Grundregeln: entreprenören bär tidsrisken
Entreprenören ska planera och bedriva arbetet så att entreprenaden blir klar inom kontraktstiden. Det är utgångspunkten i både AB 04 och ABT 06. Blir arbetet försenat av skäl som entreprenören själv råder över – för lite folk, sena beställningar, en underentreprenör som inte håller sina tider – är det entreprenörens problem, och ett avtalat förseningsvite börjar löpa.
Undantagen finns i kap. 4. Där regleras när kontraktstiden förlängs, vad som krävs av entreprenören för att få förlängningen och hur parterna kan forcera för att hämta in tid. Reglerna är detaljerade och formella. Den entreprenör som kan dem – och dokumenterar därefter – slipper ofta vite. Den som inte kan dem kan förlora rätten till mer tid även när hindret var verkligt.
Byggföretagen sammanfattar de bestämmelser som oftast blir aktuella: kap. 4 § 3 om vilka hinder som ger rätt till tidsförlängning, kap. 4 § 4 om anmälan av hinder, kap. 4 § 5 om överenskommelse om ändrad kontraktstid, kap. 4 § 6 om forcering och kap. 5 § 4 om ersättning vid beställarhinder. Paragraferna är desamma i AB 04 och ABT 06, men AF-delen kan ha ändrat dem.
ÄTA och ändrade mängder ger förlängd tid
Den vanligaste grunden för tidsförlängning är ÄTA-arbeten. Enligt kap. 4 § 2 förlängs – eller förkortas – kontraktstiden i den mån ÄTA-arbeten eller ändrade mängder påverkar möjligheten att bli klar i tid. Förlängningen ska motsvara den tid som ändringen faktiskt kräver.
I praktiken är det här tvisterna börjar. ÄTA-beställningar anger ofta pris men inte tid, och vid slutet av projektet har tjugo små ändringar sammantaget ätit upp tre veckor utan att någon har skrivit ned det. Ta därför med tidspåverkan i varje ÄTA-offert, och skriv uttryckligen ”ingen tidspåverkan” när det är så. Då blir det lätt att räkna samman i efterhand.
Ett ÄTA-arbete som ligger utanför den kritiska linjen i tidplanen behöver inte ge någon förlängning alls. Den som begär mer tid måste kunna visa hur ändringen påverkade färdigställandet, inte bara att den tog tid att utföra. En ÄTA-logg med en kolumn för tidspåverkan gör det enklare.
Hinder som ger rätt till tidsförlängning
Kap. 4 § 3 räknar i fem punkter upp de hinder som ger entreprenören rätt till ”erforderlig” förlängning av kontraktstiden. Läs punkterna i ditt eget exemplar av avtalet – formuleringarna är precisa och avgör mycket. I korthet handlar de om följande:
- Punkt 1, beställarhinder: förhållanden på beställarens sida, till exempel att beställaren eller dennes projektörer levererar ritningar för sent, att en sidoentreprenör inte är klar eller att beställaren inte fattar beslut i tid. Beställaren behöver inte ha varit vårdslös – det räcker att förhållandet ligger inom beställarens sfär.
- Punkt 2, myndighetsbeslut – läs i avtalet vilka beslut som omfattas och vilka villkor som gäller.
- Punkt 3, extraordinära händelser som bland annat krig och epidemier.
- Punkt 4, väder- och vattenståndsförhållanden som är osedvanliga för byggnadsorten och som påverkar arbetet särskilt ogynnsamt.
- Punkt 5, en generalklausul för andra förhållanden som entreprenören inte vållat och inte bort räkna med när avtalet ingicks.
Hindret måste faktiskt hindra
Det räcker inte att arbetet blev svårare, dyrare eller tog längre tid än beräknat. Störningen måste påverka arbetet i sådan grad att entreprenaden inte kan bli klar i tid, och förseningen ska inte gå att undvika med rimliga åtgärder – till exempel genom att ändra arbetsordningen. Kommentaren till bestämmelsen säger att entreprenörens rationella användning av de resurser som avsatts för den påverkade delen ska beaktas när förlängningen bestäms.
Väder: vanlig vinter räcker inte
Snö och minusgrader i januari är ingen grund för tidsförlängning – det ska entreprenören räkna med. Först när vädret avviker från det normala för orten och påverkar arbetet särskilt ogynnsamt blir punkt 4 aktuell, till exempel vid exceptionella skyfall. Statistik från SMHI är det vanliga beviset för vad som är normalt.
Ersättning bara vid beställarhinder
Tidsförlängning är inte samma sak som ersättning. För hinder enligt punkt 1 ger kap. 5 § 4 entreprenören rätt till ersättning för sin skada utöver den förlängda tiden, om underrättelseskyldigheten är uppfylld. För väder, epidemier och andra neutrala hinder får entreprenören normalt bara mer tid – kostnaderna för förlängd etablering får entreprenören bära själv. Därför lönar det sig att reda ut vilken punkt ett hinder hör till.
I totalentreprenader enligt ABT 06 ansvarar entreprenören för projekteringen. Försenade handlingar från de egna konsulterna är då entreprenörens risk, inte beställarhinder. Läs mer om skillnaderna i guiden om totalentreprenad eller utförandeentreprenad.
Underrättelsen avgör – anmäl hindret utan dröjsmål
Enligt kap. 4 § 4 ska en part utan dröjsmål underrätta motparten om förhållanden som han insett eller borde ha insett kommer att rubba tidplanen eller försena entreprenaden. Underlåter entreprenören det kan han som huvudregel inte åberopa hindret – såvida inte beställaren ändå kände till eller borde ha känt till förhållandet och dess inverkan på tiden.
Bestämmelsen ställer inget krav på skriftlig form, men muntliga besked är svåra att bevisa. Anmäl alltid skriftligt, och gärna i två steg: först en kort underrättelse när du upptäcker hindret, sedan en mer utförlig begäran om tidsförlängning när påverkan går att bedöma. AF-delen kan ha skärpt formkraven, till exempel krav på särskild blankett eller att anmälan ska ske till en namngiven person.
Det här bör en anmälan innehålla
- Vad som har hänt och när du upptäckte det.
- Vilken punkt i kap. 4 § 3 (eller § 2 för ÄTA) du stöder dig på.
- Vilka delar av arbetet som påverkas och hur – helst med hänvisning till aktivitet i tidplanen.
- En preliminär bedömning av förlängningen, med förbehåll för att den kan ändras.
- För beställarhinder: ett förbehåll om ersättning enligt kap. 5 § 4.
- Vad du gör för att begränsa förseningen.
Efter underrättelsen bör parterna enligt kap. 4 § 5 försöka komma överens om den ändring av kontraktstiden som förhållandena kräver. Protokollför överenskommelsen på byggmötet eller i en separat skrivelse. Ett muntligt ”vi löser det” i bodens fikarum är ingen överenskommelse.
Så dokumenterar du hindret
Vid tvist är det entreprenören som ska visa att hindret fanns, att det omfattas av kap. 4 och hur mycket det försenade arbetet. Det kräver underlag från tiden då det hände – inte en efterhandskonstruktion.
- Byggdagbok med daglig bemanning, väder, utförda moment, leveranser och störningar. Använd gärna mallen för byggdagbok.
- Tidplaner i alla versioner, med datum. Jämförelsen mellan plan och utfall är kärnan i förlängningsanspråket.
- Mejl och skrivelser där ritningar, beslut eller tillträde efterfrågas – med datum för när de kom.
- Foton med datum som visar läget på arbetsplatsen.
- Väderdata från SMHI för den aktuella orten och perioden.
- Byggmötesprotokoll där hindret och tidsfrågan tas upp.
Exempel: sena ritningar från beställaren
I en utförandeentreprenad ska bygghandlingar för ett bjälklag levereras av beställarens konstruktör den 1 oktober enligt handlingsleveransplanen. De kommer den 22 oktober. Entreprenören skickar en underrättelse den 2 oktober med hänvisning till kap. 4 § 3 punkt 1, förbehåller sig ersättning enligt kap. 5 § 4 och noterar i dagboken vilka arbetslag som omdisponeras. När handlingarna kommer görs en reviderad tidplan som visar att stommen på den kritiska linjen försenats två veckor – inte tre, eftersom en del av tiden kunde användas till annat arbete. Begäran om två veckors förlängning och ersättning för förlängd etablering blir då lätt att följa och svår att avfärda.
En bra tumregel är att anmälan, dagboken och tidplanen ska berätta samma historia. När de gör det blir diskussionen om förlängningen ofta kort. Planium kan transkribera byggmöten och föra beslutslogg i flödet för möten, vilket gör det lättare att visa när en tidsfråga togs upp och vad som bestämdes.
Forcering: att köpa tillbaka tid
Forcering innebär att arbetet skyndas på för att undvika eller minska en försening – genom övertid, fler arbetslag, skiftarbete eller snabbare metoder. Kap. 4 § 6 skiljer mellan två situationer.
Forcering som beställaren beställer
För att undvika eller minska en förlängning av kontraktstiden är entreprenören skyldig att forcera på beställarens bekostnad, om det kan ske utan väsentlig olägenhet för entreprenören. Beställningen ska göras skriftligen. Det är beställarens val: i stället för att ge tidsförlängning kan beställaren betala för att hålla den ursprungliga tiden.
Forcering på entreprenörens initiativ
Om beställaren inte medger tidsförlängning som entreprenören anser sig ha rätt till, kan entreprenören ändå forcera för att slippa vite. Entreprenören ska då först skriftligen underrätta beställaren och ange den beräknade kostnaden. Ersättning får entreprenören bara om det i efterhand visar sig att rätten till förlängning fanns. Medger beställaren förlängning efter underrättelsen får entreprenören inte fortsätta forcera på beställarens bekostnad.
Forcering på eget initiativ är alltså en kalkylerad risk. Har du ett starkt underlag för förlängning kan det löna sig; är grunden svag riskerar du att både betala forceringen och vitet. Låt platschef och projektchef fatta beslutet gemensamt, och läs gärna yrkesguiden för platschef om hur ansvaret brukar fördelas.
AB 25 och ABPU 25
BKK:s förslag till nya standardavtal, AB 25 och ABPU 25, gick ut på remiss hösten 2024. Tidsförlängning, underrättelser och formkrav hör till de områden som remissinstanserna har kommenterat. Avtalen är inte publicerade och väntas tidigast 2027, möjligen under andra namn. Till dess gäller AB 04 eller ABT 06 när kontraktet hänvisar till dem. Läget sammanfattas på sidan om AB 25 och ABPU 25.
Praktiska tips
- Gör en fristlista vid projektstart med kontraktstid, deltider, vitesbelopp och vem hos beställaren som tar emot anmälningar.
- Gör tidsfrågan till en stående punkt på varje byggmöte och be beställaren bekräfta mottagna hinderanmälningar.
- Skilj på underrättelse och anspråk: underrätta direkt, även om du inte kan bedöma påverkan än.
- Räkna ihop ÄTA-arbetenas tidspåverkan löpande, inte vid slutbesiktningen.
- Som beställare: svara skriftligen på varje begäran om tidsförlängning – tystnad skapar oklarhet som sällan gynnar dig.
- Ta med geotekniska risker och kända beroenden till sidoentreprenörer i riskanalysen redan i anbudsskedet.
Vanliga misstag
- Att vänta med hinderanmälan tills påverkan är helt klarlagd – då är det ofta ”med dröjsmål”.
- Att tro att ett muntligt besked på arbetsplatsen räcker som bevis.
- Att begära förlängning för vanligt vinterväder.
- Att räkna med ersättning för neutrala hinder, där avtalet normalt bara ger mer tid.
- Att i en totalentreprenad skylla på egna konsulters försenade handlingar som om de vore beställarhinder.
- Att forcera på eget initiativ utan att först ha underrättat beställaren skriftligen om kostnaden.
- Att inte visa hur hindret påverkade den kritiska linjen i tidplanen.
Blir det tvist om tidsförlängning eller forceringsersättning bör du ta hjälp av en entreprenadjurist innan positionerna låser sig. Fristerna i AB 04 och ABT 06 kan du räkna fram i verktyget entreprenadfrister.