Vad som ändrades den 1 juli 2026
Lag (2026:406) om ändring i plan- och bygglagen genomför delar av EU:s förnybartdirektiv och trädde i kraft den 1 juli 2026. Den lade till en ny paragraf, 9 kap. 17 a §: bygglov krävs inte för en fasadändring som innebär att en solenergianläggning sätts upp eller väsentligen ändras, om anläggningen har en effekt på högst elva kilowatt.
Med solenergianläggning menas både solceller som ger el och solfångare som ger värme. Lagen ändrade samtidigt tidsfristerna för bygglov som fortfarande krävs: för solenergianläggningar över 11 kW får nämndens tioveckorsfrist förlängas med högst två veckor (9 kap. 99 §), och lov för värmepumpar som är fasadändringar ska avgöras inom fyra veckor utan möjlighet till förlängning (99 a §).
Före och efter: tre steg på kort tid
- Före 1 december 2025: plan- och byggförordningen hade ett undantag för solpaneler som följer byggnadens form, med flera undantag från undantaget.
- 1 december 2025–30 juni 2026: med nya 9 kap. krävs lov för solpaneler bara när de är en fasadändring som kräver lov. Inom detaljplan gäller det byggnader som inte är en- eller tvåbostadshus eller komplementbyggnader, och bara på fasad eller tak mot allmän plats (9 kap. 15 § 3).
- Från 1 juli 2026: även i det fallet är anläggningar på högst 11 kW lovfria (17 a §). Över 11 kW krävs fortfarande lov, men med kortare handläggningstid.
För villaägare var solceller i regel redan lovfria sedan den 1 december 2025. Den stora förändringen gäller flerbostadshus, kontor, butiker och industribyggnader inom detaljplan där taket vetter mot gata, torg eller park. Enligt propositionen har anläggningar på villor vanligen under 11 kW, medan anläggningar på kommersiella fastigheter och flerbostadshus normalt är större. Därför blir det främst mindre anläggningar på sådana byggnader som befrias.
När krävs bygglov fortfarande?
Undantaget i 17 a § gäller bara lovplikten för fasadändring enligt 15 § 3. Bygglov krävs alltså fortfarande:
- inom detaljplan i eller i anslutning till ett område av riksintresse för totalförsvarets anläggningar – för alla sorters byggnader och på alla fasader och tak, oavsett effekt (9 kap. 36 § 2),
- på särskilt värdefulla byggnader och i särskilt värdefulla områden enligt detaljplan, områdesbestämmelser eller 8 kap. 13 § (9 kap. 37 §),
- för anläggningar över 11 kW när de är en lovpliktig fasadändring, och
- för fristående markanläggningar och solcellsparker, som inte är fasadändringar och prövas enligt andra regler.
Även när lov inte krävs ska åtgärden följa detaljplanen (10 kap. 2 §). En liten avvikelse som inte motverkar planens syfte är tillåten (10 kap. 2 b §). Kontrollera därför planbestämmelser om till exempel taktäckning eller utformning. Se solceller och fasadändring för vanliga fall.
Hur räknas 11 kW?
Lagtexten säger bara att anläggningen ska ha ”en effekt om högst elva kilowatt”. Propositionen talar om installerad effekt. Hur effekten ska räknas i praktiken – till exempel modulernas toppeffekt eller växelriktarens märkeffekt – framgår inte av lagtexten. Ligger du nära gränsen bör du fråga byggnadsnämnden hur den tolkar effekten innan du beställer.
Utökar du en befintlig anläggning är det en väsentlig ändring av anläggningen. Räkna med att hela anläggningens effekt efter ändringen är det som avgör, och dokumentera underlaget så att du kan visa det vid en eventuell tillsyn.
Regler som gäller även utan bygglov
- Byggreglerna: taket ska bära den extra lasten inklusive snö och vind, och infästningar får inte skada tätskiktet. Använd snölast- och vindlastverktyget och kraven i BFS 2024:6.
- Brandskydd: anläggningen får inte försämra byggnadens brandskydd, se BFS 2024:7. Räddningstjänsten bör kunna se var anläggningen och dess frånskiljning finns.
- Elsäkerhet: elinstallationen ska göras av ett registrerat elinstallationsföretag, och nätägaren ska ha en anmälan innan anläggningen kopplas in.
- Säkerhet vid arbete på tak: planera fallskydd enligt Arbetsmiljöverkets regler – se fallskydd.
- Kulturvärden: även utan lovplikt gäller förvanskningsförbudet i 8 kap. 13 § för särskilt värdefulla byggnader.
Är du osäker på om byggnaden räknas som särskilt värdefull, eller om den ligger nära ett totalförsvarsområde, kan du söka frivilligt lov (9 kap. 52 §). Bakgrund finns i riksintressen och fornlämningar och kulturmiljö.
Övergångsregler
Enligt övergångsbestämmelserna till Lag (2026:406) gäller äldre föreskrifter för ärenden som inleddes före den 1 juli 2026. En ansökan om bygglov för solceller som kom in i juni 2026 prövas alltså enligt de gamla reglerna. Om anläggningen nu är lovfri kan det löna sig att fråga nämnden om ansökan bör återkallas – men tänk på att ett beviljat lov också ger ett beslut att luta sig mot.
Vem påverkas?
- Bostadsrättsföreningar och fastighetsägare: mindre anläggningar på flerbostadshus mot gata kan sättas upp utan lov.
- Ägare av butiker, kontor och lager: anläggningar på högst 11 kW blir lovfria, större får snabbare besked.
- Villaägare: i stort sett ingen skillnad – de flesta villaanläggningar var redan lovfria – utom vid totalförsvarsområden och värdefulla miljöer.
- Solcellsinstallatörer: bör ta in uppgift om detaljplan, kulturvärden och totalförsvar redan i offertskedet.
- Kommuner: färre lovärenden, men kortare frister för dem som återstår.
Så gör du nu – checklista
- Ta reda på om fastigheten ligger inom detaljplan och om taket vetter mot allmän plats.
- Kontrollera om byggnaden eller området är särskilt värdefullt eller ligger nära totalförsvarets anläggningar.
- Räkna anläggningens effekt och stäm av tolkningen med kommunen om du ligger nära 11 kW.
- Låt en konstruktör kontrollera takets bärförmåga, särskilt på äldre tak och vid tunga system.
- Anlita registrerat elinstallationsföretag och gör anmälan till nätägaren.
- Spara underlaget – effekt, ritningar, lastberäkning – i fastighetens dokumentation.
Lastnedräkningen kan du ta fram med flödet laster och lastnedräkning. Övriga ändringar i lovplikten hittar du i nya bygglovsregler 2025 och under regeländringar.