentet skrivs nästan alltid av en brandkonsult, ofta en brandingenjör. För enklare byggnader kan arkitekten eller en erfaren projektör skriva den, och för villor gör husleverantören det ibland. Det finns inget lagkrav på en viss titel, men kompetensen ska motsvara byggnadens komplexitet. Vid analytisk dimensionering behövs i praktiken en brandingenjör.
På det tekniska samrådet tar byggnadsnämnden upp behovet av sakkunnigkontroll (PBL 10 kap. 19 §). I större projekt kan kommunen kräva att en certifierad sakkunnig inom brandskydd granskar handlingarna. Den kontrollansvarige bevakar att brandskyddet finns med i kontrollplanen och att kontrollerna blir gjorda.
Samordningen är lika viktig som själva texten. Brandkonsulten behöver arkitektens planer, konstruktörens stomval och installatörernas schaktplacering – och de andra behöver brandkonsultens krav i tid för att kunna rita in dem. I Planium kan granskningsflödet läsa brandskyddsbeskrivningen mot ritningar och beskrivningar med textinnehåll och flagga brandcellsgränser som saknas eller inte stämmer.
Mall: rubrikstruktur för en brandskyddsbeskrivning
Det finns ingen officiell mall, men de flesta brandkonsulter använder en struktur som liknar den här. Den följer BFS 2024:7 och gör det lätt för kommunens handläggare att hitta varje krav.
- 1. Inledning – objekt, fastighetsbeteckning, uppdragsgivare, handlingsstatus (systemhandling, bygghandling, relationshandling), revisionsdatum och vem som upprättat dokumentet.
- 2. Underlag och regelverk – vilken författning brandskyddet är projekterat efter, ritningar med nummer och datum, eventuella tidigare utredningar.
- 3. Byggnadsbeskrivning – antal plan, byggnadsarea, bruttoarea, stomme, verksamheter.
- 4. Dimensionerande förutsättningar – byggnadsklass, verksamhetsklasser per del, personantal, brandbelastning, insatstid.
- 5. Verifieringsmetod – vilka delar som följer preciserade krav och vilka som verifieras analytiskt.
- 6. Utrymning – utrymningsvägar, gångavstånd, dörrar, larm, nödbelysning, vägledande markering, utrymningsplatser.
- 7. Brandceller och avskiljning – indelning, klasser, dörrar, genomföringar, ventilationens brandskydd.
- 8. Bärförmåga vid brand – krav på huvudbärverk och sekundära bärverk.
- 9. Ytskikt, beklädnader och fasad.
- 10. Skydd mot spridning mellan byggnader – avstånd och avskiljning.
- 11. Brandtekniska installationer – brandvarnare, brandlarm, sprinkler, brandgasventilation, styrningar.
- 12. Räddningstjänstens insats – tillgänglighet, uppställningsplatser, släckvatten, angreppspunkter.
- 13. Kontroll och dokumentation – kontrollpunkter till kontrollplanen, drift- och underhållsinstruktioner.
- Bilagor – brandritningar, analytisk dimensionering, eventuella avstegsutredningar.
Vill du se hur andra har gjort? Sök bland verkliga bygghandlingar i byggarkivet. Där finns också planritningar och sektionsritningar där brandcellsgränser ofta är inritade.
Exempel: så kan avsnitten formuleras
Utdragen nedan är påhittade men realistiska. De visar hur konkret en granskare förväntar sig att texten är. Lägg märke till att varje krav pekar på en plats i byggnaden och en klass.
Exempel – dimensionerande förutsättningar, flerbostadshus
”Byggnaden uppförs i fem plan ovan mark och ett källarplan och placeras i byggnadsklass 1 enligt BFS 2024:7 2 kap. 6 §. Bostäderna utgör verksamhetsklass 3A. Lägenhetsförråd och cykelrum i källarplanet utgör verksamhetsklass 1. Insatstiden är enligt uppgift från räddningstjänsten kortare än 10 minuter. Brandskyddet utformas enligt preciserade krav. Analytisk dimensionering tillämpas inte.”
Exempel – brandcellsindelning
”Varje lägenhet utgör egen brandcell i lägst klass EI 60. Trapphuset utgör egen brandcell i lägst klass EI 60. Dörrar mellan lägenhet och trapphus utförs i lägst klass EI2 30 med stöd av 5 kap. 44 § (halva brandmotståndstiden) och med brandgastäthet S200 enligt 5 kap. 45 §. Dörrstängare krävs inte på dörr till bostad i verksamhetsklass 3A (5 kap. 43 §). Ventilationsschakt avskiljs i EI 60. Genomföringar i brandcellsgränser tätas med system som har dokumenterad brandteknisk klass motsvarande väggens.”
Exempel – villa i två plan
”Huset har två plan ovan mark och utgör byggnadsklass 3, verksamhetsklass 3A. Huset utgör en brandcell. Brandvarnare placeras i hall på båda planen, i eller utanför varje sovrum och direkt ovanför trappan. Varje sovrum på övre plan har ett fönster för utrymning som leder till säker plats, med underkant lägre än 5,0 meter ovan mark. Avståndet till närmaste byggnad på grannfastigheten är 9 meter. Komplementbyggnaden på 12 m² behöver inte avskiljas.”
Vanliga brister som stoppar granskningen
Kommunernas handläggare och räddningstjänstens granskare ser samma fel gång på gång. De flesta beror inte på att brandskyddet är dåligt, utan på att dokumentet inte går att granska.
- Fel eller saknad författning – dokumentet hänvisar till BBR i ett projekt som ska följa BFS 2024:7, eller tvärtom.
- Byggnadsklassen motiveras inte – planen räknas fel, eller undantagen för vindsplan och entresol används utan förklaring.
- Verksamhetsklass anges bara för byggnaden, inte per del – till exempel saknas klass för förskolan i bottenvåningen.
- Avsteg från preciserade krav utan analytisk verifiering, eller med en analys som inte går att följa.
- Brandskyddsbeskrivning och ritningar säger olika saker – dörrklass, schaktavskiljning eller utrymningsväg stämmer inte.
- Insatstiden är antagen i stället för kontrollerad med räddningstjänsten.
- Installationskraven saknar ansvarig – det framgår inte vem som ska projektera och kontrollera styrningar och larm.
- Kontrollpunkterna kommer inte vidare till kontrollplanen, så ingen verifierar brandtätningarna på plats.
- Vid ändring saknas den redovisning som 1 kap. 13 § kräver: befintliga brister och om åtgärden försämrar brandskyddet.
Brandtätningar är det som oftast brister i utförandet. Lägg in kontroll av genomföringar per brandcellsgräns i egenkontrollen och fotografera före inbyggnad. Vår guide till egenkontroll visar hur du lägger upp kontrollerna.
Brandskyddsbeskrivning vid ombyggnad
Vid ändring gäller kapitel 9 och 10 i BFS 2024:7. Huvudregeln är att den ändrade delen ska uppfylla kraven i 3–8 kap., men säkerhetsnivån får anpassas om brandsäkerheten ändå blir godtagbar och det till exempel krävs av varsamhetskravet, finns tekniska skäl eller kostnaden annars blir oskäligt hög i förhållande till nyttan (9 kap. 1 §). Anpassning kräver en dokumenterad riskbedömning med redovisning av anpassningen, skälen, konsekvenserna och de åtgärder som gör säkerheten godtagbar (1 kap. 14 §).
Börja med att inventera det befintliga brandskyddet. Finns gamla brandskyddsbeskrivningar eller relationshandlingar? Äldre ritningar går ofta att hitta i byggarkivet, och det sparar tid när du ska ta reda på hur brandcellerna var tänkta från början.