Två regelverk för samma buller
Bilning, spontning, pålning, kapning och betongpumpar ger några av de högsta ljudnivåerna i svenskt arbetsliv. Samma buller drabbar två grupper med helt olika regler. De som arbetar på bygget skyddas av arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöverkets föreskrifter. De som bor, arbetar eller går i skolan intill skyddas av miljöbalken, och där är det kommunen som har tillsynen.
Arbetsmiljöreglerna handlar om hörselskador och mäts där personen står. Miljöreglerna handlar om störning och mäts vid grannens fasad. Värdena går inte att jämföra rakt av, och en åtgärd som hjälper den ena gruppen hjälper inte alltid den andra. Hörselskydd skyddar snickaren men inte grannen, medan en bullerskärm mot bostadshuset kan göra det värre för den som står innanför.
Guiden går igenom båda och riktar sig till dig som är platschef, arbetsledare, Bas-U eller entreprenör – och till dig som är fastighetsägare eller byggherre och vill förstå vad grannarna kan kräva. Bullerfrågan hör hemma i arbetsmiljöplanen och i projektets miljöplan, som ofta hålls ihop av en KMA-samordnare.
Insatsvärden och gränsvärden för dem som jobbar på bygget
Reglerna om buller i arbetet finns sedan 1 januari 2025 i AFS 2023:10 om risker i arbetsmiljön, 2 kap. Tre mått används: den dagliga bullerexponeringen (LEX,8h, ett medelvärde normaliserat till åtta timmar), den maximala A-vägda ljudnivån (LpAFmax) och toppvärdet (LpCpeak) för impulsljud som spikpistol, slag och smällar.
Värdena i 2 kap. 4 §
- Undre insatsvärden: LEX,8h 80 dB och LpCpeak 135 dB.
- Övre insatsvärden: LEX,8h 85 dB, LpAFmax 115 dB och LpCpeak 135 dB.
- Gränsvärden: LEX,8h 85 dB, LpAFmax 115 dB och LpCpeak 135 dB.
Skillnaden mellan insatsvärden och gränsvärden är viktig. Insatsvärdena bedöms utan hänsyn till hörselskydd och beskriver bullret på arbetsplatsen. Gränsvärdena bedöms med hörselskyddens dämpning inräknad och beskriver vad örat faktiskt utsätts för. Gränsvärdet får aldrig överskridas (8 §).
Vad som händer vid varje nivå
- Vid undre insatsvärde: hörselskydd ska finnas tillgängliga, arbetstagarna ska få information och utbildning om bullerriskerna, och hörselundersökning ska erbjudas om riskbedömningen visar risk för hörselskada (13–15 §§).
- Vid övre insatsvärde: arbetsgivaren ska utreda orsaken och vidta åtgärder för att sänka exponeringen, hörselskydd ska användas, området ska skyltas med påbudsskylten ”Hörselskydd måste användas” och om möjligt avgränsas, och hörselundersökning ska erbjudas (7, 12, 13 och 15 §§).
- Över gränsvärde: omedelbara åtgärder, utredning av orsaken och åtgärder så att det inte händer igen (8 §).
Som tumregel fördubblas ljudenergin för varje 3 dB. Den som jobbar fyra timmar vid 88 dB(A) och har tyst resten av dagen får i stort sett samma dagsexponering som den som jobbar åtta timmar vid 85 dB(A). Många vanliga byggmaskiner ligger långt över det, så det övre insatsvärdet nås på kort tid.
Bedömning och mätning av bullerexponeringen
Arbetsgivaren ska bedöma bullerexponeringen och mäta i den omfattning som behövs för att avgöra om värdena nås (AFS 2023:10, 2 kap. 5–6 §§). Riskbedömningen ska bland annat ta hänsyn till impulsbuller, särskilt känsliga arbetstagare, samverkan med vibrationer och ototoxiska ämnen, buller som maskerar varningssignaler, tillverkarens bullerdata och tillgången till tystare utrustning.
- Börja med maskinernas deklarerade bullervärden och den tid varje moment pågår.
- Mät med personburen dosimeter när arbetsdagen varierar mycket, eller när det är oklart om det övre insatsvärdet nås.
- Ta hänsyn till omgivningen: den som jobbar intill en bilare exponeras också.
- Dokumentera mätningen med moment, maskin, tid och avstånd så att den går att upprepa.
De allmänna råden hänvisar till standarden SS-EN ISO 9612 för bestämning av bullerexponering. Använd gärna en riskbedömningsmall där buller är en egen rad per arbetsmoment.
Åtgärder: bort med bullret före hörselskydden
Föreskriften är tydlig med ordningen: bullret ska i första hand elimineras vid källan eller sänkas så mycket det går (2 kap. 10 §). Enligt de allmänna råden kan hörselskydd godtas när andra åtgärder inte rimligen går att genomföra, under en övergångstid eller vid korta, sällan förekommande moment.
Tekniska och organisatoriska åtgärder
- Välj tystare metod: borrning och klyvning i stället för bilning, sågning med vajer i stället för slagverktyg, pressning av spont i stället för vibrering eller slagning där geotekniken tillåter.
- Välj tystare maskiner vid inköp och inhyrning. Jämför deklarerade bullervärden.
- Bygg in eller skärma av kompressorer, generatorer och kapstationer.
- Underhåll maskinerna. Slitna lager, lösa kåpor och trasiga ljuddämpare ger onödigt buller.
- Lägg bullrande moment när färre personer är i närheten, och rotera personal för att korta exponeringstiden.
- Se till att arbetstagarna kan kommunicera med varandra trots bullret när säkerheten kräver det, till exempel med kommunikationsradio i hörselskydden (9 §).
Hörselskydd som fungerar
- Välj skydd efter bullrets nivå och karaktär. För mycket dämpning gör att man inte hör varningssignaler och backande maskiner.
- Låt arbetstagarna vara med och välja skydd. Det står i föreskriften (13 §) och gör att skydden används mer.
- Skydd som är avtagna ens några minuter i högt buller tappar mycket av sin effekt över dagen.
- Kontrollera att åtgärderna fungerar. Skyddsronden är rätt tillfälle att se om skydden faktiskt bärs.
Hörselundersökning och hörselkontroll
Arbetsgivaren ska erbjuda hörselundersökning till alla som exponeras för buller vid eller över något av de övre insatsvärdena (AFS 2023:10, 2 kap. 15 §). Den ska också erbjudas vid de undre insatsvärdena om riskbedömningen visar att det finns risk för hörselskada. Undersökningen görs av läkare eller under läkares ansvar, i praktiken oftast genom företagshälsovården. Föreskriften anger inget fast intervall: tiden mellan undersökningarna ska anpassas till exponeringen.
Hörselundersökningen är ett erbjudande, inte ett krav på den anställde. Arbetsgivaren ska ta del av resultaten, om inte sekretess hindrar (16 §). Visar undersökningen att någon har fått en bullerrelaterad hörselskada ska arbetsgivaren se till att personen informeras, revidera riskbedömningen och åtgärderna och överväga andra arbetsuppgifter. Andra som har exponerats på liknande sätt ska då erbjudas regelbundna hörselundersökningar (17 §).
Tänk på att gravida och personer med hörselnedsättning kan vara särskilt känsliga för buller, och att åtgärderna ska anpassas för dem (11 §). Riskbedömningen ska också ta med buller under raster och vila, när arbetstagarna inte kan lämna arbetsplatsen. Placera därför bodar och rastutrymmen med eftertanke.
Byggbuller mot omgivningen: Naturvårdsverkets riktvärden
För buller som stör grannar gäller miljöbalken. Bullrande byggverksamhet räknas som miljöfarlig verksamhet (9 kap. 1 § 3 miljöbalken), och den som bedriver den ska vidta de skyddsåtgärder och försiktighetsmått som behövs. Vägledande är Naturvårdsverkets allmänna råd NFS 2004:15 om buller från byggplatser, som gäller sedan 1 januari 2005.
Riktvärden för bostäder (permanentboende och fritidshus)
- Utomhus vid fasad, vardagar: 60 dBA dag (07–19) och 50 dBA kväll (19–22).
- Utomhus vid fasad, lördag, söndag och helgdag: 50 dBA dag och 45 dBA kväll.
- Utomhus vid fasad, natt (22–07) alla dagar: 45 dBA ekvivalent och 70 dBA maximal ljudnivå.
- Inomhus i bostadsrum, vardagar: 45 dBA dag och 35 dBA kväll. Helger: 35 dBA dag och 30 dBA kväll.
- Inomhus nattetid: 30 dBA ekvivalent och 45 dBA maximal ljudnivå.
För vårdlokaler gäller i stort sett samma värden. För undervisningslokaler anges 60 dBA utomhus och 40 dBA inomhus dagtid, och för kontor och andra lokaler för tyst verksamhet 70 dBA utomhus och 45 dBA inomhus dagtid.
Så ska riktvärdena tillämpas
- Värdena är ekvivalenta frifältsvärden. För intermittent buller som pålning och spontning räknas ekvivalentnivån för den tid verksamheten pågår.
- För verksamhet som pågår högst två månader kan 5 dBA högre värden tillåtas.
- Vid enstaka kortvariga händelser, högst 5 minuter per timme, kan upp till 10 dBA högre nivåer accepteras – men inte kvälls- och nattetid. Höjningarna får sammanlagt bli högst 10 dBA.
- Klaras inte utomhusvärdena med tekniskt möjliga och ekonomiskt rimliga åtgärder bör man åtminstone klara inomhusvärdena.
- Trafik till och från byggplatsen bedöms som trafikbuller. Trafik inom byggplatsen räknas som byggbuller.
Riktvärdena är en utgångspunkt för bedömningen i det enskilda fallet, inte bindande gränser. Kommunen kan ha lokala föreskrifter med strängare krav på nivåer eller arbetstider, och i större projekt skrivs ofta villkor in i tillstånd eller domar. Kontrollera alltid vad som gäller på orten.
Kommunens tillsyn, arbetstider och information till grannar
Kommunens miljöförvaltning är tillsynsmyndighet. Den kan, efter klagomål eller på eget initiativ, besluta om förelägganden och förbud (26 kap. 9 § miljöbalken), till exempel begränsade arbetstider, krav på bullermätning eller krav på skärmar. Verksamhetsutövaren har dessutom en egen skyldighet att planera och kontrollera verksamheten för att förebygga olägenheter (26 kap. 19 § miljöbalken).
Kontakta miljöförvaltningen tidigt i stora eller långvariga projekt nära bostäder, skolor eller vård. Många kommuner vill ha ett bullerprogram eller annat underlag innan arbeten som spontning och pålning startar. Långvariga störningar inomhus kan också bedömas enligt Folkhälsomyndighetens vägledning om buller inomhus.
Så minskar du störningarna och klagomålen
- Gör en bullerberäkning före byggstart för de mest bullrande momenten och närmaste bostäder. I Planium kan bullerutredningsflödet hjälpa dig att strukturera underlaget.
- Lägg de mest bullrande momenten på vardagar dagtid och undvik tidiga morgnar, kvällar och helger.
- Sätt upp bullerskärmar eller placera containrar och bodar som skärm mellan källan och bostäderna.
- Ställ stationära maskiner som kompressorer och generatorer så långt från bostäder som möjligt och låt dem inte gå på tomgång.
- Informera grannarna i förväg. NFS 2004:15 anger att de kringboende alltid bör informeras när arbetet väntas ge högre nivåer än riktvärdena. Ange vad som ska göras, när, hur länge och vem man kontaktar.
- Utse en kontaktperson för klagomål och för en logg över synpunkter och åtgärder.
- Mät vid fasad när det är osäkert eller när klagomål kommer in, och redovisa resultatet öppet.
Planiums bullerberäknare räknar på trafikbuller vid fasad och uteplats. Den beräknar alltså inte byggbuller, men den är användbar för transporterna till och från bygget, som enligt NFS 2004:15 bör bedömas som trafikbuller.
Vanliga brister i bullerarbetet
- Ingen bullerbedömning per arbetsmoment – bara en allmän rad om ”hörselskydd vid behov”.
- Hörselskydd används som enda åtgärd, utan att tystare metoder eller maskiner har övervägts.
- Påbudsskyltar saknas där det övre insatsvärdet nås, och bullrande zoner är inte avgränsade.
- Hörselundersökning erbjuds aldrig, eller dokumentationen saknas.
- Bilning och spontning startar tidigt på morgonen intill bostäder.
- Grannarna får veta om störande arbeten först när de börjar.
- Ingen kontaktperson eller klagomålslogg, så att grannarna ringer kommunen direkt.
- Riktvärdena läses fel: man tror att allt under 60 dBA är fritt fram även på kvällar och helger.
Checklista för platschef och Bas-U
- Finns bullret med i arbetsmiljöplanen och riskbedömningen per moment, med bedömd dagsexponering?
- Är mätbehovet utrett, och finns det mätningar där det övre insatsvärdet kan nås?
- Har tystare metoder och maskiner övervägts och dokumenterats?
- Finns hörselskydd tillgängliga från 80 dB(A), och används de från 85 dB(A)?
- Är bullrande zoner skyltade och om möjligt avgränsade?
- Har arbetstagarna fått information om risker, värden och rätt till hörselundersökning?
- Erbjuds hörselundersökning via företagshälsovården, och dokumenteras det?
- Är omgivningsbullret beräknat mot NFS 2004:15 och eventuella lokala föreskrifter?
- Är arbetstiderna för bullrande moment bestämda och kommunicerade?
- Har grannarna fått information, och finns en kontaktperson?
Buller och kvartsdamm kommer ofta från samma maskiner, så samordna åtgärderna. Planera dem i riskanalysen – i Planium med riskanalysflödet – och följ upp dem på skyddsronden. Regelöversikten finns i AFS för byggbranschen.